Vi behöver mer språk i skolan!
Sämre språkkunskaper ger sämre konkurrenskraft, skriver Christina Rosén.
kolpolitikerna i Kristianstad beslutade tidigare i år att avskaffa franskan på högstadiet. I Sverige är det alltså så illa ställt att politikerna är på väg att avveckla moderna språk i skolan.
Detta sker trots att EU strävar efter att elever ska lära sig minst två främmande språk – och trots att allt fler EU-länder inför obligatoriska språkstudier. Men Sverige går åt andra hållet. När det gäller antalet elever som läser minst två moderna språk på högstadiet kommer Sverige på femtonde plats i EU.
Hur ska svenskarna kunna samarbeta internationellt, göra affärer och diskutera politik om de inte kan fler språk än engelska?
Hösten 2015 genomförde jag en undersökning där jag intervjuade exportföretag i Smålandsregionen. Intervjuerna omfattade frågor om bland annat språkbehov. Några av svaren löd: ”Bristande språkkunskaper har hämmat oss”, ”Vi borde bli bättre på språk” och ”Det är absolut en konkurrensfördel med språk.”
Alla företagare svarade att de i en situation där två jämbördiga kandidater konkurrerar om samma jobb, väljer de personen med bättre språkkunskaper, eftersom det ger större konkurrenskraft. När företagsledarna tillfrågades om vilka språk de ansåg vara viktigast, svarade samtliga att engelska är en självklarhet. Därefter kommer i tur och ordning tyska, franska och spanska. När eleverna i en svensk skola väljer språk är det tvärtom – där är spanska populärast efter engelskan.
Utbildningen i Sverige är splittrad efter att den kommunaliserades. Det är till exempel upp till varje rektor att besluta över timfördelningen i olika ämnen. En språkkurs på 100 poäng ska omfatta 100 timmars undervisning. I en undersökning jag gjorde bland språklärare i Växjö angav ingen att de fick 100 timmar för att undervisa. Varje kurs fick av besparingsskäl max 90 timmar. Det finns skolor i Sverige där eleverna har fått så lite som 50 timmars undervisning.
Så tillkommer experimenterandet med meritpoängen. Ett regeringsbeslut från 2013 innebär att elever som läser franska, spanska eller tyska i gymnasiet får full meritpoäng redan efter avslutad kurs i steg 4, till skillnad mot tidigare steg 5. Samtidigt beslutade regeringen att eleverna skulle få meritpoäng för engelska steg 7 (högsta kurs på gymnasiet). Beslutet fick till följd att majoriteten valde bort sitt främmande språk efter steg 4 för att i stället satsa på engelskan.
Så sent som 1996 var det cirka 40 procent av eleverna i årskurs 9 som läste tyska och 18 procent franska. Motsvarande siffror för 2015 var 17 procent tyska och 14 procent franska.
Sveriges grannländer har däremot insett vikten av språkkunskaper. I höstas presenterade Danmarks regering beslutet att satsa 130 miljoner kronor på en ny strategi för att stärka främmande språk i utbildningssystemet. Argumentet för satsningen är huvudsakligen ekonomiskt: ”Förvärvslivet har länge efterfrågat medarbetare som kan tala fler språk än engelska.” Ett nationellt center för främmande språk ska inrättas, såsom man har gjort i Norge. Målet är att ge lärare regelbunden fortbildning och att fler ska studera språk. Fokus ligger på europeiska språk.
Dansk Industri uppgav 2007 att 68 procent av de danska företagen hade en flerspråkig exportstrategi, medan motsvarande siffra för de svenska företagen var 27 procent. Av de danska företagen angav 4 procent att de missat exportkontrakt på grund av bristande språkkompetens, jämfört med 20 procent bland de svenska. I Danmark finns alltså en klar språkstrategi både på företag och i utbildningsväsendet.
I Finland publicerades före jul en utredning av professor Riitta Pyykkö, på uppdrag av undervisningsministeriet. Konkreta åtgärder föreslås, som att språkförberedande undervisning ska införas redan i förskolan och att kunskaper i minst två främmande språk ska krävas för universitetsexamen. De inhemska språken, undervisning i främmande språk i skolan och invandrades språkkunskaper tas upp.
Är politiker, elever och föräldrar i Sverige inte medvetna om behoven av språkkompetens? Att kombinera en utbildning i till exempel teknik, ekonomi eller juridik med kunskaper i främmande språk ger en oerhörd konkurrensfördel. Det ger dessutom nya tankar, upplevelser och vänner. Gör det obligatoriskt att fortsätta med minst ett språk utöver engelskan. Nu är det dags för en språkstrategi även för Sverige!
Christina Rosén är lektor i tyska vid Linnéuniversitetet.
