En tarvlig historia om svenskan
Svenskans ordförråd är en evig tidsresenär. Vissa ord har betydelser som står starkt som urberget. Med de allra vanligaste orden – som och, jag och att – händer inte mycket. Andra ord utvecklar nya betydelser, får förändrad stilvalör eller byter laddning.
Många av de äldsta svenska orden är gemensamma för de nordiska språken. När de ändrar betydelse i något av språken knakar isen under den mellannordiska språkförståelsen.
Ett sådant ord är hemsk. Enligt Svensk ordbok var det i början på 1800-talet som hemsk fick betydelsen ’som inger rysningar eller skräckkänslor’. I fornsvenska tider var betydelsen ’dum’. Den som var hemsk hade hållit sig i hemmet – och hade följaktligen inte lärt sig mycket om världen bortanför hembygden. Den äldre betydelsen lever kvar i isländskan. Den som är heimskur är helt enkelt korkad.
Ett annat sådant ord är kåt. I Svensk ordbok anges definitionen ’sexuellt upptänd’. Men så har det inte alltid varit. Fornsvenskans kater användes i betydelsen ’yr; glad; lättsinnig; yppig’. Så brukas kátur alltjämt i både isländskan och färöiskan. När jag bodde på Island och besvarade frågor om hur jag mådde med ég er hress og kátur, ’jag är pigg och glad’, kunde jag ibland inte låta bli att rodna inombords. Hress og kátur är närmast ett stående uttryck utan några som helst sexuella undertoner. Ändå har jag fortfarande inte riktigt blivit vän med kátur och använder hellre andra ord om jag kan. Vetskapen om ordets betydelse på svenska gör att jag har svårt att säga det utan att känna mig plump.
I det här numret bjuder Kristian Blensenius, Erik Bäckerud och Emma Sköldberg från Svenska Akademiens ordboksredaktion in till en svensk språk- och tidsresa. På sidan 26 berättar de med hjälp av ordböckerna om hur betydelserna förändrats för ord som pinsam, knarka och allvarsam. Jag hoppas att du – för att tala fornsvenska – tycker att det är tarvlig läsning!
TIPS! Den nätbaserade ordboken Islex är ett utmärkt verktyg för den som översätter mellan de nordiska språken: www.islex.se.
