Romanis ställning i Sverige

Romani är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk men har en svagare ställning än finska, samiska och meänkieli. Dessa betraktas som territoriella språk, vilket gör att talare i vissa delar av Sverige har rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter.

Sverige har fått kritik av EU för brister i stödet till språket och för att det ofta är svårt för romska barn att få modersmålsundervisning. Även det faktum att Sverige inte har någon kvalificerad utbildning i romani har väckt frågor om huruvida klassificeringen som officiellt minoritetsspråk bara är kosmetika.

Språket har olika namn beroende på vem man frågar. Antingen berättar­ en rom vilken varietet han eller hon talar eller så används samlingsbegreppen romanès, romska och romani. Romani­ chib betyder ’rom­ska tungomål’.

Romerna anser själva att de är ett transnationellt folk. Uppskattningsvis finns det omkring 20 miljoner romer i världen, varav 50 000 i Sverige.
I myndigheternas Sverige delas romer lite grovhugget in i fem grupper:

• Finska romer: De finska romerna anlände till Sverige på 1500­-talet men deporterades senare till den finska delen av riket. Deras­ varie­tet heter kale.
• Resande: Romer som kom till landet på 1500-talet och som tidigare kalla­des tattare. Gruppen talar resande­romani, som är starkt påverkad av svenskan.
• Svenska romer: Romer som kom till Sverige från Ryssland för drygt hundra år sedan. Kalderash och lovari är ett par språkliga varieteter inom gruppen.
• Utomnordiska romer: Romer som invandrade till Sverige under 1960- och 1970-talen, framför allt från Östeuropa. Sinti och polsk romani är ett par exempel.
• Nyanlända romer: Hit räknas framför allt romska asylsökande och flyktingar som kommit till Sverige från det forna Jugoslavien. Arli, gurbeti och djambazi är några av deras språkliga varieteter.