Huligan

En tsarevitj, tsarson, på besök i London lär ha tagit det engelska hooligan, buse, ligist; tjuv med hem till Ryssland. Där spreds det snabbt i formen khuligan, med trycket på sista stavelsen, som beteckning för vad Nordisk familjebok år 1909 kallade ”samhällsdrägg af manligt kön, under ryska revolutionstider lössläppta eller kanske rent af besoldade ligapojkar, som plundra och mörda judar, frisinnade intelligensmän m.fl.”.

I det forna Sovjetunionen användes khuligan flitigt bland annat om strejkande, demonstrerande eller oppositionella arbetare och studenter.

Huligan är belagt i svenskan från år 1905, och lånades första gången troligen in från Ryssland via Finland. I slutet av 1900-talet fick det ökad användning, särskilt som benämning på bråkiga och vandaliserande supportrar vid till exempel fotbollsmatcher. Danskarna har skapat ett ordlekande motsatsord: roligan om fredliga och entusiastiska danska fotbollsåskådare; rolig betyder ju lugn.

Ordets etymologi är oklar och omtvistad. Möjligen är det efternamnet på en irländsk råskinnsfamilj i en music hall-visa. Man har också föreslagit att det skulle kunna vara en omstuvning av frasen Hooleys gang, efter en irländare med det namnet.