Billigt vykort gjorde revolution
Det har gått 125 år sedan de första vykorten trycktes i Sverige. Lågt porto och strikta regler, som förbjöd avsändaren att skriva på bildsidan, gjorde att en vardaglig stil lämplig för kortfattade meddelanden utvecklades. Samtidigt erbjöd vykortet inte samma diskretion som ett brev – varje hand i utbärningskedjan kunde ju läsa meddelandet.
Under 1900-talets början blev därför chiffer populärt. Unga kärlekspar kunde i samförstånd kamouflera meddelanden om romantiska möten. ”Möt mig ikväll på det vanliga stället”, sägs ha varit en vanlig mening när de hemliga älskande stämde träff – och de bytte i texten ut vissa bokstäver mot olika tecken för att inte avslöja sig inför nyfikna som kunde råka få vykortet i sina händer.
Om detta berättar Ann-Catrine Edlund i antologin Att läsa och skriva – två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000, där hon beskriver vykortsskrivandets utveckling. I någon bemärkelse kan vykortet närmast beskrivas som en demokratisk revolution. Dess vardaglighet gjorde att vykortet kunde användas av de breda massorna.
