Lärorikt om vindlande vårdspråk
Medcinska ord – Det medicinska språket: termer definitioner, samband Jörgen Malmquist och Bengt Lundh (Studentlitteratur)
I dessa tider kan en liten hostning göra den mest stabila person nervös. Hypokondrin får fritt spelrum. Det är också fler än normalt som kommer i kontakt med vården. Många har även tidigare haft någon form av skada eller sjukdom som läkare redogjort för i snabba och svårbegripliga ordalag. Då är Medicinska ord en bra källa för patienter eller närstående som vill ha utförligare förklaringar till vårdtermer.
Om man slår upp en term i den här drygt 500-sidiga ordboken, får man inte bara en översättning av termen. De flesta artiklar innehåller också mer detaljerade beskrivningar, till exempel av hur ett organ fungerar.
Lever beskrivs bland annat så här: ”hepar, ett organ i bukhålans övre högra del, kroppens största körtel […] Genom att levern tar emot allt blod från tarmkanalen via portådern kan den ta upp, lagra och/eller omsätta en stor del av födans näringsämnen.” Och så ackompanjeras artikeln med en upplysande illustration, liksom flera andra texter i boken.
I artiklarna finns också ofta hänvisningar till andra uppslagsord, med ytterligare information. Under pannben kan man till exempel läsa om pannbjudning: ”ett mindre vanligt fosterläge där fostret vid förlossningen kommer med pannan först.”
Annat som man kan lära sig genom uppslagsorden är hur en sjukdom – fysisk eller psykisk – yttrar sig. Autism beskrivs bland annat som ”kontaktstörning, sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar”.
Medicinska ord känns alltså mer som en uppslagsbok än en ren ordbok. Artiklarna är så långt som möjligt skrivna på ett språk som gör att även lekmannen kan hänga med. Men det är ändå uppenbart att boken främst riktar sig till vårdpersonal, studenter och lärare på vårdutbildningar.
Den här nya upplagan av Medicinska ord ger tillgång till en webbplats där den kan läsas digitalt. Men en fysisk ordbok ger ändå mervärden. Kanske slår man målmedvetet upp en term – men sedan vandrar blicken till något som man inte visste att man ville lära sig mer om. Och den slumpmässiga bläddringen leder till oanad bildning i medicinens fascinerande universum.
Kanske blir inte hypokondrin lindrad av läsningen. Men väl lär man sig att termen står för ”hälsoångest, innebär att man ständigt bekymrar sig för sin hälsa och utan grund tror sig lida av kroppsliga sjukdomar och därför vill ha många undersökningar utförda av sjukvården.”
