Volontärer försvarar rätten till eget språk

”Ett annat Europa är möjligt.” Under denna devis har nära tiotusen personer från över sjuttio olika länder samlats på European social forum (ESF) i Malmö. Forumet består av folk från bland annat miljörörelser, freds- och människorättsorganisationer. De ska delta i seminarier, kulturevenemang och föreläsningar under fem dagar, men för att de tillsammans ska kunna förändra Europa krävs till att börja med att de förstår varandra. Då är tolkning en förutsättning.  

På forumet finns därför också Babels på plats. Det är ett nätverk för volontärtolkar som bildades i samband med ESF:s första möte i Florens 2002.  

Dagen innan ESF sätter i gång är det full rulle ABF-huset i Malmö, som används som tolkarnas högkvarter. I ett rum registrerar sig nyanlända tolkar för att få matkuponger och husrum, i ett annat har spansktolkarna möte och i datasalen sitter folk och tränar i sista sekunden, genom att med lurar i öronen simultantolka filmklipp som har lagts upp på webbplatsen Youtube. Och här finns Emer Cassidy från Nordirland.

– Åh, vad jag är nervös! säger hon och berättar att hon de senaste veckorna har paniktränat.

Emer Cassidy hör till de tolkar inom Babels som har minst erfarenhet. Hon jobbar som bibliotekarie i Nordirland, och frilansar ibland som översättare från engelska till franska och spanska. Hon har bara tolkat en gång tidigare, under några timmar på ESF i Aten 2006. Hon tycker att det var en fantastisk erfarenhet, men det var inte alltid lätt att hänga med. Särskilt en gång blev det blev riktigt fel.

- De hade en diskussion om gruvarbetare som åkte från Marocko till Spanien. Jag hörde att de pratade om den franska staden Angers, och översatte det så i trettio minuter. Tills jag insåg att de pratade om Tangers i Marocko. Jag var tvungen att säga ”ursäkta de pratar inte om d’Angers”, berättar hon och skrattar.

Enligt Felix Figueroa, som till vardags är professionell tolk i Venezuela, är skillnaden mellan att tolka genom Babels och att tolka professionellt att man kan vara mer avslappnad på de sociala forumen.

– Här blir man inte nervös. Det är inte samma stress eftersom man inte får betalt.

Tolkarna ställer alltså upp gratis, men i gengäld bjuds de på resa och uppehälle.  

Babels har ingen ordförande eller styrelse, men Yan Brailowsky är en av de mest drivande och erfarna i nätverket. Precis som många andra inom Babels har han rötter i flera kulturer. Han växte upp i Mexiko med franska föräldrar. Engelskan kom senare, och nu håller han på att lära sig italienska. Han jobbar som översättare och har ett passionerat förhållande till språk.

- När folk pratar upprepar de sig ofta, så det kan vara bättre att lyssna till en bra tolkning än till originalet, säger han.

Yan Brailowsky förklarar Babels huvudprincip: alla ska kunna uttrycka sig på det språk som de känner sig tryggast i.

- Det är viktigt att folk inte bara uttrycker femtio procent av det de vill säga, för då får man bara sagt det mest grundläggande och diskussionen stannar vid slagord.

Babels försöker därför ordna tolkning från och till så många språk som möjligt. Det gäller även ”små” språk, till exempel quechua, som talas av ursprungsbefolkningar i bland annat Peru och Bolivia, och samiska i Sverige.

Men på ESF i Malmö har Babels svårt att leva upp till sin vision. Det finns inte tillräckligt många som tolkar till svenska, så många av seminarierna får hållas på engelska.  

De flesta av Babels medlemmar är mellan 25 och 35 år. Enligt Yan Brailowsky är cirka en tredjedel professionella tolkar eller tolkstuderande. Lika många jobbar med språk på andra sätt. Resten jobbar inte alls med språk.

- Vem som helst är välkommen att gå med i Babels, säger Yan Brailowsky, ingen speciell kunskapsnivå krävs. Det finns folk som inte klarar av att tolka, men som är fantastiska organisatörer. Däremot delar vi upp folk efter deras erfarenheter av att tolka. När vi lägger upp arbetsschemat sätter vi en professionell tolk ihop med en nybörjare, så att nybörjaren kan lära sig.

När Babels ska bestämma vilka som ska åka till ett forum strävar de efter att få ihop en grupp med jämn könsfördelning. Tolkarna ska dessutom komma från olika delar av världen. Det räcker alltså inte med att ha fem engelskspråkiga tolkar från Storbritannien. Man kan tänka sig att flyga in en tolk från Australien också, även om det blir dyrare.

- Det handlar inte bara om språket, säger Maria Brander, tolkstudent från Spanien. Australier har andra erfarenheter än de som bor i Storbritannien, och det är viktigt att erkänna alla erfarenheter.

Yan Brailowsky berättar att deltagarna på ESF-seminarierna ofta är tacksamma över att få tala sitt eget språk.

- Det handlar om språk som hör till en nations kultur, men som inte talas i radio eller tv. Det blir en känsloladdad erfarenhet att för första gången få uttrycka sig på sitt eget språk i ett officiellt sammanhang.