Vad betyder egentligen – egentligen?
Bild: Pernilla Sjöholm
Tänk dig att en kollega säger följande mening till dig: ”Mötet börjar egentligen klockan 10.” Börjar mötet klockan 10? Den frågan ställde Pia Järnefelt till 64 personer, varav 39 hade svenska som förstaspråk och 25 svenska som andraspråk. De fick bara svara ja eller nej.
Syftet var att undersöka hur vanliga småord som egentligen, ju, nog och faktiskt påverkar hur vi uppfattar ett påstående. Pia Järnefelt blev intresserad av orden när hon studerade översättning.
– Jag insåg hur svårt det är att översätta dem, så jag bestämde mig för att i stället börja forska om dem.
Och det visade sig att vi är långt ifrån överens om vad sådana här småord gör med ett yttrande.
Majoriteten av dem med svenska som förstaspråk, 62 procent, uppfattade meningen ”Mötet börjar egentligen klockan 10” som att mötet börjar vid ett annat klockslag. Resten svarade att mötet börjar klockan 10. För andraspråkstalarna var förhållandet det omvända: där svarade 68 procent ja och 32 procent nej på enkätfrågan.
Ifall ett nog hade stoppats in i meningen uppstod ungefär samma oenighet mellan deltagarna, men i fråga om ju eller faktiskt var de hyfsat överens: mötet börjar klockan 10.
De flesta är troligen omedvetna om att vi tolkar orden så olika. Därför kan de både hjälpa och stjälpa i konversationen, menar Pia Järnefelt.
Maria Arnstad är redaktör på Språktidningen.
