Verklighetens folk skyddas

År 2004 ansökte Moderaternas ungdomsförbund, MUF, om ensamrätt till Ungsvenskarna, ett namn som förbundet senare släppte. Sedan 2008 har i stället Sverigedemokraternas ungdomsförbund mutat in namnet Ungsvensken.

MUF:s ansökan om ensamrätt skickades till Patent- och registreringsverket, PRV, som har handlagt frågor om varumärken ända sedan 1800-talet. Mest är det företag och organisationer som använder verket, men även politiska partier har i undantagsfall sökt. Miljöpartiet har till exempel registrerat tillägget de gröna. Moderaterna fick skydd för Högerpartiet 1999, trots att partiet övergav detta namn redan trettio år tidigare.

En nyare företeelse är att partierna också registrerar olika politiska budskap. Deviser på numera klassiska affischer, som "Kräftor kräva dessa drycker" (1922), "Gärna medalj, men först rejäl pension" (1958) och "Ökad jämlikhet" (1960-talet) sökte man inte varumärkesskydd för. Kanske för att det var svårt att se dem som just varumärken.

Det äldsta exemplet på ansökan om varumärkesskydd för ett politiskt budskap är från 1985, när Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU, i Stockholms län ville ha ensamrätt på "Rör inte min kompis". Denna registrering har förnyats två gånger, och gäller än i dag. Under Ingvar Carlssons ledning 1988 ansökte Socialdemokraterna om skydd för "Fotfolket", men den beteckningen har partiet numera övergett. Kanske för att Göran Persson och Mona Sahlin är mindre fotliknande än Ingvar.

Sedan 1990 och framåt är det i stället de borgerliga partierna som har varit mest aktiva i fråga om att söka varumärkesskydd för beteckningar och politiska budskap. Sommaren 2005 ansökte Centerpartiet om skydd för "Allians för Sverige", vilket kröntes med framgång hos PRV ungefär ett och ett halvt år senare, efter valet 2006. I mars i år kom Centerpartiet in med en ny ansökan, för "Alliansen".

I dag är det Kristdemokraterna som är mest i farten när det gäller att söka ensamrätt för politiska paroller. Hittills i år har partiet ansökt om varumärkesskydd för inte mindre än fyra stycken. Och före valet väckte de uppståndelse när partiet fick slagordet "Verklighetens folk" godkänt som varumärke. Det var inte bara möjligheten att ta patent på ord som ifrågasattes, utan även uttrycket i sig.

Det blev också strid om vem som egentligen hade rätt till "Verklighetens folk". Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) använde sig av uttrycket i en kampanj inför höstens val, medan Ny demokrati hade "Verklighetens folk" med på sina valmöten redan på 1990-talet. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson, å sin sida, tycker att det är hans parti som bäst representerar "Verklighetens folk". Vilket det nu är.

Hur som helst - vill man ha patent på en paroll så måste man vara först in med ansökan hos PRV. Då ska den sökande även klassificera vilka varor eller tjänster som skyddet ska omfatta. För partier handlar det i regel om klass 35, som betecknar reklamtjänster. Men i fallet "Verklighetens folk" har Kristdemokraterna även sökt och fått klass 20 som betecknar möbler(!). I ett tillägg förklaras att "uppblåsbara dockor (ej medicinska sexhjälpmedel)" räknas till möbler. PRV antar att Kristdemokraterna vill kunna använda sig av uppblåsbara reklamföremål.

Och fler paroller står på tur. Samma dag som Centerpartiet ansökte om varumärkesskydd för "Alliansen" sökte Kristdemokraterna skydd för "Ett mänskligare Sverige". Dagen därpå gick man in med två nya varianter: "Ett medmänskligare Sverige" och "Ett mänskligt Sverige".

- Vi väljer att söka skydd för begrepp och fraser som vi kan komma att använda. Det är helt odramatiskt. Vi vill vara säkra på att vi har rätt att använda begreppen. Vi har gjort det tidigare också. "Vardagsliv" var en kampanj vi hade för ett år sedan, säger Kristdemokraternas kommunikationschef Cina Gerdin.

