De snackar långt ifrån goja!
Bild: Heidi M. Thomsen
Papegojor härmar det mesta, även sina artfränder. Resten av flocken avlyssnar och upprepar då också imitationerna, vilket gör att gojorna snabbt kan förstå och verkställa beslut om att till exempel rekrytera en ny individ till flocken – eller till och med en annan flock.
Danska forskare i biologi har studerat hur elfenbensparakiter vidarebefordrar information mellan sig. I en inspelning simulerade man två parakiter som växelvis härmade varandras kontaktanrop. Detta spelades upp i högtalare för en flock vilda elfenbensparakiter. Flocken valde sedan att antingen flyga efter den parakit som ropade först eller till den som kom efter. Det visade sig att flocken i första hand valde att ansluta sig till ”ledaren”. Flockens imitationer av ledarens anrop var dessutom både snabbare och mer exakt kopierade än i de fall då gojorna valde ”följaren”. Detta gällde speciellt om ledaren var en hane. ”Vi vet nu att parakiterna använder sin förmåga att imitera både för att upprätthålla gamla kontakter och för att skapa nya”, säger Heidi M. Thomsen, doktorand i biologi.