Jobba med engelskan please!

Electrolux säljer dammsugare, tvättmaskiner och andra hushållsapparater i mer än 150 länder. Företaget har sitt huvudkontor i Stockholm, men tillverkningen sker över hela världen. Därför har Electrolux ett koncernspråk: engelska.

– Amerikansk engelska, för att vara exakt. Men vi är inte benhårda på den punkten. Brittisk stavning och brittiskt ordval förekommer, säger Per Zetterquist, ansvarig för intern kommunikation inom koncernen.

Liselott Topel Rydén, business architect, Nordea:
– På nästan alla möten ställs frågan om vi ska tala skandinaviska eller engelska. För min del spelar det ingen roll. Formella presentationer fungerar bäst på engelska eftersom det finns facktermer som är svåra att översätta till de olika skandinaviska språken. Inofficiella diskussioner kan vara lättare på svenska. 

Men detta tydliga besked när det gäller koncernspråk betyder inte att alla medarbetare på Electrolux talar och skriver på engelska så fort de uttrycker sig. Normalt används de lokala språken, som svenska, i arbetet på företagets anläggningar runt om i världen.

Eller snarare: så har det varit fram till nu. Det har funnits två åtskilda nivåer i koncernen – en internationell, där engelska krävs, och en nationell, där alla använder det lokala språket. Men den tydliga skiktningen är nu på väg att luckras upp i tämligen snabb takt.

– Våra verksamheter integreras alltmer, och medarbetarna rör sig mellan länder i mycket större utsträckning, säger Per Zetterquist. I dag är sannolikheten rätt stor att det sitter någon i rummet bredvid dig som inte talar samma språk som du. Vi har också fler globala processer i företaget, som gör att goda kunskaper i engelska är ett måste.

Per Zetterquist anser inte att språkfrågorna inom koncernen blir svårare att hantera när den tydliga uppdelningen mellan nationell och internationell nivå försvinner.

– Nej, det blir lättare, skulle jag säga. Kravet att alla måste kunna arbeta på engelska blir så tydligt. Alla nya vi tar in rekryteras på de premisserna. Och när det gäller språkkunskaper har det hänt väldigt mycket på bara en generation. För många unga runt om i världen är engelska en naturlig del av verktygslådan i dag.

Men det finns nackdelar med engelskan: språkfärdigheter kan utnyttjas som maktmedel. Vissa är bättre på språket än andra, vilket kan skapa en klyfta mellan medarbetarna. Per Zetterquist menar att den situationen kan motverkas av att de som har engelska som modersmål är i minoritet.

– Hos oss har de flesta egen erfarenhet av att brottas med engelskan, och vi har en kultur där alla språkliga ansträngningar tolkas välvilligt, säger han. Amerikaner och britter drar sällan fördel av sitt språkövertag. De måste låta bli för att överleva i organisationen.

Utöver engelskan har Electrolux också drygt tio ”officiella” språk som vissa typer av interna dokument översätts till. Det gäller dokument där det är extra viktigt att undvika språkförbistring – som anställningsavtal, medarbetarundersökningar och uppförandekoder.

För företag som finns i flera länder är engelskan oftast oumbärlig. Men det innebär inte att den är tillräcklig, konstaterar Ingela Bel Habib, forskare i språkekonomi. Det finns risker med att ha bara ett koncernspråk.

– Hur engelskan används i företaget har stor betydelse, säger hon. ’Koncernspråk: engelska’ innebär i praktiken olika saker i olika organisationer.

Det kan vara klokt att inte införa engelska som det enda arbetsspråket, utan att i stället låta två eller flera koncernspråk komplettera varandra, förklarar Ingela Bel Habib. Om till exempel dokument, intranät och internutbildningar bara finns tillgängliga på engelska, riskerar många anställda att hamna lite utanför – att inte hänga med i vad som händer i företaget, känna mindre engagemang och inte utvecklas själva.

– I värsta fall leder det till intern splittring, säger Ingela Bel Habib. Och även om det inte går så långt, innebär det att mycket kunskap i företaget inte utnyttjas ordentligt. Du kanske har jobbat länge i organisationen och sitter inne med en massa kompetens – men har inte tillräckliga språkkunskaper för att våga delta i en diskussion på engelska.

Dessutom visar kognitionsforskning – forskning om hur information bearbetas i hjärnan – att tankar tänks bäst på det egna språket. Den som har svenska som modersmål blir, enkelt uttryckt, lite dummare på engelska. De djupa, komplexa resonemangen riskerar att utebli, vilket förstås hämmar företagets utveckling.

Företag som har flera arbetsspråk behöver också riktlinjer för hur medarbetarna ska välja mellan de olika språken, poängterar Ingela Bel Habib.

– Väldigt många svenska företag använder i praktiken både svenska och engelska som koncernspråk, men få av dem har en policy för hur språken ska användas, säger hon.

Detta leder till godtycklig språkanvändning och slöseri med tid och resurser: dokumentation som behöver översättas i efterhand, och möten som inte kommer fram till något för att den språkliga nivån har varit för låg.

– Ett projekt som kan bli färdigt på sex månader på svenska kan ta fyra till fem gånger så lång tid att förhandla igenom på ett annat språk, med risk för att affären inte blir av, säger Ingela Bel Habib.

Även för samhället som helhet har det betydelse hur organisationer väljer arbetsspråk. I dag är engelskan så dominerande inom vissa kunskapsfält att svenskan riskerar att förlora sin användbarhet. Detta kallas domänförlust, och är en risk som finns inom medicin, teknik och naturvetenskap – och mer generellt inom forskning.

Omfattande domänförlust skulle i förlängningen kunna leda till diglossi – en hierarkisk uppdelning i samhället mellan två språk: ett som är folkligt och vardagligt och används som utbildningsspråk upp till gymnasiet, och ett annat som signalerar makt och kunskap: universitetens och forskningens språk. Om utvecklingen går åt andra hållet talar man i stället om parallellspråkighet och domänvinster.

Att behärska engelska är i sig inte tillräckligt för de anställda på Electrolux. Per Zetterquist poängterar att det finns ett språk till som alla måste kunna: organisationens egna språk.

– Alla förkortningar och begrepp … vår interna terminologi är ju omfattande. Det är ett parallellt språk som är väl så viktigt att behärska.

Anders Nilsson är vetenskapsjournalist.

Läs mer om Ingela Bel Habibs forskning i Språktidningen 7/2012