Tilltalet som vann titelstriden
Debatten om fru och fröken sammanföll med att fler kvinnor fick egna yrkestitlar. Vinnaren i titelduellen blev till slut ett personligt pronomen.
Bild: Kajsa Göransson
Skolöverstyrelsen? Ja. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Högerns kvinnoförbund, Sveriges husmodersföreningars riksförbund och Landsorganisationen, LO? Också ja. Folkpartiets kvinnoförbund och Sveriges akademikers centralorganisation? Ja, men med reservationer. Radiotjänst och Tidningarnas telegrambyrå? Avvaktar. Svenska arbetsgivarföreningen, Tidningsutgivarföreningen och Handelns arbetsgivarorganisation? Frågan ligger utanför verksamhetsområdet. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Generalpoststyrelsen, Svenska lantarbetsgivarföreningen och Yrkeskvinnors samarbetsförbund? Nej. Statistiska centralbyrån? Nej, efter att 118 av 209 som svarat på en intern enkät sagt att titelbruket inte bör ändras.
Året var 1957 när Justitiedepartementet föreslog att alla vuxna kvinnor skulle få titeln fru i offentliga sammanhang. Ordet fröken skulle alltså pensioneras från myndighetssvenskan. Titlarna sågs då som något av en vattendelare – där en ogift fröken alltid befann sig i underläge mot en gift fru. Inte ens om fröken råkade vara Nobelpristagare och ledamot av Svenska Akademien betraktades hon alltid som jämbördig med frun.
Titeln återspeglade kvinnans ställning på statusstegen. Men alltfler ifrågasatte ett titelskick som utgick från civilståndet och förhållandet till mannen. När Justitiedepartementet begärde in remissvar på förslaget spretade uppfattningarna alltså åt alla tänkbara håll. Ganska många var för, rätt många var emot, hyggligt många tyckte att det inte var departementets sak att diktera språkbruket, aningen färre ville avvakta.
Debatten om fru och fröken sammanföll med att fler kvinnor kom ut i arbetslivet och därmed fick egna yrkestitlar. Men diskussionen sammanföll också med andra strömningar i samhället. I Sverige talades det vid den här tiden om demokratisering, jämlikhet och jämställdhet. I den andan argumenterade en växande skara för att kasta hela titelsystemet på historiens sophög. Det som behövdes var ett gemensamt tilltalsord – inte mer titeltrassel.
Titlar som mamsell, jungfru, fru, fröken och damen var omstridda vid olika tidpunkter. Men språk- och samhällsutvecklingen sprang förbi 1957 års duell mellan fru och fröken. Vinnaren blev i stället ett personligt pronomen. Här berättar vi om turerna kring denna omvälvning.
Trevlig läsning!
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
