”Namnen klargör hur folk ser på dig”

Text: Staffan Eng

http://youtu.be/w4UYrY6L-lk

Som ny i Sverige fick Choke Andersson ett glas öl kastat över sig efter att han hade sagt till en kompis att denne blivit tjock.

– Jag förstod ingenting. På thai betyder en sådan uppriktighet att du har en nära relation till den du talar med, säger han.

I gengäld är det på thai oartigt att gå rakt på sak med någon man inte känner. I dag är Choke Andersson modeskapare, och har bott i Sverige i tjugo år – men han tillverkar sina kläder i Thailand. När han började med det hade han först svårt att bli accepterad, eftersom han hade vant sig vid svenskans rättframhet.

– Om någon har sytt fel kan jag inte säga det på thai, för då blir de arga. I stället får jag säga: ”Titta här! Om man gör så här blir det väldigt fint.”

Relationen till den man talar med styr också valet av pronomen. Med sina kunder benämner Choke Andersson sig själv som ผม, ”pom”, med sina vänner som ฉัน, ”chan”, med sina barndomsvänner som กู, ”goo”, och med sina föräldrar som หนู, ”noo” – ord som alla motsvarar svenskans ’jag’. Sina vänner tilltalar han med smeknamn i stället för med deras riktiga namn, till exempel ปู, ”pu”, ’krabba’, eller เก่ง, ”geng”, ’skicklig’. Detta är vanligt i Thailand, och barnen får sina smeknamn redan som mycket små.

– Fördelen är att det blir tydligare hur olika ­personer ser på dig. Men det finns en makt­dimension i det – svenskan är mer jämställd.

6 fakta om thai

Antal talare:
57 miljoner talare i världen, omkring 30 500 i Sverige. Thai tillhör familjen kadai­språk, som även omfattar Laos officiella språk lao samt språk i Kina, Myanmar och Vietnam.

Alfabet:
Skriften är uppbyggd kring konsonanterna. Vokalljud läggs till som ett eller flera tecken över, ­under, till vänster eller till höger om huvudkonsonanten. I ordet เตียง, ”dtiiang”, ’säng’, betecknar ต huvudkonsonanten ”dt”, och ง slutkonsonanten ”ng”, medan de övriga tecknen betecknar diftongen ”iia”.

Uttal:
Thai är ett tonspråk med fem betydelse­skiljande toner. ­Ordet ”ka” kan till exempel­ betyda ’pinne’, ’värde’, ’handla’ eller ’ben’, beroende på om det uttalas med medelhög, låg, ­fallande, hög eller stigande ton. Varje stavelse är uppbyggd av huvudkonsonant + vokalljud + eventuell slut­konsonant, med strikta regler för vilka ljud som får kombineras.

Dialekter:
Språket delas in i central-, syd-, nord- och nordöstthai. Central­thai är riksspråk och talas i området omkring Bangkok. Nordöstthai är i stort sett identiskt med Laos huvudspråk lao.

Grammatik:
Ordböjning saknas, varför den exakta betydelsen ofta får avläsas av ordföljden och sammanhanget. Den vanliga ordföljden är subjekt-verb-­objekt. Meningen ฉันฟังไม่เข้าใจ, ”chan fang mai khao chai”, ’jag förstod inte vad som sades’ betyder till exempel orda­grant ’jag lyssna inte förstå’.

Liten ordlista
สวัสดี, ”sa wat dee” = ’hej’.

ครู, ”khru” = ’lärare’, från sanskrits गुरु, ’guru’ – många lånord kommer från de klassiska indiska språken.

ราสเบอร์รี่, ”raat ber ree” = ’hallon’, av engelskans raspberry.

กะลา, ”kala” = ’värdelös’ – betyder bokstavligen ’
kokosnötsskal’.

ขอบคุณครับ, ”khob khun krab” = ’tack’ – ครับ, ”krab” används som engelskans ’sir’, men refererar till talarens och inte lyssnarens kön. En kvinna säger i stället ขอบคุณค่ะ, ”khob khun kha” för ’tack’, där ค่ะ, ”kha” syftar på talarens kön.

กระเชอก้นรั่ว, ”krachoe kon rua” = ’en bambukorg med läckande botten’ – betecknar en slösaktig person.