”Väldigt stolta över sin skrift”
Solomon Abai Luelseged är modersmålslärare i amhariska i Stockholm.
Bild: Staffan Eng
Att lära sig amhariskans omkring 280 bokstäver kan verka som en oöverstiglig uppgift. Men modersmålsläraren Solomon Abai Luelseged tycker att den amhariska skriften på flera sätt är enklare än den svenska.
– Språket skrivs som det låter, vilket gör att det är lätt att stava. I svenskan måste man veta om ett sje-ljud ska skrivas med sj, sk, stj, skj eller sch. På amhariska används alltid samma bokstav: ሸ ”sje”.
Han menar också att skriften är mer ekonomisk, eftersom tecknen betecknar hela stavelser i stället för enskilda ljud. Och när man väl har lärt sig 33 grundbokstäver och sju sätt att variera en av dessa så kan man bilda nästan alla andra tecken efter samma mönster.
– Många amharisktalande är väldigt stolta över sin skrift. De säger: ”Vi är de enda afrikanerna som har ett eget alfabet!”
Skriften kommer från det antika litteratur- och kyrkospråket ge’ez. Solomon Abai Luelseged tror att det är en orsak till att amhariskan har haft en så stark ställning i Etiopien inom kyrka, förvaltning och utbildning.
I dag är flera andra av landets mer än 80 språk på stark frammarsch i olika regioner, men på kort sikt tror han ändå att amhariskans ställning som gemensamt nationellt språk är ohotad.
– Oromo-språket har fler modersmålstalare, men det talas inte av andra grupper. Amhariskan har fördelen att de flesta etiopier har lärt sig språket i skolan och att det finns fler böcker än på de andra språken.
Staffan Eng är frilansjournalist.
6 fakta om amhariska
Antal talare:
Amhariskan har drygt 30 miljoner modersmålstalare och nästan lika många andraspråkstalare. Det gör den till världens största semitiska språk efter arabiskan. De flesta talare finns i Etiopien, men amhariska talas även i Eritrea samt av flera miljoner etiopiska emigranter över hela världen. I Sverige finns omkring 6 000 talare.
Historia:
Amhariskan utvecklades ur fornspråket ge’ez, som fortfarande används i den ortodoxa etiopiska kyrkan. Från och med 1200-talet fick den en allt starkare roll som hov- och förvaltningsspråk i kejsardömet Etiopien, och från samma tid härrör de första bevarade sångerna och dikterna. En mer omfattande litteratur uppstod först på 1800-talet.
Alfabet:
Alfabetet kallas fidel och är en variant av ge’ez-skriften, som även har gett upphov till det tigrinska alfabetet. Varje bokstav betecknar ett konsonantljud som följs av ett vokalljud. Det finns 33 grundbokstäver, som varieras på sju olika sätt. Bokstaven ’b’ kan till exempel skrivas በ ”bä”, ቡ ”bo”, ቢ ”bi”, ባ ”ba”, ቤ ”be”, ብ ”b(ö)” eller ቦ ”bå”.
Grammatik:
Genusböjning förekommer i nästan alla ordklasser. Pronomenet ’du’ heter till exempel አንተ ”antä” när det riktar sig till en man och አንቺ ”anchi” när det riktar sig till en kvinna, och verbet ወሰደ ”wäsädä”, ’tog’, böjs till ወሰደች ”wäsädäch” när det handlar om en kvinna. Verbet placeras alltid sist, som i meningen እሱ መኪና ነዳ, bokstavligen ’han bilen körde’.
Tidsangivelser:
Det etiopiska dygnet börjar inte vid midnatt utan klockan sex på morgonen. ከጥዋቱ አንድ ሰዓት, ’klockan ett på morgonen’, betyder alltså i själva verket att klockan är sju på morgonen. Det etiopiska kalenderåret börjar i mitten av september, och alla månader har 30 dagar. Det kompenseras av en kort trettonde månad i slutet av året: ጳጉሜ ”pagume”.
Liten ordlista:
ሰላም ”sälam”= ’hej’
ደህና ሁን ”dähna hon”/ቻው ”chawo” = ’hej då’ – det senare ordet kommer från italienskans ciao, en kvarleva från den italienska kolonialtiden
ራስ ተፈሪ ”ras täfäri” =’prins Täfäri’, namnet på Haile Selassie innan han blev kejsare – därav rastafarirörelse och rastafrisyr
አለ = ’han sa’ om ordet uttalas ”alä”, ’det finns’ om ordet uttalas ”allä” – konsonantlängden är betydelseskiljande, men anges inte i skrift
ሰው እንደ ቤቱ እንጂ እንደ ጎረቤቱ አይኖርም = ’man lever inte som sin granne, utan som i sitt hus’ – var dig själv och lev ditt liv efter dina förutsättningar!
