Bild: 
Istockphoto
17% av svenskarna talar minst tre språk utöver sitt modersmål. I Tyskland är siffran 8 % och i Frankrike 4 %.

Fler språk ger klirr i kassan

 
av: Ingela Bel Habib

Det mångspråkiga Sverige är en resurs som slarvas bort. Svenska företag går därmed miste om stora exportintäkter.

Sverige är ett export­beroende land. För framgångsrika affärer med utlandet krävs goda språkkunskaper. Allra bäst går det om man använder landets modersmål.

Migrationen har tillfört omkring 130 språk till Sverige. Det borde vi kunna utnyttja. Men i stället använder små och medelstora företag i huvudsak engelska – och i viss mån tyska och franska – i kontakter med utlandet. Därför tenderar vi också att i första hand exportera till närmarknader, främst inom Norden.

Annorlunda är det i länder som Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Polen. Där använder genomsnittsföretaget åtta till tolv marknadsspråk, vilket ger bättre förutsättningar för tillträde till de nya tillväxtmarknaderna i och utanför Europa. Stora företag, som har fler än 250 anställda, har däremot en sådan position på marknaden att de klarar sig bättre med engelska som affärs­språk. Storleken gör att de inte är underkastade samma krav på språkanpassning.

Språkekonomi är den forskningsgren där man studerar den ekonomiska betydelsen av språkkunskaper. Där understryker man särskilt flerspråkig­hetens betydelse för före­tagens exportutveckling, och den språkkompetens som ett land besitter är en betydelsefull konkurrensfaktor. Tillströmningen av nya språk till följd av globalisering och migration ses som ett viktigt tillskott av humankapital. Para­doxen med den nya globala ekonomin är att man ändå måste tala de lokala marknadernas språk för att kunna etablera kontakter och utnyttja de lokala affärsmöjligheterna. Genom att tala kundens språk kan företagens internationella verksamhet förbättras och exporten där­igenom öka.

Den gängse uppfattningen att engelska är det enda affärsspråket är alltså inte korrekt. Språkbilden är mer komplicerad än så. Små och medelstora företag använder sig allt mer av exportmarknadens specifika språk för att etablera sig på nya tillväxtmarknader. De språk som används mest  är engelska, tyska, franska, ryska, spanska, italienska, polska och kinesiska.

Små och medelstora företag i flera konkurrerande länder har i större utsträckning formulerat en flerspråkig exportstrategi. I Sverige har bara vart fjärde företag skapat en sådan – medan två av tre före­tag i Danmark och Tyskland samt fyra av tio i Frankrike har tydliga riktlinjer för försäljning till utlandet.

En konsekvens av detta är att 20 procent av svenska före­tag uppger att de på grund av språkbarriärer går miste om exportkontrakt. Motsvarande siffra för Frankrike är 13 procent, för Tyskland 8 procent och för Danmark 4 procent. Svenska företag gör i genomsnitt affärer med 3,9 länder, medan tyska företag handlar med hela 10,7 länder.

Här kan vi tala om en språkkompetensparadox. Trots att Sverige har en högre andel flerspråkiga i befolkningen än både Tyskland och Frankrike använder svenska företag färre marknadsspråk, vilket försvårar affärsförbindelser och begränsar exportgeografin till Europa, i synnerhet Norden. Det svenska gapet innebär att landets företag i lägre grad nyttjar sitt språkkapital.

Danmark är jämförbart med Sverige när det gäller invånarnas flerspråkighet, men skiljer sig däremot markant när det gäller nyttjandegrad av denna kompetens. Upp till tolv marknadsspråk används av de danska små och medelstora företagen i deras internationella affärsverksamhet, alltså tre gånger fler än i Sverige.

Små och medelstora företag som utnyttjar sitt lands språkkapital och använder ett större antal marknadsspråk har fler exportländer, bättre geografisk spridning av utlandsförsäljningen, högre exportomsättningsandel och fler marknadsandelar i BRIC-länderna, det vill säga de nya tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Goda kontakter med dessa blivande ekonomiska stormakter kan visa sig bli mycket viktiga för exportindustrin.

Det är inte bara språkkompetens som har betydelse för företagens exportutveckling. Sambandet mellan flerspråkighet och exportutveckling kvarstår dock när hänsyn har tagits till andra faktorer, som exempelvis industri- och företagsstruktur, valutaskillnader, geografisk position och exportberoende.

Vad kan då göras för att reducera språkliga hinder och därmed öppna dörrar till internationella marknader? En anpassning av skolan efter arbetsgivarnas behov genom utbildning i ett större antal språk, på gymnasie- och högskolenivå, behöver göras. På grundskolenivå är ett sätt att öppna genvägar till flerspråkig­het att göra modersmålsundervisningen till undervisning i främmande språk och erbjuda alla elever, oavsett bakgrund, att läsa till exempel kinesiska eller arabiska. Intresset för asiatiska språk är stort bland ungdomar, och detta skulle kunna vara ett sätt att tillgodose såväl elevernas språklust som näringslivets behov. De språk som migrerade arbetstagare bär med sig ger dessutom ytterligare en genväg till flerspråkighet för att öka företags konkurrenskraft och export till de nya tillväxtmarknaderna.

Mångspråkiga Sverige
  • 90% av svenskarna  talar minst ett språk utöver sitt modersmål. I Tyskland är siffran 67 % och i  Frankrike 51 %.
  • 48% av svenskarna talar minst två språk  utöver sitt modersmål. I Tyskland är siffran 27 % och i  Frankrike 21 %.
  • 17% av svenskarna talar minst tre språk  utöver sitt modersmål. I Tyskland är siffran 8 % och i  Frankrike 4 %.

Källa: Eurobarometer

 

Publicerad i nummer: 
November 2012