Juholts smärta är förståelig

För tre år sedan avgick Håkan Juholt som partiledare för Socialdemokraterna. Han gjorde det under en välbesökt presskonferens i Oskarshamn, efter att ha varit jagad under nästan hela sin tio månader korta tid som partiledare.

Nyligen trädde Håkan Juholt för första gången fram och kommenterade mediedrevet. Han gjorde det på ett seminarium ordnat av Institutet för mediestudier där han samtalade med Lars Nord, professor i politisk kommunikation, och journalisten Lars Truedson.

Att Håkan Juholt varken var nedslagen eller bitter framgick av hans frejdiga stil och språk. Det blev många skratt och rappa uttalanden. Jag upplevde honom som både ödmjuk och reflekterande när han analyserade sina egna tillkortakommanden och vissa journalisters övertramp. Generellt tyckte han att medierna gjort sitt jobb.

När samtalet nästan var slut berättade Håkan Juholt vad som gjort mest ont: ”Det var att man tog ifrån mig orden.”

Håkan Juholt menade att han skrev alla viktigare tal och texter själv, men att det nu påståtts att han hade haft talskrivare och inte skrivit de artiklar han undertecknat: ”Jag är en skrivande person och det är jag stolt över.”

Smärtan är förståelig, oavsett om det är svårt för en utomstående att klargöra vem som gjort vad. Att beskyllas för att vara en språkets marionett, måste vara bland det värsta som kan hända en man som onekligen besitter talets gåva.