Därför är Norrland i en klass för sig

I en musikdokumentär i P3 talar Seinabo Sey om människor som hon har träffat under sin karriär och nämner kompisarna och systrarna Lejonhjärta: ”Det är två otroligt vackra tvillingar som kommer från Norrland.” Systrarna är uppvuxna i Luleå, men att använda etiketten Norrland om en specifik plats inom en landsdel som upptar närmare 60 procent av Sveriges yta är ändå vanligt.

Som landsdelar är Norrland, Svealand och Götaland del av samma geografiska kategori men behandlas ändå inte på samma sätt. Uppräkningar av typen Kalix, Åre och Svealand förekommer helt enkelt inte i svenskt språkbruk. Det finns däremot gott om exempel på motsatsen, som Stockholm, Skåne, Göteborg, Värmland, Dalarna och Norrland.

På samma sätt används norrlänning allmänt medan vi inte gärna säger svealänning eller götalänning. Visserligen finns svear och götar med i Svenska Akademiens ordlista men orden anges syfta på ”äldre tid” och används alltså inte om dagens invånare i Svealand och Götaland.

Ytterligare exempel är att beskrivningen av nordliga dialekter är utsatt för svepande generalisering när någon sägs tala norrländska – trots att det finns mängder av olika norrländska dialekter.

Men hur utbrett är egentligen det svepande språkbruket om Norrland? Vi har undersökt om Norrland används på ett annat sätt än Svealand och Götaland.

Vi utgick dels från att Norrland samordnas mer sällan med någon eller båda av de andra landsdelarna än vad Svealand och Götaland gör, dels från att Norrland oftare kategoriseras tillsammans med namn på mer specifika platser inom landsdelarna än Svealand och Götaland. För att studera detta har vi undersökt vilka geografiska uttryck Norrland, Svealand respektive Götaland kombineras med i fraser med samordningen och.

När det gäller kategorisering fungerar konjunktionen och som samordnare av fraser eller satser som – förenklat beskrivet – har lika vikt. Snödroppar och vintergäck funge­rar tillsammans eftersom de är benämningar på två olika sorters vårblommande ört­artade växter. Snödroppar och växter faller sig däremot inte lika naturligt att kategorisera tillsammans eftersom snödroppe är en typ av växt och alltså tillhör en underordnad kategori till växt. De har helt enkelt inte samma vikt.

När vi talar om geografiska platser inom samma ­kategori kan städerna Avesta och Arboga, landskapen Sörmland och Uppland samt landområdena Norrlandskusten och fjälltrakterna samordnas enligt samma mönster. Om lands­delen Norrland i ­stället uppträder tillsammans med staden Arboga är det ett exem­pel på det vi kallar asymmetrisk kategorisering. Inte heller de har samma vikt.

I vår undersökning använde vi oss av texter från myndig­heter, nyhetsartiklar och inlägg i sociala medier från Språkbankens textsamling Korp. Vi eftersträvade en spännvidd från texter som representerar det offentliga Sverige till sociala medier som representerar ett mer privat språkbruk. Totalt analyserade vi närmare 18 000 exempel.

När vi gick igenom mate­rialet växte kategorier fram ut­ifrån vad respektive landsdel kombinerades med. De viktigaste var kontinenter (Asien och Norrland), länder (Nigeria, Zambia och Norrland), län och landskap (Gotland och Götaland), landsdelar (Götaland och Svealand), orter (Malmö, Simrishamn och Norrland) samt mer eller mindre tydliga landområden (de norrländska skogarna och Svealand).

Att samordna exempelvis en landsdel med en annan återspeglar alltså en symmetrisk kategorisering medan en samordning med en landsdel ihop med ett namn från en ­annan kategori blir asymme­trisk. Det var alltså så här vi prövade hypotesen att Norrland i större utsträckning än Svealand och Götaland kategoriseras asymmetriskt – och följaktligen parades ihop med en geografisk plats eller område som var större eller mindre än en landsdel.

