”Man saknade vettiga språkresurser”

I nyutkomna Snabba skrivregler – i skolan och på jobbet ger Språkrådet rekommendationer i skrivtekniska frågor. Där finns råd om bland annat skiljetecken, förkortningar och stor eller liten bokstav.

Text:

Bild: Joachim Bago

I nyutkomna boken Snabba skrivregler – i skolan och på jobbet ger Språkrådet vägledning i en rad skrivtekniska frågor. Där finns bland annat råd om valet mellan stor och liten bokstav, hantering av förkortningar och bruket av skiljetecken.
– Reglerna i sig har varit ganska ­stabila ända sedan 1600-talet och framåt. Man har använt komma, punkt och frågetecken på samma sätt ungefär men så vet vi ändå genom undersökningar att svenskar har upplevt det här som otroligt svårt, tekniskt och ganska obegripligt genom århundradena. Vi såg att det fanns ett behov av att göra något som är kortare, mer lättsmält och framför allt kanske mer begripligt, säger redaktören Ola Karlsson.
Snabba skrivregler är en förkortad och förenklad version av den mer omfattande Svenska skrivregler. Urvalet är delvis ett resultat av intervjuer och enkäter med svensklärare. Elever och lärare är också en av målgrupperna. I dag är det enligt Ola Karlsson många lärare som använder egna stenciler eller hänvisar till stavnings- och grammatikkontrollen i Microsoft Word eller Googles skrivverktyg i undervisningen eftersom det saknas läromedel.
– Det är ju verktyg som ger väldigt dåligt stöd för just skrivregler. Man saknade egentligen vettiga språk­resurser på det här området, säger han.
I Snabba skrivregler finns rekommen­dationer för standardsvenska – en stil som uppfattas som neutral och som många möter i till exempel dagstidningar och information från myndigheter.
– Vi har ett väldigt komplext språksamhälle med väldigt många texttyper och genrer. Det finns en enorm språklig variation. Vi måste hitta något slags gemensam normplattform att stå på. Annars blir det för svårt för skribenter och för läsare att tolka texter.