Låt termerna förbli i centrum
Sverige behöver ett nationellt centrum för terminologi, skriver Henrik Nilsson.
Det som har byggts upp under lång tid går snabbt att rasera – men är svårt att återskapa. Terminologicentrum, TNC, har funnits i 77 år, men läggs nu ner i slutet av 2018. Arbetet där präglades av specialistkompetens, respekt för fackspråkliga uttrycksbehov, gott samspel med experter inom olika fackområden och en oförvitlig tro på entydighetens och tydlighetens vinster.
Försäkringskassan måste till exempel ha enhetliga och tydliga termer för närliggande begrepp som föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning och så vidare – för att ha en hög kvalitet på sin egen information och dokumentation. Det effektiviserar myndighetens interna arbete, men bidrar också till att medborgarna inte förlorar sig i en djungel av spridda benämningar. Det är en del av demokratin.
Som centrum för fackspråk och terminologi i Sverige har dock TNC verkat lite i periferin. Men genom idogt arbete av TNC, drivet av övertygelse och pedagogiska exempel, har ändå många förstått fackspråkets existensberättigande.
Olle Josephson skriver i sin nya bok Språkpolitik att TNC alltid ”har velat gå två vägar samtidigt”: både den kommersiella och den statligt finansierade vägen. TNC har dock snarare sett det statligt finansierade och det uppdragsfinansierade terminologiarbetet som kommunicerande kärl. Privata medel räcker inte för att finansiera alla nödvändiga projekt. Rikstermbanken – Sveriges nationella termbank – är ett av dessa projekt som resulterat i en gratistjänst där alla via internet kan söka på facktermer och enkelt få deras definitioner.
TNC:s statliga finansiering har aldrig varit självskriven, men den har i slutändan ändå alltid kommit, utan klagomål på det som utförts för de statliga medlen. Men hösten 2014 ledde den politiska sparivern till förslaget att flera statsbidrag skulle dras in, däribland Medelhavsinstitutens och TNC:s, vilket ledde till protester.
I TNC:s fall startades utredningar, som bland annat föreslog att TNC:s medel från 2017 överförs till Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen, som i och med det får ansvar för det ”offentliga terminologiarbetet” – ett tvetydigt uttryck, men oftast använt i betydelsen ’terminologiarbete utfört med statliga medel’. Statliga medel har i och för sig tidigare kommit till TNC via Institutet för språk och folkminnen, men uteblivna medel i kombination med förändringar i TNC:s ägarkrets och ledningens agerande resulterade nu i en nedläggning genom så kallad frivillig likvidation.
Nedläggningen sker i ett läge där insikten om vikten av terminologisk precision har börjat få fäste inom allt fler fackområden. I dag arbetar många med terminologi, dock under andra yrkestitlar än just ”terminolog”. I ett nystartat nätverk – Termer och begrepp – träffas till exempel myndigheters verksamhetsarkitekter, informationsmodellerare och språkvårdare för att diskutera termer och relationer. ”Enhetliga begrepp” nämns där ofta i samma andetag som digitalisering – särskilt inom stora samhällsområden som vård och omsorg. I detta ljus framstår beslutet att lägga ner ett framgångsrikt centrum än märkligare.
TNC uträttade mycket under sina 77 år, men mycket återstår att göra på terminologins område. Till exempel finns det inte någon etablerad utbildning för terminologer, som sedan kan anställas eller starta eget.
Språkrådet undersöker i skrivande stund hur det offentliga terminologiarbetet fortsatt bör bedrivas och organiseras hos dem, och förhoppningsvis kan TNC:s arbete förvaltas och fortsätta utvecklas där. För terminologiarbete kan inte bedrivas i periferin – för att arbetet ska få den kvalitet och hållbarhet som krävs behövs samarbete, samordning, överblick och kontinuitet. Eller med Olle Josephsons ord: ”terminologiarbete måste ha ett centrum på nationell nivå.”
Henrik Nilsson, terminolog C.A.G. Next, ordförande i Europeiska terminologiföreningen (EAFT), anställd vid TNC 1997–2018