Detaljerna avslöjade bristerna
Frågan är om jag någon gång känt mig så vingklippt som när en vän för några år sedan lyckades övertala mig att börja jobba för en isländsk tidning. Den raka prosan i nyhetsartiklarna var inte så svår att få till. Knepigare var det att skriva krönikor. Den fria och lätt raljerande stilen som jag eftersträvade fanns inte riktigt där på isländska. Jag hade helt enkelt gett mig ut på stilistiska djup där mina språkkunskaper inte bottnade.
Det var de små detaljerna som avslöjade att jag inte var en modersmålstalare. Det var inte saker som nödvändigtvis var fel – men de lät inte helt idiomatiska. Mina artiklar innehöll till exempel alldeles för många það, ’det’. I svenska används det som formellt subjekt, som i nu har det slutat regna. Men i isländska behövs sällan það som formellt subjekt på samma sätt: nú er hætt að rigna, ordagrant ’nu är slutat att regna’, är både idiomatiskt och korrekt.
En annan detalj som avslöjade mig var (miss)bruket av konstruktionen vera að, ordagrant ’vara att’, som används när något är pågående. Eftersom vera að följs av ett verb i infinitiv behövde jag bara böja vera och slapp bekymra mig om att böja andra verb. Problemet var – som min vän försynt påpekade – att min förkärlek för vera að fick mig att låta som en tioåring. Det är förstås inget fel i det, men det var inte rätt stilnivå.
Jag kommer att tänka på mina våndor när jag läser om Jila Mossaed på sidan 30 i det här numret. Hon var 38 år när hon lärde sig sina första ord på svenska. I dag skriver hon poesi på både svenska och persiska. Hon säger att hon har två dörrar – en för varje språk. Det är omöjligt att inte fascineras över den unika känsla för svenskan som hon har lyckats utmejsla i sin lyrik.
I Luxemburg är flerspråkigheten däremot en självklarhet. I den lilla monarkin i Europas hjärta talar en majoritet av invånarna minst fyra språk. På sidan 52 skildrar frilansjournalisten Carl Undéhn hur de olika språken samspelar i vardagen. Trevlig läsning!
TIPS! Alla föreläsningarna från Lättlästdagen, som Språktidningen arrangerade ihop med Vilja förlag, finns nu att se på urskola.se
