”Språket växer varje dag”
Evelyn Maluila är universitets- och modersmålslärare i swahili i Uppsala.
Bild: Staffan Eng
Användningen av swahili ökar snabbt. Språket undervisas på allt fler universitet och har blivit officiellt språk i internationella samfund på den afrikanska kontinenten – bland annat Afrikanska unionen.
Swahililäraren Evelyn Maluila tror att intresset för swahili beror på att det finns ett behov av ett afrikanskt språk som förenar.
– Ett gemensamt språk gör det lättare att kommunicera. I Afrika har vi länge använt koloniala språk som engelska, franska och portugisiska. Det som är bra med swahili är att det har afrikanska rötter.
Hon menar också att språkets internationella prägel gör det lättare att lära sig för dem som talar något annat av kontinentens omkring 2 000 språk.
– Swahili har likheter med andra bantuspråk, men det har även många lånord från arabiska och de europeiska kolonialspråken. Ett språk som nästan är internationellt framstår som mera tillgängligt.
Dessutom gynnas swahili enligt Evelyn Maluila av att det spelar en viktig roll som religiöst språk, både inom kristendom och islam.
– Om 30 år tror jag att swahili kommer att vara det dominerande internationella språket i hela Afrika. Språket växer varje dag, och det talas redan i de flesta öst- och sydafrikanska länder.
6 fakta om swahili
Språket kan ha upp till 200 miljoner talare och har i flera länder blivit en symbol för oberoende.
Antal talare: Swahili har närmare 20 miljoner modersmålstalare i framför allt Tanzania, Kenya, Demokratiska republiken Kongo och Uganda. Det totala antalet talare är dock betydligt större och uppgår enligt vissa uppskattningar till 200 miljoner talare – något som skulle göra swahili till ett av världens tio mest talade språk. I Sverige finns omkring 1 300 modersmålstalare.
Historia: Swahili är ett bantuspråk som utvecklades längs Afrikas östkust i kontakten med arabiska köpmän. På 1800-talet gav handelskaravaner och missionärer språket stor spridning även i inlandet. Så småningom kom swahili att användas i kampen för Kenyas, Ugandas och Tanzanias självständighet och blev därigenom en symbol för kulturellt oberoende.
Alfabet och uttal: Swahili skrevs ursprungligen med arabiska bokstäver, men använder i dag endast det latinska alfabetet. Ng’ som i ng’ombe, ’ko’, betecknar ett vanligt ’ng’-ljud, ng som i ngano betecknar ett ’ng’-ljud följt av ett g och dh som i dhani, ’tänka’, betecknar ett tonande läspljud som i engelskans they. Ordens betoning ligger nästan alltid på den näst sista stavelsen.
Grammatik: Prefix kan användas för att bilda hela fraser. I frasen ninakupenda, ’jag tycker om dig’, föregås till exempel verbet penda, ’tycka om’, av prefixen ni-, ’jag’, na-, ’presens’, och ku-, ’dig’. Prefix markerar även numerus hos substantiv. Andra ord får då samma böjning, som i wa-tu w-etu wa-le wa-kubwa wa-mekuja, ’vårt stora folk har kommit’, där ’wa-tu’ betyder ’människor’.
Sheng: Förutom ett stort antal dialekter, varav vissa kan räknas som egna språk, har swahili gett upphov till flera hybridspråk. Ett av de mest populära är sheng, en blandning mellan swahili och engelska som började som ungdomsslang i Kenyas huvudstad Nairobi. I dag har sheng spridits till fler befolkningsgrupper, inte bara i Kenya utan också i Tanzania och Uganda.
Liten ordlista:
- habari!/kwaheri! = ’hej!’/’hej då!’
- kitabu = ’bok’, av arabiskans ”kitab” – en stor del av ordförrådet består av arabiska lånord
- kiswahili = ’swahili’, från ett arabiskt uttryck med betydelsen ’från kusten’
- hakuna matata = ’inga problem’ – en fras som har fått internationellt genomslag genom Disneyfilmen Lejonkungen
- Haraka haraka haina baraka! = ’Brådska brådska har ingen välsignelse!’ – alltså ta det lugnt!
