Slutskorrat i skånskan?

I radio och tidningar har det på sista tiden rapporterats om en dialektal förändring i skånskan som slår mot ett av dess mest utmärkande drag. Det skånska bakre r:et – som också benämns tungrots-r, uvulart r eller skorrande r – verkar vara på tillbakamarsch. Smått bedrövade och överraskade skånska föräldrar har uttalat sig om hur märkligt det är att deras barn inte följer det uttal de själva har, utan att barnen på egen hand börjat tala med ett främre r, ett så kallat tungspets-r.

– Vi känner inte till omfattningen av detta. Det handlar om anekdotiska uppgifter. Forskare har inte undersökt hur vanligt det är med främre r i Skåne eller något avgränsat område som till exempel Malmö. Vi skulle behöva börja med att undersöka hur pass spritt det främre r:et blivit i skånskan, säger Mathias Strandberg som är specialist på skånsk språkhistoria och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

Inte heller Greta Horn – som är doktorand i svenska vid Göteborgs universitet och som har kommit lite drygt halvvägs med sin avhandling om språket hos ett tjugotal gymnasieungdomar från Helsingborgstrakten – har ett svar på om det bakre r:et är på tillbakagång. Men i de intervjuer hon gjort har ungdomarna fått tala om hur de ser på sin dialekt och varför de talar som de gör. Även om det rör sig om ett pågående projekt tycker hon inte att det är konstigt att det väcker uppmärksamhet.

– Dialekter engagerar. Många är intresserade av hur vi använder språket och vad som händer med talspråket. Dessutom är detta typiska skånska drag lätt att uppmärksamma, säger hon.

Men, inskärper hon, i sin forskning ser hon inga belägg för att denna förändring är stor och bred.

– Facit till den typen av frågor får vi nog först om 10–20 år. Det jag kan säga är att ungefär en fjärdedel av det tjugotal ungdomar jag intervjuade talar med ett främre r. Så jag kan inte svara på om det är en stor genomgripande förändring. Inte heller om detta kommer att sprida sig till småländskan, säger Greta Horn och skrattar.

Jo, hon har redan fått frågor från både Jönköpings- och Växjöredaktioner som hört av sig och undrat om det som möjligen sker i skånskan snart också kommer att inträffa i småländskan.

– Allt började med att en reporter i Sveriges Radio P4 Radio Kristianstad tog upp frågan om att barn ”inte låter skånska” fast de har två skånska föräldrar.

R-ljudet som formas långt bak i munnen, vid tungroten, är ett dialektalt drag som många anser vara så typiskt för skånskan att det alltså inte ”låter skånskt” om det ersätts av ett r-ljud som formas längre fram i munnen.

– Många tänker på det bakre r:et som något urskånskt, säger Mathias Strandberg.

– Men egentligen är det varken så urskånskt eller gammalt. Det har helt enkelt inte funnits så länge. Det räcker att man går tillbaka till de ljudinspelningar som vi har här vid Institutet för språk och folkminnen.

I dialektuppteckningar från sekelskiftet kring 1900 är det tydligt att ett bruk av främre r fanns så långs söder ut som i Albo härad i Kivikstrakten.

– Cirka 30 år senare verkar det ha försvunnit. Då har man gått över från rullebör med tung-spets-r [r] till ett uttal med tungrots-r [R]. De äldre talare som använde tungspets-r hade då förmodligen dött ut.

Det äldsta belägget för ett bakre, tungrots-r i danskan är från 1781. Hur det bakre skorrande r:et sedan kom till Sverige och skånskan är något av en språkhistorisk gåta. Bakre r är mindre vanligt i världens språk än det främre, men i Västeuropa har det bakre r:et en relativt stor spridning. Det finns i danskan, i vissa norska dialekter, i tyskan, nederländskan, luxemburgiskan och franskan. I franskan är det standardspråkets uttal. Jag frågar Henrik Rosenkvist, som är professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, om det finns en liknande tendens i franskan: att det bakre r:et är på tillbakagång. Han hänvisar till att det tillhör standardspråket när han skrattande svarar:

– Nej. Det vi eventuellt ser i svenskan med en tillbakagång för skorrande r finns troligen inte alls i franskan. Kan du tänka dig Édith Piaf sjunga ”Non, je ne regrette rien” med främre r?

Att det bakre r:et finns i ett geografiskt sammanhängande område i Västeuropa gör att man kan misstänka ett samband: att detta bakre r inte uppstått spontant i en rad språk som ligger nära varandra geografiskt. Det finns teorier om att det uppstått någonstans och sedan spridit sig över ett större område, eventuellt under 1600-talet, men osäkerheten är stor och det finns mer eller mindre fantasifulla versioner om hur utbredningen skulle ha gått till.

