Hemliga ord för hemlig grupp

Ferre kommer från ett socialt utsatt område, ur narkotikamissbruk och har länge bott på institution för ungdomar med sociala problem. Han visar upp en dikt har han skrivit, som berättar om att lämna en destruktiv livsstil.

Vem är jag utan vapen
Vem är jag utan kokset
Jag känner mig sjukt naken
Det är många som förrått en

Vem är jag utan subben
Vem är jag utan laro
Jag bröstar Nike air Max
Och byxer som är cargo

Nu är Ferre 24 år och en viljestark ung man som har lämnat drogerna bakom sig. Han säger att han vill att alla ska kunna relatera till dikten, men också förstå.

– Det är väldigt svårt att komma ut och börja ett nytt liv. Jag vill att folk ska förstå vad det är man möter om man ska börja om, säger Ferre.

I fråga om specifika ord är nog vissa lättare att relatera till för folk i allmänhet. Kanske känner man till att koks är kokain. Svårare kan det vara med subben, som syftar på läkemedlet Subutex.

Kriminella och narkomaner har sitt eget ordförråd med en tydlig funktion inom gruppen. En term som används för detta är argot, hämtat från parisisk slang. Det är bildat till latinets ergo, som betyder ’alltså’. Termen används sparsamt i svensk språkforskning. Den är mer synlig i sociologiska, etnologiska och kriminologiska sammanhang.

Argoten har anor från medeltidens skråväsende med hantverkare, men blomstrade i fängelserna under andra hälften av 1800-talet, när skam-, kropps- och dödsstraffen fasades ut, och i stället blev fängelsestraff.

Vad som skilde argoten från en del andra gruppspråk var att utomstående inte skulle förstå den – av uppenbara skäl. Den var ett sätt att hålla information hemlig. Genom former av så kallad relexifiering bytte man ut ord, till exempel genom att använda lånord och metaforer.

På så vis har gola, ’skvallra, ange’, lånats in från resandefolkets romska, där betydelsen är ’skrika’. Tjack och intjack, ’inbrott’, har hämtats från västgötaknallarnas månsing, där det använts i bemärkelsen ’handelsvara’. Tjacket, som egentligen hade en hederlig innebörd, är en för det traditionella förbrytarspråket karakteristisk eufemism, en förskönande omskrivning. En annan är kamma, som i romska används i betydelsen ’ha; få’, men i argoten har innebörden ’stjäla’.

Argoten har en komplex historia med kopplingar till såväl romska som skråspråk och landstrykarnas rodi (som även kallas rotvälska). Uppteckningar av och forskning om dessa språk tog fart under 1800- och 1900-talen – men det tog sin tid att reda ut begreppen. Numera förknippas inte romska med fängelseslang.

Gerd Carling, docent i lingvistik med särskilt intresse för romska, menar att de romska orden i argot var en fråga om tillgänglighet. Romerna var integrerade i storstäderna och rörde sig i samma socioekonomiska områden som de kriminella.

För tjugo år sedan gjorde Gerd Carling en enkätstudie med interner på anstalten Hall om deras kunskaper i traditionell argot. En observation var att internerna kunde fler ord om de hade suttit inne länge.

Både en yngre och en äldre generation svarade på enkäten – och skillnaden mellan dem var tydlig.

Gerd Carling säger att den traditionella funktionen av argot, att undanhålla information genom ständiga förändringar i ordförrådet, verkar ha försvunnit. Förändringarna i sig är nödvändiga, eftersom rättsväsendet så småningom snappar upp kodorden.

– Men nu tror jag att förändringarna mer har att göra med att man vill visa att man är en i gänget, att man är någon att lita på, säger Gerd Carling.

Alazar Kidanu är 21 år och har rört sig i kriminella miljöer och missbrukarkretsar i Stockholms förorter. Att argotens hemliga funktion har försvunnit blir tydligt för honom när han läser de ordlistor som man kan hitta på nätet.

På webbsidan Slangopedia finns många av orden listade, liksom på nätforumet Flashback, där man hittar trådar som ”Vad kallar ni era olika stadier av ’bänghet’?” Det blir även uppenbart att det inte bara är kriminella och missbrukare som använder orden.

– ”Alla” kan slangen. Det är språket vi har lärt oss, säger Alazar Kidanu.

Bengt Eringstad är 68 år. Han är uppvuxen i Uddevalla och Göteborg, och har levt ett kringflackande liv i kriminalitet, missbruk och fängelsevistelser. Sedan tjugo år tillbaka är han hederlig och drogfri. Han har tagit del av traditionell argot och förklarar dess funktion:

– Det var för att gemene man inte skulle haka på. För att göra oss hemliga, säger Bengt Eringstad.

Något som gränsar till argoten är drogslangen – inte bara för att narkotika är kriminellt, utan för att narkomaner ofta rör sig i kriminella miljöer. Den traditionella argotens eufemismer går igen i narkomanens sätt att kalla sprutan pump, kanylen spik och så vidare.

