Svenskan är ett medelvärde

”Det finns inget svenskt språk.” Med det konstaterandet som utgångspunkt diskuterar filosofen och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors hur ord får sina betydelser.

Påståendet är inte så radikalt som det kanske låter. Han syftar på att det inte finns en enda svenska – utan alla talare har sin egen variant av språket, med små variationer i bland annat grammatik, uttal och ordförråd. Det vi kallar svenska är i praktiken ett slags medelvärde av alla talares individuella språk – och det som är gemensamt är tillräckligt för att vi ska uppfatta det som någorlunda enhetligt.

I Hur orden får mening berättar han både om sin egen och andras forskning. Peter Gärdenfors bjuder på en rad intressanta iakttagelser – som om hur ords brist på betydelsemässig precision frigör minneskraft som i sin tur främjar kommunikation.

Han konstaterar att språket är en ständig förhandling om betydelser. I regel är vi ganska överens om ordens mening. Men att analysera varför samtal havererar är minst lika meningsfullt. Det gör Peter Gärdenfors med själ och skärpa.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.