Tilltalet som vann titelstriden

Skolöverstyrelsen? Ja. ­Sveriges socialdemokratiska kvinno­förbund, Högerns kvinnoförbund, ­Sveriges husmodersföreningars riksförbund och Landsorganisationen, LO? Också ja. Folkpartiets kvinnoförbund och Sveriges akademikers central­organisation? Ja, men med reserva­tioner. Radiotjänst och Tidningarnas telegrambyrå? Avvaktar. Svenska arbetsgivarföreningen, Tidningsutgivarföreningen och Handelns arbetsgivarorganisation? Frågan ligger utanför verksamhetsområdet. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Generalpoststyrelsen, Svenska lantarbetsgivarföreningen och Yrkeskvinnors samarbetsförbund? Nej. Statistiska centralbyrån? Nej, efter att 118 av 209 som svarat på en intern enkät sagt att titelbruket inte bör ändras.
Året var 1957 när Justitiedepartementet föreslog att alla vuxna kvinnor skulle få titeln fru i offentliga sammanhang. Ordet fröken skulle alltså pensioneras från myndighetssvenskan. Titlarna sågs då som något av en vattendelare – där en ogift fröken alltid befann sig i ­underläge mot en gift fru. Inte ens om fröken råkade vara Nobelpristagare och ledamot av Svenska Akademien betraktades hon alltid som jämbördig med frun.
Titeln återspeglade kvinnans ställning på statusstegen. Men alltfler ifrågasatte ett titel­skick som utgick från civilståndet och för­hållandet till mannen. När Justitiedepartementet begärde in remissvar på förslaget spretade uppfattningarna alltså åt alla tänkbara håll. Ganska många var för, rätt många var emot, hyggligt många tyckte att det inte var departementets sak att diktera språk­bruket, aningen färre ville avvakta.

Debatten om fru och fröken samman­föll med att fler kvinnor kom ut i arbets­livet och därmed fick egna yrkes­titlar. Men diskussionen samman­föll också med andra strömningar i sam­hället. I Sverige talades det vid den här tiden om demokratisering, jämlik­het och jämställdhet. I den andan argumenterade en växande skara för att kasta hela titelsystemet på historiens sophög. Det som behövdes var ett gemensamt tilltalsord – inte mer titeltrassel.
Titlar som mamsell, jungfru, fru, fröken och damen var omstridda vid olika tidpunkter. Men språk- och samhälls­utvecklingen sprang förbi 1957 års duell ­mellan fru och fröken. Vinnaren blev i ­stället ett personligt ­pronomen. Här berättar vi om turerna kring denna omvälvning.
Trevlig läsning!

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.