Så blir namn till verb

Carina Bergfeldt har gjort en Skavlan. Man skulle också kunna säga att hon har gjort en Luuk, en Letterman eller en Oprah. Hon har fått en tv-show som bär hennes namn.

Det är inte ovanligt att kändisar ger namn åt program som de själva leder. Carina Bergfeldt, tidigare hyllad utrikeskorrespondent, har tagit över såväl koncept som sändningstid från föregångaren Fredrik Skavlan.

Uttrycket ”göra en NN” betyder ungefär ’göra något som en viss namngiven person tidigare har uppmärksammats för’, och enligt Nyordsboken är första belägget från 1992. Sedan dess tycks frasen bara ha ökat i popularitet.

”Göra en NN” är bara ett av många sätt att bilda uttryck baserade på egennamn. Sådana uttryck brukar kallas eponymer, av grekiskans epōnymos, ’namngivare’. Uppfinningar får namn efter sina skapare, sjukdomar efter sina upptäckare och så vidare.

Fenomenet i sig kan bestå, medan namngivaren faller i glömska; ordet förlorar sin namnkaraktär. Hur många vet i dag att nikotin är uppkallat efter den franske diplomaten Jean Nicot, att diesel har fått namn efter tyska ingenjören Rudolf Diesel eller att taxi är bildat efter familjen Thurn und Taxis i Regensburg? I fråga om till exempel Parkinsons sjukdom är det nog fler som anar att dess upptäckare hette just Parkinson, även om de kanske inte vet att James var hans förnamn.

En mer samtida eponym är friggeboden, med förkortningen frigga, som uppkallades efter tidigare bostadsministern Birgit Friggebo. (Se även Språktidningen 6/2015.)

”Göra en NN” är ett specialfall bland eponymerna. I och med att den obestämda artikeln en står framför NN uppträder namnet som ett substantiv. Men i det framgår ändå av konstruktionen med göra att det rör sig om en handling, vilket gör den mer actionbetonad än andra eponymer.

Konstruktionen används ofta lite skämtsamt och är särskilt vanlig inom kultur, nöje, idrott och politik – alltså områden starkt förknippade med kändisar. Och kändisar är ju för det mesta kända just för att de handlar på uppseendeväckande sätt, på film, på tv, på scenen, på idrottsarenan eller i riksdagshuset.

Liksom många eponymer är ”göra en NN” ofta en tillfällig fras, eftersom den betecknar en punkthändelse i tiden. Och hur länge allmänheten håller den händelsen i minnet varierar betänkligt, speciellt i dagens föränderliga och informationstäta värld. En händelse kopplad till en viss namngiven person tenderar att drunkna i en uppsjö av andra händelser, eller så ersätts den av en annan uppseendeväckande historia med samma person i fokus, vilket resulterar i att uttrycket blir flertydigt och kräver ytterligare förklaring.

Detta gäller till exempel uttrycket ”göra en (Anders) Borg”, som runt decennieskiftet syftade på att ’jobba stenhårt för att ta fram en gemensam politik’. Senare har det i stället fått betydelsen ’göra helikoptern med snoppen’ på en fest.

Utan ett klart sammanhang är det alltså svårt att tolka frasen. ”Göra en (Camilla) Läckberg” kan på ett ställe uppfattas som att ’förbehållslöst älskas av sina läsare men föraktas av kritikerna’. Det kan också uttydas som ’tjäna en förmögenhet på sitt författarskap’. I en artikel i Amelia används dock ”göra en Läckberg” om att som kvinna leva tillsammans med en yngre man. ”Göra en Amelia”, i sin tur, har en gång fått betydelsen ’pryda omslaget på sin egen tidning’, på samma sätt som tidningsmakaren Amelia Adamo.

Sätter du dig själv på omslaget på din egen tidning, så har du "gjort en Amelia".

Att Carina Bergfeldt nu har ”gjort en Skavlan” är för tillfället ganska självförklarande, åtminstone i en viss krets bestående av trogna tittare av tablålagd tv på fredagskvällarna.

Tolkningen av ”göra en NN” bygger på läsarens eller lyssnarens erfarenhet av ”personen NN”. Och som Anders Borg-fallet visar kan frasen relativt snabbt skifta från att ha haft en positiv innebörd till att få en negativ klang.

Fredrik Skavlan, som ofta har hyllats för sin insats som pratshowvärd, har vid några tillfällen blivit beskylld för att ha en rätt unken kvinnosyn. I ett program ställde han till exempel den framgångsrika simmaren Sarah Sjöström till svars för att hon har hjälp med städning och disk hemma och för att hon låter sin sambo laga mat. Detta resulterade i flera kritiska tidningsartiklar och inlägg på sociala medier. Och det är knappast den sidan som Carina Bergfeldt vill förknippas med när det hävdas att hon har ”gjort en Skavlan”.