– En av de mest fantastiska teorierna är att den franska kungen inte kunde uttala det främre r:et utan sa exempelvis La France med ett bakre r, på grund av ett talfel. Sedan ska folket vid hovet ha tagit efter honom då det ansågs som kungligt och finare att uttala det så. Därefter ska bruket av bakre r ha hoppat från hov till hov, då den franska kungen var en person med hög prestige och människorna vid andra hov ville vara lika fina som han, säger Mathias Strandberg.

Från hoven i Västeuropa skulle bruket sedan ha spridit sig till städerna och slutligen till landsbygden.

– Men det där vet vi inte så mycket om. Det låter lite väl mycket som en skröna. Vi vet inte heller var och när det bakre r:et uppstod och om det bara var på en plats.

Det som forskarna kan se är att det bakre r:et var på frammarsch under 1800- och 1900-talen. Sedan började det främre r:et anses som finare under 1900-talet.

– När bakre r stod på toppen av sin bana i Sverige i början av 1900-talet fanns det en tydlig språklig geografisk gräns. Det bakre r:et användes upp till Jönköping, och man kunde rita en linje där Jönköping var som en topp och så sluttade det på båda sidor. Söder om gränsen gällde främst bakre r.

Man kan säga att det finns fyra dialektområden i Skåne, och för en skåning är det ganska lätt att höra skillnad på till exempel någon från nordvästra och sydöstra Skåne – dialekten i Helsingborg låter inte likadant som dialekten i Ystad.

– Men det beror förstås på vilket förstoringsglas man använder. Man kan tala om skånska som en landskapsdialekt eller så kan man gå ner på bynivå och hitta särdrag som är typiska bara där. Dialekterna i Östra Göinge, som till exempel i Broby och Osby, är helt klart skilda från Kristianstadsdialekten, trots den geografiska närheten, säger Henrik Rosenkvist.

Bland de språkliga kriterier som skiljer de fyra övergripande områdena från varandra märks exempelvis den sydvästskånska tendensen att i större omfattning ersätta p, t och k med b, d och g som i piba (pipa), gada (gata) och rag (rak).

– Där hörs kanske det danska inflytandet extra tydligt. Men denna klusilförsvagning är sedan länge på tillbakagång, säger Henrik Rosenkvist.

Det finns också ett ”y-haltigt” u som är typiskt för nordvästra Skåne, där buss blir byss och luft uttalas som lyft. Sammanfall mellan kort u och kort o märks praktiskt taget i hela Skåne (förutom hos de talare i nordväst som i stället har y-vokal). Kort u uttalas som o – som i honn eller hong, ’hund’. I nordvästra Skåne heter det i stället vanligen hynn. I nordöstra Skåne förekommer också uttal av u med å-vokal: hånn.

Som många andra dialekter skiljer sig skånskan från standardsvenskan också grammatiskt. Henrik Rosenkvist har i sin forskning undersökt utbrytningsliknande konstruktioner i traditionell skånska med det som subjekt, som i ”de va tinjhused där brände” (’det var tingshuset som brann’); här används alltså där i stället för som i bisatsen.

– Grammatiskt påminner skånska mycket om danska och det går att hävda att det är en östdansk dialekt som hänger ihop mycket med bornholmskan. Det finns grammatiska likheter, men sedan har dialekterna glidit isär eftersom de hamnat i olika länder.

Det akademiska intresset för dialekter har förändrats mycket under det senaste århundradet. I början av 1900-talet var utforskandet av dialekter ofta ett sätt att kartlägga en språkhistorisk förändring i språket som gav ledtrådar till hur språket utvecklats.

– Då ville forskare hitta så gamla belägg som möjligt. Av den anledningen intervjuades ofta de äldsta personerna på landsbygden. Målet var att rekonstruera språkförändring.

På 1960-talet fick denna inriktning stryka på foten. Inom akademin blev det då vanligare att anlägga ett mer språksociologiskt perspektiv där aspekter som kön och klass blev mer dominerande. Fokus förflyttades också från landsbygden till städerna, där olika sociolekter och stadsdialekter utforskades. Den traditionella dialektforskningen kom lite på undantag. I och med dialektutjämningen, alltså att dialekterna blivit mer lika varandra under de senaste hundra åren, förändrades också förutsättningarna.

– När Lars Levander skulle studera älvdalska bosatte han sig i Älvdalen i fyra år. Han behövde lära sig älvdalska som ett nytt språk, innan han kunde iaktta den vetenskapligt. Det behöver Greta Horn inte göra eftersom ungdomarna i Helsingborg inte talar en genuin dialekt, utan snarare en slags svenska med skånsk brytning. Dialektologernas uppdrag i dag ser annorlunda ut, säger Henrik Rosenkvist.

