”Svenskans duande känns fel”
När danska René Wiltoft Möller flyttade till Stockholm för 28 år sedan, hade han lätt att förstå svenska. Det svåra var att prata själv.
– Det svenska sje-ljudet är krångligt för oss, eftersom det inte finns i danskan: vi uttalar stjerne, ’stjärna’. med s, t och j, precis som det skrivs.
Vissa ord som har en annan betydelse på svenska gjorde honom också förvirrad, till exempel att danskans kødbuller betyder ’frikadeller’ på svenska, medan frikadeller betyder ’köttbullar’.
Det händer fortfarande att René Wiltoft Möller försvenskar danska ord, och ibland kan han tycka att svenskans duande känns lite respektlöst.
– Jag måste erkänna att det tar emot i hjärtat att säga ”Vill du inte sitta här?” till Agda, 94. Det slinker nog med ett och annat ni ibland.
Och när han skriver blir det lätt för många e och t i ändelser: på danska heter det inte dörren är stängd, utan døren er lukket. Han skriver också gärna at i stället för att. Slutkonsonanter dubbeltecknas inte i danskan.
Dessutom använder han fler kommatecken än sina kolleger, eftersom traditionell dansk kommatering är mer intensiv än den svenska.
– Jag tycker att det underlättar läsandet, men när vår redaktör språkgranskar det jag har skrivit tar hon bort hälften av kommatecknen.
6 fakta om danska
Svenskar bör se upp med pik och bolla på danska.
Antal talare:
5,6 miljoner har danska som modersmål, varav omkring 57 000 i Sverige. Förutom i Danmark är danskan officiellt språk på Färöarna, och har en stark ställning i skola och administration på Grönland. Danskan är också erkänt minoritetsspråk i Tyskland, där den talas i Sydslesvig på gränsen till Danmark.
Dialekter:
De traditionella dialekterna skiljer sig avsevärt, men har till stor del trängts undan av ett regionalt färgat riksspråk. Östliga dialekter är mer konservativa och har tre genus som i tyskan, medan vissa västliga dialekter har en enda bestämd artikel som i engelska: æ mand, ’mannen’.
Uttal:
Karaktäristisk för danskan är den så kallade stöten – ett slags hickande ljud som kan ge olika betydelse åt samma ord. Anden med stöt betyder till exempel ’ankan’, utan stöt betyder det ’annan’. Bokstaven a uttalas ofta som ”ä” och d som ”th” i engelskans with – hade, ’hata’, uttalas alltså ”häthe”.
Grammatik:
I ändelser förekommer bara vokalen e, som i brede, ’breda’, kirker, ’kyrkor’, och sovet, ’sovit’. I vissa fall är också ordföljden och bruket av bestämd form annorlunda än i svenskan, till exempel i sætte stolen ned, ’sätta ner stolen’, och den gamle mand, ’den gamle mannen’.
Räkneord:
Tiotal mellan 50 och 90 uttrycks i termer av tjog. Halvtreds, ’femtio’, är till exempel en förkortning av halvtredje sinde tyve, ’två och en halv gånger tjugo’, där halvtredje används som halv tre i svenska klockslag. Entalen placeras dessutom framför tiotalen. Således blir 59 på danska ni og halvtreds.
Lömska likheter:
Många danska ord har en annan betydelse än i svenskan, som orm, ’mask’, søm, ’spik’, grine, ’skratta’, purløk, ’gräslök’, och enkelt, ’enstaka’. Svenskar bör också se upp med uttryck som ge någon en pik och bolla idéer: pik och bolla betyder nämligen ’kuk’ respektive ’knulla’.
Liten ordlista:
hej!/farvel!= ’hej!’/’hej då!’
spejlet = ’spegeln’ (genus överensstämmer inte alltid med svenskan).
jordemoder = ’barnmorska’ (flera danska ord har föråldrade svenska motsvarigheter).
vejr = ’väder’ (uttalas likadant som værd, ’värd’, hver, ’varje’, och vær, ’var’ – i danskan är det vanligt att olika ord har samma uttal.
mayonnaise = ’majonnäs’ (lånord skrivs ofta med ursprunglig stavning, vilket ifrågasattes i det så kallade Majonnäskriget år 1985).
