Lika mycket dans som tecken

Han säger att han tappade bort sig. Lägger sedan till att det var som om någonting tog över under de där tre minuterna som Tommy Krångh med tecken och kropp gestaltade hårdrocksgruppen Dead By April under Melodifestivalen förra året.

– Det är inte vackert emellan åt. Jag grimaserar, men det är så musiken känns. Jag var fullständigt utpumpad efteråt. Luften tog slut, jag rusade ut i korridoren för att andas. Som tur var skulle min kollega Helena köra två låtar på raken, så jag kunde komma ner i varv, säger han.

Några dagar senare blev hans gestaltning av Dead By Aprils låt Mystery ett Youtube- fenomen som spreds till hundra tusentals svenskar via bloggar och sociala medier. Även Tommy Krånghs och kollegan Helena Wästboms version av Björn Ranelids och Sara Lis sång Mirakel blev omåttligt populär. Filmerna medförde att svenska folket fick en helt ny syn på teckenspråket, och på hur teckenspråkstolkar kan uppträda.

Själv kallar Tommy Krångh tolkningen för gestaltning. Det är hans eget ord, och det som han och Helena gör med tecken språket är unikt. De är båda pionjärer inom en mer artistisk gren av teckenspråks tolkning.

– Vi har hållit på länge med att tolka musik. Från början såg det annorlunda ut. Vi var mer av tolkar, vi stod rakt upp och ner. Men så ville vi utmana det och göra mer av det.

Förberedelser är a och o för en gestaltare. Tommy Krångh säger att han lyssnar, lyssnar, lyssnar på låten. Därefter läser han texten till den och bygger om den så att den fungerar på teckenspråk. Ett enkelt exempel på det är att om man tecknar en telefon med handen, med tummen mot örat och lillfingret mot munnen, blir det fel för en person som teckentolkar eftersom de talar genom videotelefoner. Tommy Krångh anpassar helt enkelt texten till sina tittare.

– Och sedan har vi typiska musikinslag i texten, såsom rytm. Hur ska jag visa att Danny Saucedo sjunger ”You’re a-a-a-a-mazing”, när han följer med takten? frågar Tommy Krångh och svarar sig själv:

– Jag letar upp lösningar på sådant. I det här fallet ändrade jag texten och rörelsen för att få fram taktmarkeringen. Jag tecknar tecknet för ”verkligen” i takt med hans ”a-a-a-a” och avslutar med tecknet för ”fantastisk”.

Han visar hur han gör. Handens rörelser påminner lika mycket om diskodans som teckenspråk. Den gestaltning som han och Helena Wästbom har utvecklat är inget för den blyge.

– Ja, det är en speciell form. Man måste vara ohämmad i sitt teckenspråk. Man måste våga utmana, men också känna gränserna. Jag kan ju inte hitta på alltför mycket för då kanske jag inte blir förstådd. Det är inte alltid så lätt att jobba som tolk; vi ska våga vara fria men många känner sig inte bekväma i det. Det finns så mycket olika saker som ska tolkas: luciatåg, poesikvällar och skolavslutningar. Många har skräck för att lämna tecken tolkningen och ta steget ut i gestaltningen.

Det räcker alltså inte att bara att lyssna, lyssna, lyssna på låten. Det krävs någon form av skådespeleri.

Tommy Krångh berättar att Melodifestivalen i år, förmodligen för första gången i programmets historia, fick in ett förslag på ett bidrag som inte skulle framföras på vare sig svenska eller engelska, utan på teckenspråk – av honom.

Han berättar att han blev kontaktad av en låtskrivare som hade sett honom på You tube. Och i stället för att skicka in en ljudfil skickade de således in en videofilm som bidrag. Låten blev inte antagen, men tanken på en sång framförd på teckenspråk är kittlande.

– Men då blir det mer artisteri än gestaltning, säger Tommy Krångh.

Första stora framträdandet som gestaltare var Andra chansen 2010 i Örebro. Det är den deltävling i Melodifestivalen där treorna och fyrorna från semifinalerna får en chans till att gå till final. Örebro kommun, självutnämnd till Europas teckenspråkiga huvud stad, beslöt att sändningen skulle teckentolkas live. En tecken tolkad version av Andra chansen sändes på SVT:s hemsida.

Men hade det inte räckt med undertext? Nej, menar Tommy Krångh, en textremsa ger inte samma känsla, och han påpekar att svenska inte är dövas förstaspråk – det är teckenspråket.

– Dessutom är en textremsa ganska död. Du får inte med ton, känslor, intonation, ironi. Du vet inte hur musiken låter – är det ballad eller hårdrock? Vi gör så att de som använder teckenspråk får en likadan upplevelse som de som hör. Du ser, du hör, du synkar. En textremsa ger ingen helhet.

Följande praktiska experiment kan ge en djupare förståelse: Titta på Dead By Aprils sångbidrag. Ta bort ljudet. Det finns ingen chans att en person som aldrig har hört musik, aldrig hört den låten, än mindre känner till bandet, kan förstå hur duetten fungerar mellan ren sång och growl. Bilderna avslöjar inget om hur sångarna använder sina röster. Men det gör gestaltningen.

Tillbaka till Örebro 2010. På SVT var man så imponerad att Tommy Krångh och Helena Wästbom veckan därpå fick gestalta finalen i Globen. Då skedde webbsändningen från en toalett som var avstängd på grund av att någon magsjuk person hade använt den. Tommy Krångh stod inklämd i duschutrymmet och gestaltade. År 2012 fick de en egen studio i Globen.

– Egentligen hamnar vi i en gråzon. Vi är inga tolkar, men är inte heller artister som Darin och Carola. Vi är mittemellan. Men mer artist än tolk skulle jag säga, för vi gör allt för att verkligen ta plats.

Efter att deras insats spred sig på nätet har också deras status förändrats bland artisterna.  Tommy Krångh, som även gestaltat schlagerkvällarna under Pridefestivalen, märkte av det i somras.

– Inför Pride 2012 skickade nästan alla artister låtlista och texter, man gjorde tidigt upp om var jag skulle stå och så vidare. Jag möttes plötsligt av en helt annan respekt. Förr var jag med på undantag, inte särskilt viktig. Nu känner de till vem jag är. Vi är på samma villkor – två personer som ska sköta sitt jobb. Fast det är synd att det krävde att man blev ett Youtube-fenomen för att få den respekten.

Tommy Krångh upplever att även politiker i Örebro har fått ytterligare förståelse för att teckenspråket behöver mer utrymme. Uppsättningen av den tvåspråkiga visukalen Fame, en visuell musikal, blev till exempel något av en succé i staden. Men Tommy Krångh vill gå vidare och rubba inställningen också på nationell nivå. Han säger att det senaste året har det kommit in fler motioner om teckenspråk än någonsin tidigare, både i riksdagen och i den redan teckenspråkspositiva Örebro kommun.

– Över huvud taget har teckenspråk blivit väldigt uppmärksammat, nästan lite hippt. Det tycker jag är fantastiskt roligt.

Torbjörn Hallgren är frilansjournalist.