Falska vänner bäddar för missförstånd
Bild: Istockphoto
En vän påpekade att det är märkligt att man säger ”det hade varit roligt att ses”. Då noterade jag en besynnerlighet som jag aldrig varit medveten om förut, trots att jag tänkt på språk dagligen i en herrans massa år. Saker som ”i kväll hade det varit mysigt att gå på bio” eller ”nu hade det känts fint att prova på bungyjump” säger jag hela tiden. Ja, kanske inte det sistnämnda – inte ordagrant åtminstone – men jag omnämner saker som bara kan ske i framtiden som om de redan hade hänt. Det är udda, vid närmare eftertanke.
När jag läser om fenomenet så lär jag mig att det representerar en önskan, dröm eller hypotetisk tanke snarare än en faktisk tidsbestämning. Det kan också ses som en artighetsmarkör eller ett mildare sätt att uttrycka vilja. ”Nu hade det varit gott med köttbullar” låter helt klart vänligare än ”nu vill jag ha köttbullar.” Rimligt, vid närmare eftertanke.
En annan vän, som inte är född i Svea rike och kämpar med att lära sig vårt språk, är frustrerad över ordet fil.
”Det här är en fil”, säger han och syftar på mejeriprodukten vi äter till frukost.
”Det här är också en fil”, säger han och menar enheten han sparat i datorn.
”Även det här är en fil”, säger han och pekar på ett körfält i trafiken.
”Och det här är en fil”, suckar han slutligen och visar det skrovliga verktyget.
Ett tydligt exempel på vidden av hur komplicerat det är att lära sig svenska.
”Ingen lätt sak att dechiffrera för den som försöker navigera i ett nytt språk”
I Ludmila Engquists sommarprat berättade hon hur hon slogs av vår fixering vid kaffe när hon flyttade hit, och att frasen då var det tack för kaffet till råga på allt kunde betyda att något var kört (ungefär som då var det ajöss och goodbye). Ingen lätt sak att dechiffrera för den som försöker navigera i ett nytt språk.
Ett annat uttryck som folk tolkar olika är om sig och kring sig. För mig betyder det någon som vill ha saker på ett visst sätt och anstränger sig för att det ska bli så. Det är positivt när det handlar om en driftig och handlingskraftig person – eller lite påfrestande när dessa ansträngningar går till överdrift.
Men det kan också uppfattas som något enbart negativt; att man är snål, eller åtminstone försiktig med sina pengar, när man är om sig och kring sig. Bäddat för missförstånd, med andra ord.
Apropå missförstånd så läser jag om ”Makeupband för ansikte och vrist” i en annons och inser att vi har att göra med en klassisk så kallad falsk vän. Det är förstås handled som avses, men i hastigheten har engelskans wrist blivit till vrist i svenskan. Och jag har svårt att tro att någon behöver band runt vristerna när de tvättar bort sminket – däremot är de väldigt bra att ha runt handlederna, så inte tröjärmarna blir blöta.
Vrist och wrist är alltså en falsk vän, det vill säga ett lömskt ord som låter likadant på två språk men betyder helt olika saker på respektive tungomål.
Som om det inte räckte med att hålla reda på falska vänner i verkliga livet – man ska dessutom behöva hålla koll på dem i språket.
There must be a blanket I can fill in to make this stop.
Ulrika Good har varit verksam som copywriter i mer än tre decennier, numera som frilans.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
En vän påpekade att det är märkligt att man säger ”det hade varit roligt att ses”. Då noterade jag en besynnerlighet som jag aldrig varit medveten om förut, trots att jag tänkt på språk dagligen i en herrans massa år. Saker som ”i kväll hade det varit mysigt att gå på bio” eller ”nu hade det känts fint att prova på bungyjump” säger jag hela tiden. Ja, kanske inte det sistnämnda – inte ordagrant åtminstone – men jag omnämner saker som bara kan ske i framtiden som om de redan hade hänt. Det är udda, vid närmare eftertanke.
När jag läser om fenomenet så lär jag mig att det representerar en önskan, dröm eller hypotetisk tanke snarare än en faktisk tidsbestämning. Det kan också ses som en artighetsmarkör eller ett mildare sätt att uttrycka vilja. ”Nu hade det varit gott med köttbullar” låter helt klart vänligare än ”nu vill jag ha köttbullar.” Rimligt, vid närmare eftertanke.
En annan vän, som inte är född i Svea rike och kämpar med att lära sig vårt språk, är frustrerad över ordet fil.
”Det här är en fil”, säger han och syftar på mejeriprodukten vi äter till frukost.
”Det här är också en fil”, säger han och menar enheten han sparat i datorn.
”Även det här är en fil”, säger han och pekar på ett körfält i trafiken.
”Och det här är en fil”, suckar han slutligen och visar det skrovliga verktyget.
Ett tydligt exempel på vidden av hur komplicerat det är att lära sig svenska.
”Ingen lätt sak att dechiffrera för den som försöker navigera i ett nytt språk”
I Ludmila Engquists sommarprat berättade hon hur hon slogs av vår fixering vid kaffe när hon flyttade hit, och att frasen då var det tack för kaffet till råga på allt kunde betyda att något var kört (ungefär som då var det ajöss och goodbye). Ingen lätt sak att dechiffrera för den som försöker navigera i ett nytt språk.
Ett annat uttryck som folk tolkar olika är om sig och kring sig. För mig betyder det någon som vill ha saker på ett visst sätt och anstränger sig för att det ska bli så. Det är positivt när det handlar om en driftig och handlingskraftig person – eller lite påfrestande när dessa ansträngningar går till överdrift.
Men det kan också uppfattas som något enbart negativt; att man är snål, eller åtminstone försiktig med sina pengar, när man är om sig och kring sig. Bäddat för missförstånd, med andra ord.
Apropå missförstånd så läser jag om ”Makeupband för ansikte och vrist” i en annons och inser att vi har att göra med en klassisk så kallad falsk vän. Det är förstås handled som avses, men i hastigheten har engelskans wrist blivit till vrist i svenskan. Och jag har svårt att tro att någon behöver band runt vristerna när de tvättar bort sminket – däremot är de väldigt bra att ha runt handlederna, så inte tröjärmarna blir blöta.
Vrist och wrist är alltså en falsk vän, det vill säga ett lömskt ord som låter likadant på två språk men betyder helt olika saker på respektive tungomål.
Som om det inte räckte med att hålla reda på falska vänner i verkliga livet – man ska dessutom behöva hålla koll på dem i språket.
There must be a blanket I can fill in to make this stop.
Ulrika Good har varit verksam som copywriter i mer än tre decennier, numera som frilans.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.