Romanis ställning i Sverige
Romani är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk men har en svagare ställning än finska, samiska och meänkieli. Dessa betraktas som territoriella språk, vilket gör att talare i vissa delar av Sverige har rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter.
Sverige har fått kritik av EU för brister i stödet till språket och för att det ofta är svårt för romska barn att få modersmålsundervisning. Även det faktum att Sverige inte har någon kvalificerad utbildning i romani har väckt frågor om huruvida klassificeringen som officiellt minoritetsspråk bara är kosmetika.
Språket har olika namn beroende på vem man frågar. Antingen berättar en rom vilken varietet han eller hon talar eller så används samlingsbegreppen romanès, romska och romani. Romani chib betyder ’romska tungomål’.
Romerna anser själva att de är ett transnationellt folk. Uppskattningsvis finns det omkring 20 miljoner romer i världen, varav 50 000 i Sverige.
I myndigheternas Sverige delas romer lite grovhugget in i fem grupper:
- Finska romer: De finska romerna anlände till Sverige på 1500-talet men deporterades senare till den finska delen av riket. Deras varietet heter kale.
- Resande: Romer som kom till landet på 1500-talet och som tidigare kallades tattare. Gruppen talar resanderomani, som är starkt påverkad av svenskan.
- Svenska romer: Romer som kom till Sverige från Ryssland för drygt hundra år sedan. Kalderash och lovari är ett par språkliga varieteter inom gruppen.
- Utomnordiska romer: Romer som invandrade till Sverige under 1960- och 1970-talen, framför allt från Östeuropa. Sinti och polsk romani är ett par exempel.
- Nyanlända romer: Hit räknas framför allt romska asylsökande och flyktingar som kommit till Sverige från det forna Jugoslavien. Arli, gurbeti och djambazi är några av deras språkliga varieteter.