”Mer än bara litteratur, kärlek och croissanter”
Intresset för att läsa franska minskar stadigt bland svenska ungdomar. Det försöker Meryl Maussire, språkattaché på Institut Français, ändra på.
– Fyra av tio svenska företag kräver kunskaper i fler språk än svenska och engelska när de rekryterar – framför allt tyska eller franska. Det är svårt att växa internationellt om medarbetarna inte talar ländernas språk.
Därför tycker hon att Sverige borde införa krav på att alla elever ska läsa ett tredje språk, precis som i många andra europeiska länder. Men hon menar också att det är viktigt att väcka ungdomarnas eget intresse.
– Sverige är väldigt orienterat mot den anglosaxiska världen. Vi vill få folk att vända blicken mot fler länder än Storbritannien och USA.
Det gör Institut Français genom att sända ut assistenter till skolorna som kan ge en mer uppdaterad bild av Frankrike, främja studieutbyten och lobba för aktuella filmer, serier och musik på franska.
Sådant tror Meryl Maussire appellerar mer till unga än läroböckernas impressionistmålare och Victor Hugo. Hon uppmanar även fransklärare att tona ner tragglet med verbböjningar och i stället bejaka det lekfulla.
– Franskan framstår ofta som svår och snobbig. Vi vill krossa bilden av att franska bara är litteratur, kärlek och croissanter och visa att den också är populärkulturens och start up-företagens språk.
6 fakta om franska
Antal talare: Franskan har omkring 80 miljoner modersmålstalare, som inte bara återfinns i Frankrike utan också i bland annat Kanada, Belgien och Schweiz. Antalet andraspråkstalare är flera gånger större och ökar snabbt, särskilt i Afrika som beräknas hysa mer än hälften av världens fransktalande. I Sverige finns omkring 12 000 modersmålstalare.
Historia: Franskan utvecklades ur francien, en romansk dialekt som talades i Parisområdet på medeltiden. Den blev officiellt språk i Frankrike 1539 och trängde gradvis ut andra dialekter. På 1600-talet övertog franskan latinets roll som internationellt språk. Dess dominans stärktes av Frankrikes koloniala expansion och bestod till mitten av 1900-talet.
Grammatik: Till skillnad från andra romanska språk kan subjektspronomenet inte utelämnas. Där en spansktalande kan säga canto, ’jag sjunger’, måste en fransktalande säga je chante. Franskan utmärks även av dubbla uppsättningar pronomen som je och moi, ’jag’, samt artikeln de som betecknar en obestämd kvantitet i fraser som de la viande, ’kött’, eller du vin, ’vin’.
Uttal: Mest typiskt för franskan är de fyra nasalvokalerna, som produceras med hjälp av näsan och förekommer i stavelser som slutar med ett m eller ett n – till exempel bon, ’bra’, som uttalas ”bong”. Slutkonsonanterna faller oftast bort, vilket bidrar till att många ord låter likadant: ver, ’mask’, vert, ’grön’, vers, ’mot’, verre ’glas’, och verres ’(flera) glas’ uttalas alla ”vär”.
Variation: I Belgien och Schweiz förekommer uttryck som inte används i Frankrike, bland annat förenklade räkneord. Kanadensisk franska har behållit vissa ålderdomliga inslag samtidigt som påverkan från engelskan är större. I delar av Afrika skiljer sig uttalet så mycket att det är svårt att förstå för andra fransktalande.
Liten ordlista:
- bonjour/salut/coucou – ’god dag’, ’hej’ – coucou är ett vardagligt hälsningsord som syftar på gökens rop
- agile – ’smidig’, därav engelskans agile och svenskans agil – uppemot en tredjedel av engelskans ordförråd består av franska lånord
- quatre-vingt-dix-neuf – ’nittiosju’, bokstavligt ’fyra-tjugo-tio-nio’ – flera räkneord uttrycks i tjog
- chargé d’affaires = ’chef för en diplomatisk beskickning’ – franskan är fortfarande ett viktigt språk inom diplomati och internationella relationer
- faire un fromage de quelque chose – ’att göra stort väsen av något’ – bokstavligen ’att göra en ost av något’
