Hur ser du på svordomar i tryck?

Kerstin Särneö, frilansjournalist och lärare i journalistiskt skrivande på Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG, Göteborgs universitet:

– Vad vi lär ut är att svordomar syns väldigt tydligt. De sticker ut. En nyhetstext ska man glida igenom. Vill man markera att en person svär mycket kan man använda en eller två svordomar i hela texten. Man ska inte vräka på. På samma sätt skriver man inte på dialekt i texten. Jag minns när jag skrev ordet kåt i en ingress på 1980-talet, och det censurerades. I dag hade det nog gått igenom.

Lena Mellin, biträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet:

– Vi har väl ingen direkt policy för svordomar. Men generellt är vi ganska restriktiva även om det händer att svordomar används någon gång ibland. Man kan ju inte skriva vad som helst, så man får bedöma från en gång till en annan. Som journalist friserar man alltid språket.

Åsa Tillberg, redaktionschef på Dagens Nyheter:

– Vi är väldigt restriktiva med svordomar. Det är för läsarnas skull. Vi jobbar mycket med språkvård på DN, och då tycker vi inte att svordomar hör till ett välvårdat språk. Ganska nyligen kontaktade jag en krönikör som hade skrivit ”jävla skitklocka”. Det ändrade vi till ”värdelösa skräpklocka”. Men i vanliga fall brukar vi inte ändra i fristående krönikörers texter.