Kriminellas och narkomaners språkbruk varierar av många anledningar, till exempel signalerar det var man kommer ifrån – på samma sätt som alla former av språk. Bengt Eringstad berättar att i Göteborg förekommer uttrycket vattenkanna, ’angivare’, som är bildat utifrån vattna in, som betyder ’ange’. Däremot känner han inte till att syra, som är slang för LSD, också kan stå för heroin, åtminstone i vissa kretsar i Stockholm.

Vilken sorts kriminell man är spelar också in. Mc-gängen har ett eget ordförråd, baserat på gänghierarkin och var man befinner sig i processen för att bli del av gänget. Vissa termer är återkommande, till exempel ledarrollen president, inskolningsfasen hangaround och provmedlemmen prospect.

Numera ser vi också att den grövre brottsligheten kryper ner i åldrarna. Detta märks också i språket. En strategi är att utnyttja ”ungdomsrabatten” och låta ungdomar begå de grova brotten. Ungdomar kan nu tänka sig att brösta en fyra, vilket innebär att man är beredd att utstå fyra år i sluten ungdomsvård.

Den omfattande droghandeln, med prisnedgångar på narkotika, sätter också språkliga spår. Från samtalen i det stora narkotikamålet i Helsingborg 2020, där tolv personer dömdes för narkotikabrott, varav en för grovt narkotikabrott, kan man – typiskt för drogslangen – läsa detta:

Person: (…) Ta ut 2 sån [sådana] för 2 rödingar [500-kronors-
sedlar]. (…) Ta med dig 5:orna (fem gram hasch).

Dansken Hakan Kalkan har i sin etnografiska och kultursociologiska forskning studerat gatukulturen hos ungdomar i Köpenhamns förorter. Han är tydlig med att påpeka att den slang han har tagit del av inte är argot i betydelsen ’språk i kriminella miljöer’.

– Det är mer av ett gatuspråk som ungdomar i gatukulturen använder, vilket de också kallar det själva. De gör det oavsett om de är kriminella eller ej, och oavsett vilka slags brott de begår. En inbrottstjuv och en kokainhandlare talar till exempel på samma sätt, säger Hakan Kalkan.

Han påpekar också att orden ofta inte handlar om kriminalitet, även om sådana finns i det danska gatuspråket, som shufi/shufta, ’kokain’, robs, ’rån’, och knæk, ordagrant ’knack’, men som här betyder ’inbrott’.
Många av orden är hämtade från populärkultur, inte minst från gangsterrap, men även från invandrargruppers hemländer. Och som Hakan Kalkan är inne på, bör det understrykas att detta gäller för det förortsförankrade talspråket i stort. Att tala förortssvenska har inget med kriminalitet att göra, utan här avser vi bara ord som kriminella och narkomaner använder.

Men att använda ord från den kriminella miljön är trendigt bland ungdomar. Gangsterrappen är trots allt en av de populäraste musikstilarna just nu. I rapparna 1.cuz och Greekazos låt Försent – som är titelspår till tv-serien Snabba cash – hittar man rader som den här:

Min bror är tusengubbe, inte hundring (Inte hundring)
Du blir lämnad med ett hål som ett donut, ugly money
Men mina fucking pengar, de fick en glow-up
Stashet gick i puberteten, den blev thick
Aina sätter på blå för jag sitter på vitt
Svär, du ska lyssna om min broder säger ”sitt”

Tusengubbe blir i sammanhanget en medveten överdrift. Det är med andra ord någon som är änu mer pålitlig än en hundragubbe, ’en lojal person’. 1.cuz och Greekazos räknar alltså med att den breda publiken känner igen den stilistiska leken.

Detta kan jämföras med en studie från 1970, där rättssociologen och kriminologen Ulla Bondesson testade kunskapen i argot hos flickor på en ungdomsvårdsskola. De kunde betydligt mer än elever på grundskolor och studenter på universitet.

Alla med egen erfarenhet av kriminalitet och missbruk i den här artikeln har lämnat det livet bakom sig. Då får också orden en ny innebörd – och ger upphov till reflektion. Kan ett ord som gola föra tankarna till lojalitet gentemot kriminella gäng och förakt mot samhällsinstitutioner?

Ferre är bland annat verksam inom socialt arbete. Bengt Eringstad arbetar på HVB-hem och hjälper ungdomar som har varit i hans sits. Han är även engagerad i föreningen Kriminellas revansch i samhället, Kris. Bengt och Ferre menar att vissa ord inte är bra att använda i en behandlingssituation:

– Det finns ju andra ord att använda. Ju mer man tänker på förändring, desto mer kommer attityden och beteendet att bli annorlunda. Provar man att göra annorlunda, utan att tänka annorlunda, då går det åt helvete. Här ska du prata och göra som ”svenne” gör, säger Bengt om sitt arbete.

– Man får ju välja vad man säger. Men sedan beror det på hur långt man har kommit på resan. Har man varit drogfri i tre månader kanske det inte är jätteenkelt att byta slang, säger Ferre.

Viss slang menar dock både Bengt och Ferre att man kan använda, åtminstone om behandlaren har egen erfarenhet av kriminalitet eller är uppvuxen i förorten.

– Om du jobbar med målgruppen är det inte så konstigt. Det handlar om att knyta an till människor, att prata samma språk. Människan är ju ett flockdjur, säger Ferre.

Matthias Matsson är frilansjournalist.