Vår analys visar att Svealand och Götaland i mycket högre utsträckning nämns ihop med någon av de andra landsdelarna än vad Norrland gör i alla typer av texter. I många fall samordnas Norrland också oftare med fraser för geografiska platser inom landsdelarna än vad Svealand och Götaland gör, som i Säsongsdaghem finns alltså koncentrerade till två områden, Skåne och Norrland. Dessutom paras Norrland oftare ihop med geografiska områden som är större än landsdelen – som länder och kontinenter – än vad Svealand och Götaland gör.

Men det finns fler återkommande skillnader. Norrland, Svealand och Götaland skiljer sig såväl i fråga om i vilken ordning landsdelarna nämns som vilken annan landsdel de samordnas med. Typiskt sett nämns Götaland först i en uppräkning och Norrland sist. Och i regel är det Götaland och Svealand som kombineras.

När det gäller landsdel i kombination med geografiska platser kombineras Svealand och Götaland oftare med landsdelsspecifika fraser: Även för områdena i södra Svea­land och Götaland är det önskvärt med områdesinvente­ringar. Samordningen med Norrland är mer varierande. Främst kombineras Norrland med olika län eller landskap men också med områden, orter ­eller delar av orter, som när det rapporteras om fastighets­affärer: Det har gått över förväntan i hela Sverige, förutom i Stockholms innerstad och Norrland.

En intressant skillnad visar sig när en landsdel kombineras med ett område som är större än en landsdel. Götaland och Sveland kombineras oftast med Sydsverige eller södra Sverige, till exempel Nu kommer den meteorologiskt in även i Svealand och delar av södra Sverige. Norrland kombineras i stället vanligen med Mellansverige eller mellersta Sverige: I mellersta Sverige och Norrland kommer det vara fint sommarväder i dag. Dessa exempel ger vid handen att vad som uppfattas som norra, södra och mellersta Sverige snarare definieras av befolkningsmängd än geografi, eftersom Sveriges geografiska mitt är i södra Norrland.

I exempel från sociala medier framstår Norrland ofta som synonymt med norr, och det subjektiva perspektivet är uttalat: Ser du skillnad på norrland och norrland? För mig är Norrland norr om mig själv.

Men hur kommer det sig att det är just Norrland som får denna annorlunda behandling? En förklaring kan sökas i hur vi konceptualiserar vår omvärld. En asymmetrisk kategorisering kan så klart vara motiverad i sammanhanget, men ofta syftar nog en talare inte på hela landsdelen utan använder Norrland för en specifik plats. Det här bruket är metonymiskt vilket innebär att Norrland får beteckna något som står i samband med den företeelse som landsdelen betecknar – som om någon skulle säga Norrland men egentligen bara syfta på en ort eller ett län i Norrland.

Erfarenheter, kunskaper, attityder och talarens position spelar in i den här typen av formuleringar. Norrland kan upplevas ligga långt borta – vilket i sig är en representation som bygger på historiska föreställningar om det perifera Norrland.

En annan orsak är att ett ortnamn har en relativt tom betydelse. De kan snarast beskrivas som etiketter på platser. Denna tomma betydelse öppnar för otydlighet vad ett namn syftar på, och det blir mer ut­talat om talaren inte känner till den plats som ­åsyftas. Dessutom kan referensen, alltså vad ett namn syftar på, eller hur vi uppfattar referensen, vara mycket vid som Sverige eller Norrland. Dessutom kan den vara oklar. Var börjar till exempel Kebnekajse?

Vad ett namn syftar på handlar också om hur och från vilket perspektiv vi betraktar en plats. Norrland syftar på olika saker i olika sammanhang. Indelningen i landsdelar är gammal och vad som benämns Norrland har förändrats över tid.

En nutida territoriell indelning görs när vi säger att Norrland är ett samlingsnamn på de fem nordliga länen, alternativt de nio nordliga landskapen. Men Norrland kan också syfta på ett något större geografiskt område som delas in efter växttyper och klimatförhållanden, vilket ­begreppet Norrlandsgränsen, Limes Norlandicus, fångar.

Ett annat begrepp, kultur­gräns, syftar i stället på de kulturella gränser som dras genom det norrländska land­skapet och i relationen mellan Norrland och övriga landet. Det användes först av etno­logen Sigurd Erixon och inbegriper skillnader i användning av artefakter, som redskap och byggnadstyper, och immateriella fenomen, som dialektgränser.

