Kap Verdes nya skrift växer fram på nätet

"Jag skriver som det låter och gör som de andra gör. Ibland stavar jag olika beroende på vem jag chattar med", säger Tatiana Goncalves.

Hon kom till Sverige med sina föräldrar 1990. Då var hon 13 år och hade, precis som alla andra barn i Kap Verde, lärt sig portugisiska i skolan.

kap verde är önationen i Atlanten som koloniserades av Portugal på 1400-talet och blev mellanstation för slavtrafiken från Afrika till Amerika. Även om landet blev fritt från Portugal 1975, är portugisiskan fortfarande det enda officiella språket. Men det är också förknippat med den tidigare koloniala överhögheten, vilket innebär att många kapverdier inte känner sig tillfreds med portugisiskan. Till vardags, i butiker och bland släkt och vänner, talar de i stället kreolska.

I Kap Verde-kreol kommer ordförrådet till mer än 90 procent från portugisiskan. Grammatiken har påverkats av västafrikanska språk, till exempel wolof som talas i Senegal och Gambia, men även av portugisiskan.

Tidigare använde Tatiana Goncalves portugisiska när hon skrev till sitt gamla hemland. Men chatt, mejl och sms har snabbt förändrat det.

- På bara något år har jag övergett portugisiskan. Nu skriver jag nästan alltid på kreolska. Det känns mer naturligt när man ska chatta.  Det är ju nästan som att prata, säger Tatiana Goncalves.

I dag bor cirka en halv miljon människor i Kap Verde, men utflyttningen är stor. Upprepade torrperioder i landet har lett till en stor emigration, och resultatet är att antalet utflyttade kapverdier i dag är större än antalet som bor kvar. Det kan finnas närmare en miljon kapverdier utanför Kap Verde, om man räknar in utvandrarnas barn.

Enbart i USA finns cirka 600 000 personer med rötter i Kap Verde. Många kapverdier har också bosatt sig i Nederländerna, Italien, Frankrike och Sverige. Hemma hos dessa talar man i huvudsak kreolska och det nya hemlandets språk. Däremot talar man sällan portugisiska, såvida man inte bor i Portugal, förstås. Det innebär att de nya generationerna, emigranternas barn och barnbarn, ofta inte kan kommunicera skriftligt med släktingarna i Kap Verde på det skriftspråk de lärt sig i skolan. Detta bidrar till att ett kreolskt skriftspråk nu håller på att växa fram över internet.

En som noterat fenomenet är Lisa Åkesson, doktor i socialantropologi vid Göteborgs universitet, som forskar om kapverdiernas migration, livsmönster och kommunikation. I antologin Globala familjer, transnationell migration och släktskap skriver hon att "en viss standardisering håller på att ske i cyberrymden".

Hennes intryck är att den processen går snabbare än de konfliktfyllda förhandlingar om skriftspråkets framtid som förts av politikerna på Kap Verde. En av Lisa Åkessons informanter berättar:

- Jag älskar att skriva på kreolska. Det är så mäktigt. Du är med och startar något. För sex sju år sedan sade folk: "Det går inte att skriva på kreolska." Hur många gånger har jag hört det? Tusen gånger, men nu när du använder internet förstår alla dig.

Kap Verde-kreol  har två huvudvarianter och nio dialekter, eftersom Kap Verde består av nio bebodda öar i två grupper, Sotavento i söder och Barlavento i norr. Skillnaderna i uttal mellan öarna är stora, vilket har gjort det svårt att införa en skriftlig standard.

De senaste 30-40 åren har flera försök gjorts, men alla har misslyckats. Rivaliteten mellan öarna är stor, och ingen vill överge sin språkliga särart.

Tatiana Goncalves släkt kommer från ön São Vicente i norr. São Vicente är "rival" till Santiago i söder, där huvudstaden Praia ligger. Hon berättar om en av skillnaderna:

- På São Vicente skriver vi 'jag' som M i början av en mening, vilket uttalas "um". En del skriver också Um. Det är lite olika. Men på Santiago skriver man N.

- Om jag skriver ett mejl eller ett sms som börjar Jag vill så blir det M cre eller Um cre. Men på Santiago skriver man N kre.

- I Praia använder de mycket k, men vi från São Vicente använder c i stället. För mig skulle det vara onaturligt att använda k. Det är inte min dialekt, säger Tatiana Goncalves.

Fast det finns inget c i det alfabet som är det senaste officiella försöket att göra kreolska till ett skriftspråk. Det grundar sig till största delen på det latinska alfabetet, men har också fyra digrafer - dj, lh, nh och tx.

Alfabetet kallas alupec på portugisiska  (där det däremot, som synes, finns ett c). Det står för alfabeto unificado para e escrita do caboverdiano, 'enhetligt alfabet för att skriva kapverdiska'. Alupec erkändes som officiellt av Kap Verdes nuvarande regering år 2005, efter att ha mejslats fram av arbetsgrupper under mer än tio år.