Ett annat uttryck som genomgått skiftet från positiv till negativ innebörd är ”göra en Naldo”. Det handlar om fotbollsspelaren Cristiano ”Naldo” Ronaldo i italienska Juventus, som förra sommaren åkte till Sydkorea för att möta K-league All-stars. 65 000 fans hade köat för att se Ronaldo på plan. Men portugisen värmde bänken hela matchen, trots att han enligt arrangörernas avtal med Juventus skulle spela minst 45 minuter.

Efter skandalen etablerade sig en koreansk motsvarighet till ”göra en Naldo”, i betydelsen ’inte jobba’. 165 supportrar gick vidare med en stämning för ”falsk marknadsföring”, och i höstas blev det klart att de får 400 kronor var som plåster på Naldosåren.

Men runt 2010 stod ”göra en Naldo” i stället för att ’göra ett otroligt snyggt mål’. En aning mer smickrande betydelse, således, än den som uppkom efter sveket i Sydkorea.

Att få in en boll i buren på ett sällsynt stiligt vis står också frasen ”göra en Zlatan (Ibrahimović)” för. Åtminstone ibland. Stjärnspelaren från Rosengård kvalade också in på nyordslistan 2012 med eponymverbet zlatanera, ’klara något med kraft; dominera’.

Eponymer i form av verb som består av ett enda ord är annars rätt sällsynta i jämförelse med substantiv som nikotin, diesel och friggebod. Ett annat exempel är sverka, som troligen blev ganska svårtolkat efter det att journalisten Sverker Olofsson hade lämnat konsumentprogrammet Plus i SVT. År 2006 gavs förklaringen i Svenska språknämndens skrift Språkvård: ’klaga på inköpt vara som man är missnöjd med’.

Ytterligare ett försök att etablera en eponym i verbform är terja, ’manipulera ett foto i bedrägligt syfte’, efter fotografen Terje Hellesø, som mellan 2005 och 2011 fixade till sina naturbilder i datorn för att sedan hävda att de var äkta. Men både händelsen och verbet raderades nog ur våra minnen lika snabbt som han blev av med titeln Årets naturfotograf.

Det kan vara knepigt att bilda ett enkelt verb av ett namn, för det kräver dels att namnet har en lämplig ljudstruktur, dels att det ska funka i skrift. Att skavla efter Fredrik Skavlan fungerar kanske inte jättebra, medan man skulle kunna tänka sig läckberga efter Camilla Läckberg.

Eponymen trumpa, efter USA:s expresident Donald Trump, har förekommit i medierna. Men när det gäller honom får man ett verkligt sjå med att förklara vilket av alla intermezzon som avses med uttrycket. Vad skulle det innebära att trumpa? Efter Donald Trumps valseger 2016 skrev Aftonbladet: ”Nu har även ’att trumpa’ blivit ett populärt verb. Allt i linje med den nyvalde presidentens hätska retorik.” Lärarnas tidning konstaterade å sin sida att ”Pojkar går runt på skolor och ’trumpar’ flickor, det vill säga tar dem i skrevet.” Trumpa skulle kunna ha lika skiftande betydelser som smurfarnas smurfa.

En klassiker bland de verbala ettordseponymerna är i alla fall wallraffa, ’bedriva undersökande journalistik under falsk identitet’, på samma sätt som den tyska journalisten Günter Wallraff gjorde på 1960-talet.

Det krävs också en viss typ av namn för att ”göra en NN” ska kunna utökas med ändelsen -are och bli till ”göra en NN:are”. Detta sätt att bilda eponymer verkar särskilt vanligt i politiska sammanhang.

Mona Sahlin köpte två Toblerone med regeringens kontokort. Efter avslöjandet talades det om att ”göra en sahlinare”.

Ett exempel är ”göra en sahlinare”, ’handla privata varor med tjänstekortet och sedan ta time out’, efter Socialdemokraternas tidigare partiordförande Mona Sahlin. Ett annat är ”göra en juholtare”. I nyordslistan 2011 fick juholtare definitionen ’göra ett förhastat uttalande som man snart tvingas backa på’, efter Håkan Juholt, även han tidigare partiordförande för Socialdemokraterna.

På andra sidan blockgränsen fick förre statsministern Fredrik Reinfeldt göra avtryck i nyordslistan 2005: en reinfeldtare beskrevs då som en ’omläggning av ett partis politik som gör att det närmar sig motståndarnas politik’. De gemena bokstäverna i sahlinare, juholtare och reinfeldtare framhäver namnens tillfälliga substantivkaraktär.

Premiärprogrammet av Carina Bergfeldts pratshow sändes i början av 2021. Det gästades då bland annat av artisten Benjamin Ingrosso. Han berättade om sitt kommande matlagningsprogram, som ska heta – just det – Benjamins. Då kanske kan man hävda att han ”gör en bergfeldtare”, åtminstone titelmässigt. Eller ska man säga att han ”gör en Bergfeldt”? Det kan ju också hända att han helt enkelt bara bergfeldtar.