Inställningen till dialekter förändras också. Henrik Rosenkvist refererar till ett avsnitt av radioprogrammet Språket i P1 när han noterar en relativt ny trend.

– Yngre tjejer säger att de tycker om dialekter. Det är något nytt. Traditionellt är det de yngre kvinnorna som snabbast gett upp sin dialekt. Men det är en trend som också pågår parallellt med att yngre tjejer snabbast tappar sina dialektala drag.

Att det är så tror Henrik Rosenkvist beror på ungdomars bruk av sociala medier som Tiktok.

– När en influencer som Bianca Ingrosso talar en slags utslätad rikssvenska vill de flickor som följer henne i sociala medier också göra det. Här kan vi nog se en av de allvarligare utmaningarna mot dialektala särdrag som det skånska bakre r:et eller västgötskans öppna ö.

Men, lägger han till, i den akademiska Lundaskånskan är det vanligt med främre r.

– Det är en skånsk prestigevarietet och det är möjligt att ungdomar också påverkas av den, och inte bara av standardsvenskan.

Mathias Strandberg instämmer i iakttagelsen om influencers påverkan på ungdomsspråket. Han menar att dialektutjämningen har ökat i hastighet under 1900-talet och att det till stor del beror på det digitala samhället.

– Förr fanns inga telefoner och influencers. Då spreds språkförändringar långsamt över en region. I dag finns andra förutsättningar och hot mot dialektdrag.

Henrik Rosenkvist menar att många ungdomar i Skåne i dag är ”lite förvirrade” i sin dialekt.

– Det är en större röra i dag än tidigare. Men man kan också se det som att de har en större språklig repertoar. Ungdomarna växlar stilarter mellan influencersvenska och skånska. Jag som är äldre kan inte välja influencersvenskan. Den stilarten går inte. Det blir tillgjort om jag försöker.

Att påverkan i dag är så stor från en slags utslätad rikssvenska beror på de nya digitala medierna och att ungdomarna har den tillgänglig hela tiden.

– När du och jag var unga lyssnade vi på Ulf Elfving i radio. Men vi visste knappt hur han såg ut och han var ingen förebild som vi ville vara som. Dessutom lyssnade vi bara ibland. Dagens ungdomar ser ständigt sina förebilder, i princip när de vill under dygnet, och de vill vara som dem. Det är en stor skillnad.

Denna tendens rör förstås inte bara skånskan, utan påverkar både svenska dialekter i stort och andra språk. Över hela världen är det ständigt talare av mindre språk som går över till att tala större språk – kanske i samband med att de flyttar till städer eller har mer kontakter med andra grupper.

– Av världens 7 000 språk räknar man med att 3 000 är hotade och kommer att dö ut ganska snart. Det är sorgligt eftersom varje enskilt språk representerar en kultur. Samtidigt kan man säga att det är bra att alla kan förstå varandra.

I sin undersökning av 21 ungdomar i Helsingborgstrakten har Greta Horn noterat att de oftast är stolta över att tala skånska, men att de samtidigt inte har så mycket tankar kring om de talar dialekt eller inte.

– Jag frågade dem bland annat om uttalet av r. De är inte så medvetna om hur de använder det. Men utifrån mitt material kunde jag konstatera att fem av ungdomarna talade med främre r. Intressant nog använde hälften av de intervjuade det som kallas supradentaler eller retroflexer.

Denna fonologiska process innebär att ett främre r smälter samman med en efterföljande dental konsonant som i ord som fort eller bort.

– Det är uppseendeväckande att vissa av dem som använder bakre r ändå använder supra-dentaler eftersom det ju är ett uttal som egentligen hänger samman med främre r.

Än så länge är Greta Horn fullt upptagen med att undersöka sina inspelningar av ungdomarna i Helsingborg. Hon ser tendenser i deras sätt att tala – som exempelvis att de som använder främre r eller supradentaler i högre utsträckning också förklarar att de kanske inte kommer att stanna i trakten.

– Det finns annan forskning som belägger att ungdomar som är på väg bort geografiskt är de som antar fler standardspråkliga drag, som en slags omedveten förberedelse för att flytta, en mental mobilitet. Jag kommer att kunna hitta samma tendens i mitt material, fast det finns också undantag.

Vad som kommer att hända med det bakre r:et i skånskan i stort går inte heller att säga utifrån Greta Horns material. Men hon tror ändå att det är ett tecken i tiden.

– Det kommer nog att bli så mer och mer. Att säga att det bakre r:et är hotat är dock överdrivet. Vuxna och äldre kommer knappast att ge upp det. Men troligen kommer de fem ungdomarna i min studie att fortsätta med sina främre r.

Mats Almegård är redaktör på Språktidningen.