Pålitliga punkter i universell skrift

Beställ Språktidningen!
Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

Håkan Thomsson var fem månader gammal när det upptäcktes. Han hade elakartade tumörer i båda ögonen. Två år gammal var han redan helt blind. Han har inget minne av att se.

När han började grundskolan stannade de jämnåriga barnen kvar i Frändefors i Dalsland, samtidigt som Håkan Thomsson flyttade till ett internat i Solna utanför Stockholm. Tomtebodaskolan var en specialskola för landets alla blinda och gravt synskadade barn. Det var också här han fick lära sig punktskrift.

Punktskriften består av upphöjda punkter präglade i tjockt papper. Den läses av fingertopparna i stället för med ögonen. Punkterna formar både bokstäver, meningar och siffror. I början handlar det om att lära sig följa rader. Först när man vant sig vid lästekniken introduceras de första tecknen. Det tar lite tid att öva upp känseln i fingertopparna.

– Jag hade 45 mil hem. Man fick åka hem på loven. Det var som det var, men ser man bara till punktskriften fanns det många fördelar. Vi fick lära oss av kunniga pedagoger, säger Håkan Thomsson.

Han är i dag förbundsordförande i Synskadades riksförbund, SRF. Organisationen verkar för att blinda och personer med grav synnedsättning ska kunna leva ett rikt och självständigt liv. Där är punktskriften en viktig pusselbit.

Tomtebodaskolan lades ner 1986, och synskadade barn går numera i samma skolor som alla andra barn. Vid behov utbildas klasslärare i punktskrift och lärarna ska i sin tur lära eleverna. Hur bra det fungerar skiljer sig lite från kommun till kommun. Punktskriften är inte heller formellt inskriven i skollagen.

– Det finns en myt om att punktskriften inte längre behövs nu när det finns ljudböcker och talsyntes som omvandlar text till tal. Men även blinda behöver ett läs- och skriftspråk. Du tappar stavning och meningsbyggnad om du inte får läsa och skriva. Det är helt grundläggande för en rimlig språkutveckling. Det skulle vara som att rycka bort den tryckta texten för seende, säger Håkan Thomsson.

Punktskriften uppfanns av fransmannen Louis Braille på 1820-talet. Han förlorade själv synen när han var tre år och fick en syl i ögat på pappans sadelmakeri. Vid en skola för blinda elever i Paris lärde han sig läsa genom att känna på upphöjda bokstäver. Det hela var mycket svårt. Borde det inte finnas ett bättre sätt?

Inspirationen kom oväntat från den franska armén. Här användes ett chiffersystem med upphöjda punkter. Finurligt nog kunde punkterna tydas även i mörker och det hela var huvudsakligen tänkt för korta meddelanden. Systemet var ganska bökigt med tolv punkter ordnade i två kolumner, men i grunden var idén god. Det var lättare för fingertopparna att uppfatta punkter än streck.

Louis Braille hade börjat undervisa på blindskolan i Paris och var bara tonåring när han satte i gång att experimentera. Hans nya skriftspråk byggde på hälften så många punkter. Genom att kombinera de sex punkterna på olika sätt skapades både siffror och bokstäver. Här rymdes också skiljetecken och ett notsystem för musik. Han bestämde tidigt att varje tecken inte skulle vara större än ett barns fingertopp.

Än i dag är punktskriften känd som brailleskrift, och bygger fortfarande på samma sexpunktssystem. Louis Braille fick dock aldrig något riktigt erkännande. När han presenterade sin uppfinning möttes han av hårt motstånd. Inte ens skolan där han själv undervisade insåg storheten förrän en tid senare. Man var orolig att punktskriften skulle skilja sig för mycket från de seendes skriftspråk.

1852 dog Louis Braille i tuberkulos, 43 år gammal. Vid samma tid började punktskriften spridas runt om i världen. På en internationell kongress 1878 fattades så det slutgiltiga beslutet. Nu blev fransmannens system officiellt standard.

I dag kan den uppmärksamma hitta punktskrift på allt från bankomater till hissknappar och skyltar på järnvägsstationer. Ett par varumärken har inkluderat punkter på sina förpackningar, men mest som en kul grej. Något enstaka vin och pepparkaksföretag, till exempel. Sedan ett tiotal år tillbaka finns också ett EU-direktiv som kräver att samtliga läkemedelsförpackningar ska punktskriftsmärkas.

– Förr när jag hade köpt Alvedon och Magnecyl var det inte så lätt att veta vad som var vad. Hissknappar har också blivit bättre märkta på senare år. Jag tycker absolut att punktskriften används ute i samhället. Inte lika mycket som den skulle kunna användas, men den är i alla fall inte frånvarande, säger Håkan Thomsson.

Länge fanns punktskriften endast i pappersform, men särskilt de senaste åren har tekniken tagit stora kliv framåt. Numera går det att koppla skärmläsningsprogram och punktskriftsskärm till datorn. På så sätt går det att både läsa och skriva punktskrift digitalt. I stället för sex punkter används då vanligen åtta punkter.

Numera skrivs punktskrift för det mesta på anpassade tangentbord.

Många synskadade använder också talsyntes. Då omvandlas text från mobilen eller datorn automatiskt till en syntetisk röst. Det går att få allt från mejl till tidningsartiklar upplästa. Det trixigaste är bilder.

