Samhälle och språk i fokus

På 1960-talet förändrades språk­vetenskapen i grunden. Sociolingvistikens framväxt satte fokus på språkets relation till samhället. Ålder, klass, kön, utbildning och geografisk hemvist var några faktorer som ofta vägdes in – inte minst när det gällde hur språkbruk uppfattades. Före sociolingvistikens genombrott kunde språkvetare obekymrat påstå att exempelvis sörmländska var objektivt vackrare än västgötska. I den nya erans analyser var det givet att sörmländskans upplevda skönhet inte gick att särskilja från faktumet att den härstammade från svenskans maktcentrum i Mälardalen.

I tredje upplagan av Sociolingvistik finns mängder av ingångar till ämnet. Lars-Gunnar Andersson skriver om hur tunt l-ljud i århundraden har ansetts finare än tjockt l, Emilia Aldrin berättar om namntrenders koppling till samhällsström­ningar och Eva Sundgren skildrar dialektförändring i Eskilstuna.

För den som vill bekanta sig med aktuell forskning där språkets koppling till samhället står i centrum är detta en god början.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.