Ord som får kraftverket att snurra

Hur många ord är det i årets nyordslista? Den som frågar en genomsnittlig ungdom får nog svaret ”six seven”. Kul va!

Uttrycket six seven har exploderat inom den nonsens­artade internetkulturen under året. Listan har inte sex–sju ord utan 27, men man kan säga six seven för att det skämtet finns. Mer än en lärare har under året oavsiktligt rivit ner gapskratt från eleverna efter att ha sagt något så oskyldigt som ”läs sidorna sex och sju” eller ”lös sex–sju mattetal”. Det är egentligen inte särskilt roligt – men det är en del av skämtet.

Årets nyordslista har inte bara ett utan två uttryck som inte går att definiera, men som ändå – eller just därför – säger något om vår tid. Det andra är skibidi, ett nonsensord som kan betyda allt mellan ’coolt’ och ’skumt’ och dessutom – ingenting.

Man kan tolka nonsensspråket som en verklighetsflykt när omvärlden är alltför dyster. Och visst ser vi skuggan av orosmoln i nyordslistan, från hämndtull och handelsbazooka till drönarmur och robusthöjande.

Men ord som avspeglar kris och konflikt har varit stapelvara i nyordslistorna de senaste åren. Vad som är nytt är inte orosmoln utan snarare att omvärlden som helhet förefaller allt mer stålgrå. Till och med modet med sina mammakorvar har anklagats för att vara ­tråkigt.
Från meteorologins värld har vi fått nyordet dunkelflaute för det väder då det är både mulet och vindstilla. Anledningen till att ordet har börjat användas är att sådant väder innebär en brist på energikälla för både solpaneler och vindkraftverk. Kanske beskriver det också vårt metaforiska vädertillstånd. De av årets nyord som säger något om framtidssatsningar kommer från två områden, som båda präglas av en viss energibrist.

Det första området är teknik. Här kan vi förvisso hitta framtidsoptimism, med nyord som AI-agent och ­vibbkodning som vittnar om den häpnadsväckande utveckling som pågår. Samtidigt dämpas optimismen av en stigande oro för att vårt teknikberoende ska skapa en kollektiv hjärnröta. Och även om tekniken kanske kan göra att vi slipper en del jobbigt arbete är den knappast något som ger mig energi.

Det andra området är hållbarhet. Det har börjat talas om en ny sorts hållbarhet – existentiell hållbarhet – och hållbara innovationer har gett oss ord som balkongkraftverk, solsambruk och beredskapsodling. Hållbarhet är visserligen nödvändigt, men inte heller det räcker som alternativ energikälla under ­rådande dunkelflaute. Att våra sam­hällen inte ska existera på bekostnad av annat nuvarande och framtida liv är väl det minsta vi kan begära.

Vad ska vi då få energi från? Visst kan flamset med six ­seven och skibidi bli en färgklick i den stålgrå omvärlden, men inte får det molntäcket att spricka upp.

Hoppet står till nyordet kultur­ljudzon. Det är en idé för att lösa dilemman mellan kulturinrättningars behov av att väsnas och boendes behov av tystnad. Politiker får diskutera vilket som är det bästa sättet att få ett blomstrande kulturliv, men att vi ska ha ett sådant är åtminstone en vision som får det inre vindkraftverket att sakta börja snurra igen.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.