– Den nya tekniken har gjort att vi har fått tillgång till jättemycket mer information än för bara 50 år sedan, men tekniken är inte perfekt. Bilder går till exempel inte att läsa över huvud taget. I ett gammalt uppslagsverk står det att Sverige gränsar till Norge, Finland och Danmark. På nätet visas i värsta fall bara en bild. Då går inte informationen fram, säger Håkan Thomsson.

Sammanlagt finns cirka 1 500 personer som läser punktskrift i Sverige. I de unga åldrarna handlar det om upp till tio barn per årskurs och det finns knappt hundra punktskriftsläsande barn i den svenska grundskolan. Det låter lite, men mängden punktskriftsanvändare ökar med åldern i takt med att människor får sämre syn eller råkar ut för olyckor.

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har i uppdrag att producera tidningar och litteratur för personer med läsnedsättning – alltså personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårt att läsa en tryckt text. Förr kunde punktskriftsläsare låna böcker via ett bibliotek. Då fanns ett par exemplar av varje bok, och om boken var populär kunde väntetiderna bli långa.

– Men nu använder vi print-on-demand, beställtryck. Behöver du läsa en bok i punktskrift så får du den hemskickad inom några dagar och sedan behöver du inte lämna tillbaka den. Det är bibliotek på ett nytt sätt, säger Björn Westling.

Han är ansvarig tjänsteman för punktskriftsnämnden. Nämnden är en del av MTM och verkar för att främja användandet av punktskrift och så kallad taktil läsning. Man har också ett språkvårdande uppdrag och ska stå för skrivregler för svensk punktskrift – som en motsvarighet till Språkrådet.

Tidigare producerade MTM 450 punktskriftsböcker per år. Med ny teknik har den siffran ökat. Under 2019 handlade det sammanlagt om 871 punktskriftsböcker. Förutom böcker produceras också tidningar och tidskrifter i punktskrift. Som enskild går det dessutom att lämna in vilket material som helst och få det i punktskrift. Ett privat brev, en taktil karta över ett kvarter eller en bipacksedel, till exempel.

Ibland får myndigheten kritik för bristande läsbarhet, men om det finns ett fel i en punktskriftsbok beror det ofta på själva källfilen. Ibland kommer källfilen direkt från förlaget. Ibland måste en bok först skannas, och om teckenigenkänningen inte fungerar perfekt kan det uppstå tokigheter. Eftersom samma källfil används för exempelvis talböcker blir det fel även där.

– Ibland är det skrivarna på tryckeriet som fallerar också. Skrivaren har piggar som sticker upp och om någon av dem fastnar blir det fel på alla sidor, säger Björn Westling.

Punkt Design i Fagersta är Sveriges största punktskriftstryckeri. Här trycks 1,5 miljoner ark om året. Det mesta är skolböcker och skönlitteratur, men man trycker också punkter på visitkort. Med hjälp av en specialbyggd maskin från USA förses spelkort som både Uno och Svarte Petter med punktskrift. Mona Forsell, vd, berättar att det hela är lite av ett hantverk:

– Det krävs alltid lite lärlingstid när man börjar hos oss. Ingen av oss är synskadad, men man behöver kunna punktskrift för att kunna kontrollera att allt ser rätt ut. Särskilt att göra korsord är lite extra fippel, säger Mona Forsell.

I lokalerna sker hela processen – från textbearbetning till tryckning och slutligen bindning. När en punktskriftsanvändare beställer en bok eller vill få en bipacksedel eller ett bankkontoutdrag översatt till punktskrift, färdigställer tryckeriet materialet inom ett dygn.

Punktskriften är skrymmande. En 300 sidor lång deckare av Camilla Läckberg landar på ungefär 1 200 sidor i punktskrift. Varje volym rymmer cirka 100 sidor. En helt vanlig bok resulterar alltså i 12 volymer punktskrift. Det är inget som lämpar sig särskilt väl för en tågresa.

– Om alla volymerna staplas på höjden blir det en hög på 50 centimeter kanske. Själva inbindningen tar också lite plats, men den måste vara skonsam så att den inte trycker ihop punkterna. Vi kan inte garantera att en bok håller för evigt. Skolmaterial går säkert att återanvända något år, men när man läser på punkterna sjunker de automatiskt ihop, säger Mona Forsell.

När den digitala tekniken kom tänkte hon att pappret automatiskt skulle minska i betydelse. I stället har det blivit tvärtom. Ny teknik har gjort det betydligt enklare att trycka papperskopior – och många föredrar fortfarande pappret framför det digitala.

Punktskrift är ett av få universella skriftspråk. Sexpunktssystemet används nämligen oberoende av språk eller land. Den allra första punktskriften skapades utifrån det latinska alfabetet och en svensk kan läsa fransk eller spansk punktskrift, förutsatt att hen lär sig hur ländernas accenter och specialtecken skrivs i punkt. Exempelvis franskans ç eller spanskans ñ.

Det finns bara en hake. Punktskriften är så pass skrymmande att man i flera länder praktiserar förkortningssystem. Då behöver man också lära sig de inhemska förkortningarna innan man kan knäcka koden.

Håkan Thomsson upplever att punktskriften har blivit allt mer synlig med åren. Samtidigt tycker han att det finns mer att göra. Han är övertygad om att punktskriften skulle kunna göra stor skillnad för tusentals svenskar. De vet bara inte om det än.

– För oss barndomssynskadade är punktskriften oerhört viktig, men den kan användas av så många fler! Om man ser lite dåligt och vet hur en tvåa ser ut kan man enkelt känna sig fram till rätt våning i en hiss. Även de som bara lär sig lite grann har stor nytta av punktskriften.