Men fortfarande används alupec mest av entusiaster. Det har inte slagit igenom bland allmänheten, mest för att det ännu är okänt för de flesta och för att alla värnar sin egen dialekt.

Frånvaron av bokstaven c är en av flera detaljer som fått människor som inte bor på Santiago att kritisera alupec som "ett påhitt från huvudstaden". Andra har svårt att acceptera att Kap Verdes nationalrätt, grytan cachupa, enligt alupec ska stavas katxupa.

Marlyse Baptista, lingvist vid University of  Michigan, USA, är en av alupecs tillskyndare. Hon mejlar ständigt med folk i Kap Verde och med kapverdier bosatta i andra länder.

- Jag måste erkänna att medan vissa av oss använder alupec, så struntar andra gladeligen i det - och de kan ändå kommunicera skriftligt väldigt effektivt, säger Marlyse Baptista.

Några exempel på hur olika stavningen kan bli:

Det svenska possesiva pronomenet 'er' heter på Sotavento-dialekt nhos, medan man på Barlavento-öarna säger bzot.

För substantivet 'ficka', som på portugisiska heter algibeira, finns åtta varianter beroende på vilken ö man kommer från: algibêra, agibêra, albigêra, aljubêra, alj'bêra, gilbêra, julbêra, lijbêra.

Och vad heter själva språket? Det beror på vem man frågar. Crioulo, criol, creol, kriolu och kriol är några varianter. I denna språkliga anarki var det tänkt att alupec skulle bringa ordning, höja statusen på kreolska så att språket kunde leva sida vid sida med portugisiskan, och så småningom komma in i skolorna. Men dit är det mycket långt.

Tatiana Goncalves har hört talas om alupec, men bryr sig inte.

- Så länge jag kan kommunicera med dem jag vill nå, och vi förstår varandra, spelar det ingen roll hur man stavar. Jag tror inte att det finns någon som följer reglerna exakt. Alla gör lite som de vill.

Inte heller Iolanda Tavares, vice ordförande i Kap Verde-föreningen i Göteborg, bryr sig. Hon har inte hört talas om alupec utan "skriver som det låter".

Men ibland blir det knepigt, till exempel om man ska fråga 'Allt väl?' På portugisiska heter det tudo bem, men på kreol blir det tud dret  (tud = 'allt', dret = 'väl').

- När man pratar blir det en ljudassimilation där, tu dret, men om jag skriver väljer jag tud dret, säger Iolanda Tavares. Fast här kan portugisiskan förvirra så att jag skriver tudo eller tude. Och om någon från Praia skulle skriva, så blir det tud dreto, tror jag.

José Pereira, 36-årig chaufför i Göteborg, är också med och förhandlar fram det nya skriftspråket:

- Jag skriver på mitt sätt och någon annan skriver på sitt, sedan kan vi sitta och diskutera och kanske komma fram till en lösning om vilket som är bäst. Eller så fortsätter båda att skriva på sitt eget sätt.  

När José mejlar på kreolska är det oftast till kompisar i Sverige. Han är noga med att sätta ut accent på vokalerna, något det slarvas med, tycker han.

- Ett o kan uttalas på många sätt och betyda olika saker beroende på vilket accent man sätter på det. Många skriver o utan accent och då  kan det bli fel. Ordet kan läsas som något helt annat.

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, har forskat om afrikanska kreolspråk, fast bara som talspråk. Han har inte hört talas om att det tack vare chatt och sms växer fram skriftspråk för andra kreoler.

- Men jag skulle inte bli förvånad om det var så. Sedan är frågan hur pass mycket standard det blir. Det kan ju vara så att jag och min kompis skriver på ett sätt och du och din kompis på ett annat, säger Mikael Parkvall.

Men kan kapverdierna förhandla sig fram till åtminstone ett par standarder, på lång sikt?

- Ja, kanske. Muntliga standarder har ju vuxit fram på liknande sätt en gång i tiden, så det finns inget skäl att tro att det inte skulle funka för skriftliga standarder, tror Mikael Parkvall.

Han tror också att den portugisiska som kapverdierna lärde sig i skolan får stå modell när det blir aktuellt att skriva på kreolska:

- Man tar efter så gott man kan. Och det ligger ju nära till hands att stava orden så som man är van, även om det råkar vara på ett annat språk.

José Pereira hoppas att man ska lyckas hitta en enda skriftlig standard.

- Att uttalet skiljer sig mellan öarna är inte konstigt, men det känns fel att vi stavar på olika sätt. Det är som om folk i Norrland eller Skåne helt plötsligt skulle börja stava svenska olika för att de har olika dialekter, säger José Pereira.

Jo, vi kan ju fantisera om hur det skulle vara ifall svenskan enbart var ett talspråk. Och sedan skulle vi - skåningar, jämtlänningar, värmlänningar och alla andra - enas om hur man skriver detta språk.

Lätt som en plätt?

Icke!