Namnlag nyttjas hipp som happ

Trenden bland för­­äldrar är att ge nyfödda unika namn. Det är en trend som också visar på brister i namnlagen. Enligt lagen godkänns inte det förnamn ”som kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.” Så var går gränsen?

Den förälder som vill att barnet­ ska heta Rucola, måste anmäla detta till Skatte­verket. Om handläggarna där anser att Rucola är ett olämpligt namn, kan föräldrarna överklaga beslutet till länsrätten och sedan till kammarrätten. Om förslaget inte går igenom  i dessa instanser, återstår prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.

En genomgång av de förnamn som varit uppe till prövning, visar att samtliga instanser tillämpar lagen godtyckligt.

– Det är liksom lite hipp som happ, och lagen behöver ses över, säger namnforskaren Eva Brylla, som har varit med om att ta fram ett förslag till ändring av namnlagen.

Den gällande lagen, som är från 1982, har ifrågasatts från olika håll. Bland annat har Institutet­ för språk och folkminnen och Patent- och  regist­reringsverket riktat  kritik mot godtyckligheten.

Vad händer nu?

– Jag sitter med i utredningskommittén som språkexpert och företrädare för Institutet för språk och folkminnen. Det finns också företrädare från bland annat Skatteverket, Patent- och registreringsverket­ och Svenska Akademien i kommittén. Tillsammans med rege­ringsledamöterna, kommer­ vi att arbeta fram ett förslag till lagändring före mars 2013. Sedan kommer förslaget att gå ut på remiss. Slutligen är det riksdagen som fattar beslut om lagändringen går igenom.

Har du några konkreta önskemål vad gäller den nya namnlagen?

– Det är för många intressenter inblandade, men det som verkligen behövs är språklig kompetens.