Enligt henne är Kristdemokraternas syfte med patentansökningarna inte att hindra andra från att använda orden.

- Nej, men vi vill vara säkra på att vi själva kan använda dem.

Cina Gerdin ville inte svara på frågan om det inte är ett bekymmer om någon annan skulle använda samma ord, till exempel "Verklighetens folk", i kommersiellt syfte.

- Den frågan är hypotetisk.

Men frågan kvarstår: vad skulle ett politiskt parti kunna göra åt en "parollstöld"? Regelverket gäller uttryckligen näringsverksamhet, och det är till för att skydda kommersiella varumärken. Teoretiskt sett kan intrång visserligen leda till böter eller fängelse, men enligt PRV:s varumärkesjurist Christopher Büller finns inga prejudikat när det gäller just politiska budskap.

Språkrådets språkvårdare Birgitta Lindgren tycker att hela förfarandet är "meningslöst och snurrigt".

- Det är bara fånigt av politiska partier att försöka lägga beslag på vanliga ord genom att söka varumärkesskydd.

Hon har dock full förståelse för att företag har behov av att skydda varumärken på produkter som säljs.

- Men då ska namnen vara utformade så att man kan förstå att de är varumärken, som primuskök och bankomat. Vanliga ord ska inte kunna få sådan status, även om det sker misstag ibland. Och självklart borde inte partier och andra organisationer ägna sig åt att beslagta uttryck som återbäring och verklighetens folk. Tänk om något parti ville lägga rabarber på demokrati!

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, har liknande tankegångar.

- Jag förstår varför man vill skydda namn som "Alliansen", för det kan finnas aktivister som startar falska hemsidor. Däremot är det olämpligt att skydda uttryck och hindra andra från att använda dem. Det är att begränsa den politiska debatten.

Birgitta Lindgren tycker att det hela är en onödig process:

- Alla vet ju att det är Kristdemokraterna som använder "Verklighetens folk". Ett annat parti skulle säkert inte vilja ta det uttrycket. Man vill ju inte gärna ta över ett annat partis slagord.

Men frågan är varför detta fenomen blommat upp på senare år - med  Alliansen i spetsen. Är det inte just för att de borgerliga har börjat ta över Socialdemokraternas gamla slagord, och vill förhindra att detsamma händer dem själva? Moderaterna har ju till exempel tagit Socialdemokraternas benämning arbetareparti, kapat ett e, laddat ordet med nytt innehåll och kallar sig nu  "Sveriges enda arbetarparti".

- Det är möjligt att man vill varumärkesskydda för att hindra att ett annat parti beslagtar en paroll, men det är ändå olämpligt. Om flera partier vill använda samma paroll, så låt väljarna bestämma vilket parti som speglar den bäst, säger Jesper Strömbäck.

PRV:s jurist ser dock inga problem med varumärkeslagen och dess bestämmelser om ensamrätt och intrång.

- Det är en vanlig missuppfattning att registrering skulle ge monopol för all användning av vissa ord, men skyddet är ju begränsat till användning i samband med varor och tjänster. I praktiken fungerar även "vanliga" ord som varumärken. Det vore därför olämpligt att begränsa varumärkesskyddet till rena fantasiord, säger Christopher Büller.

Han medger dock att gränsen mellan privat och kommersiell användning inte alltid är självklar. Och skiljelinjen mellan politisk och kommersiell användning tycks ännu otydligare.

- Det beror på de specifika omständigheterna i det aktuella fallet, säger Christopher Büller, som inte vill svara på om "sänkt arbetsgivaravgift", "Sverige ut ur EU" eller "Kina ut ur Tibet" är möjliga ordkombinationer för varumärkesskydd.

Kanske är det först vid en politisk varumärkesbatalj i domstol som dimmorna kring partiers ensamrätt på paroller kan skingras.