Vad som betecknar Norrland varierar också på ett standardiserat sätt i olika sammanhang. Administrativt används Norrland om ömsom de fem länen i Norrland, ömsom de skogrika länen i Sverige (som också inkluderar delar av Svealand). Norrland kan även syfta på ett område som används i internationella jämförelser (ett slags nationell region). Denna variation visar att ett ortnamn inte endast betecknar en mer eller mindre specifik plats. Norrland används både om ett geografiskt avgränsat område och ett inte lika tydligt avgränsat område som behöver förstås i relation till historia, kultur och klimat.

Norrland betyder alltså olika saker i olika perspektiv. Även om den officiella användningen av Norrland är precis och funktionell i det aktuella sammanhanget så bidrar den till föreställningen av Norrland som en geografisk enhet med låg grad av specificitet eller hög grad av generalitet.

I praktiken innebär det att man fokuserar på likheter – eller tar likheter för givna – på ett sätt som skymmer sikten för vad som är specifikt för varje plats. Det här kan i sin tur leda till stereotypa uppfattningar om att allt i Norrland är lika, medan delar av Svealand och Götaland skiljer sig på av­görande sätt från övriga landsdelar. Det här resonemanget får stöd i att specifika platser i Norrland som kanske anses som mer prototypiska i föreställningen om Norrland får representera hela landsdelen.

Madeleine Eriksson, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet, studerade 2010 populära representationer av norra Sverige. Texterna hon undersökte gav en bild av Norrbotten och Västerbotten som mer representativa för Norrland än övriga landskap eller län. Det återspeglar i sin tur det journalistiska greppet att rama in platser på ett särskilt sätt så att vissa aspekter av en landsdel framhävs och blir universella.

Liknande spår finns i vårt material. Norrland kombineras ofta med Dalarna som likt de nordligaste Norrlands­länen kännetecknas av att vara skogrika och att ha fjällområden. Madeleine Erikssons undersökning visade också att Dalarna förknippades med Norrland fast Dalarna tillhör Svealand, medan Gästrikland, som är en del av Norrland, inte gjorde det.

Ett annat journalistiskt grepp som framträdde i hennes undersökning var att beskriva Norrland som glesbefolkat. Också i vårt material finns exempel på att Norrland förknippas mer generellt med landsbygden: Som jag ser det genomsyras hela Skåne, Småland, Västergötland och Norrland av denna bonniga attityd.

I texterna vi studerat skymtar även värderingar som hänger ihop med en attityd om Norrland som ett ekonomiskt svagare och lantligare område, som i följande exempel där Norrland och landsbygden ställs i motsats till villa­områden i städer: Billiga hus hittar man på landet och Norrland medans de dyrare hittas i villa­områdena i städerna.

I följande exempel likställs Norrland inte bara med platser långt borta utan nämns även i sammanhang (by, kiosk) med förmodligen enklare standard: Detta är nog något Apple själva har märkt och tänkt på när iPad har tagit över världen och man ser dem i afrikanska byar och småkiosker i Sydostasien och Norrland och ja, datorn får nog överlag stå tillbaka.

Nutida representationer av Norrland bygger på historiska förhållanden från tiden före industrialiseringen, då Norrland var jämförelsevis ekonomiskt svagare. Den här typen av värderingar är ingalunda unika för Sverige utan finns även i andra länder där det förekommer demografiska och ekonomiska skillnader mellan norr och syd eller mellan ett ekonomiskt och administra­tivt centrum och övriga delar av ett land, som i Italien ­mellan det nordliga Milano och det sydliga Neapel.

Våra antaganden visade sig alltså stämma i alla tre texttyperna som vi undersökte. Att den asymmetriska kategoriseringen är synlig i sociala medier är ett trist men förväntat resultat.

Men att skillnaden är tydlig även i nyhetstexter och myndighetstexter är dock allvarligare, för vad säger ett sådant språkbruk om underlag för beslutsfattande och diskussioner om våra gemensamma angelägenheter om även offentliga texter rör sig med svepande kategoriseringar om Norrland?

Kristina Persson är univer­sitets­lektor i svenska vid Umeå universitet.
Marlene Johansson Falck är professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet.

Läs mer om Kristina Perssons och Marlene Johansson Falcks forskning här.