Brott på kymriska lockar turister

Detective chief inspector Tom Mathias lutar sig fram över broräcket och tittar ner i den rykande forsen. Han är just på väg därifrån när han upptäcker blod på räcket. Fortfarande färskt droppar det mot avgrunden. Kommissarien springer längs vindlande trappsteg, följer det strida vattnet, för några grenar åt sidan och ser det han väntat sig att finna – en mördad kvinna.

Vi är i Hinterland, det ödesmättade landskapet innanför Wales västra kust. Här finns de gröna dalarna, smyckade av får och buskar med intensivt gula blommor. Men också djupa raviner, snirkliga stigar och mossar utan slut.

Hinterland, eller Y gwyll, är även namnet på den tv-serie där DCI Tom Mathias bedriver tvåspråkig jakt på mördare. Först löser han fallen på Wales eget språk, kymriska – Cymraeg – sedan på engelska i en annan version av samma avsnitt.

– She was already dead, säger kommissarie Tom Mathias i den engelska versionen när han undersöker den döda kvinnan.

Hon var redan död när hon hamnade i forsen.

På kymriska blir samma replik Roedd hi wedi marw’n barod.

– Serien har sålts till USA, säger Tina Berridge stolt. Hon arbetar på Hafod hotel, ett stenkast från Devil’s bridge, där Tom Mathias upptäckte blodet och löste sitt första fall.

Huvudrollsinnehavaren Richard Harrington och de övriga skådespelarna kommer alla från Wales, och har inga problem att växla mellan de två språken. Först spelas scenerna in på kymriska, därefter på engelska. I rollen som Tom Mathias är han anställd vid heddlu, det kymriska ordet för ’polis’.

– För oss som bor här bidrar kymriskan till att göra intrigen mer realistisk. Miljöerna blir trovärdiga, säger Tina Berridge.

I sitt arbete på hotellet talar hon mest engelska, sitt modersmål, eftersom de flesta av gästerna är långväga. Men hon har bott i Wales sedan hon var tolv, och byter till kymriska så fort hon kommer hem. Hennes barn går i en skola där kymriska är förstaspråk, vilket bidrar till att den officiella statistiken visar att språket har sitt starkaste fäste i just västra Wales.

Ioan Lord är konduktör på tåget som fört oss upp till Devil’s bridge, där den mördade kvinnan mötte sitt öde. Han bor i dalen som vi färdas genom under tillbakaresan till Aberystwyth – ’Ystwyths mynning’ – den lilla kuststaden där tv-seriens poliser har sitt högkvarter. Ioan Lord började jobba extra på den privatägda järnvägen när han var 14 år. Nu har han hunnit bli 19, och bär sin uniform med den fastanställdas auktoritet.

– Jag tror att framgången för Hinterland stärker det kymriska språket. Jag var helt uppslukad redan från första avsnittet. Jag har alltid gillat kriminalhistorier och – missförstå mig inte – miljön häromkring är perfekt för mord, säger han.

Ioan Lord talar oftast kymriska med sina kompisar. När han gick i skolan var han med i ett gäng som inte umgicks med någon som talade engelska.

– I dag är balansen bättre och jag har några vänner som jag talar engelska med.

Hemma råder också balans. Ioan Lords pappa är från Wales, mamman från Texas i USA.

– Jag talar engelska med mamma och kymriska med pappa, säger han.

Strandpromenaden är pulsådern i Aberystwyth. Här trängs horder av bed and breakfast och här finns piren med glassförsäljning och spelmaskiner som skymtar förbi ibland när Tom Mathias och hans nära medarbetare detective inspector Mared Rhy hastar runt på stan.

De färgstarka husfasaderna kontrasterar mot den nordic noir som många recensenter tillskriver Hinterland, det vill säga den realistiska stil med mörka undertoner som ofta präglar skandinaviska deckare. En av recensenterna konstaterar att DCI Mathias får Kurt Wallander att framstå som en muntergök.

– Mina föräldrar tycker faktiskt att serien är lite deprimerande. Så dystra är vi inte här i Wales, säger Ioan Lord innan han gör sig redo för dagens sista resa tur och retur Devil’s bridge.

Aberystwyth är en perfekt plats för den som vill tränga djupare i det keltiska språket kymriska. I Ceredigion, den kommun som Aberystwyth är en del av, är andelen kymrisktalare bland de högsta i Wales: 47 procent. Här finns många arbetsplatser där kunskaper i kymriska är ett måste.

Tidigare var det mest äldre personer som talade kymriska och språket höll på att dö ut. Nu tar de unga över.

– Vi ser en återupplivning nerifrån och upp, säger Robin Chapman, forskare på institutionen för kymriska och keltiska vid universitetet i Aberystwyth.

Han konstaterar att det pågår en standardisering av språket. De kymriska dialekterna är inte lika tydliga längre. Orden skiljer sig inte lika mycket åt. Den gränslinje som finns går numera mellan norr och söder.

– Människor är mer rörliga och många engelsmän har flyttat hit.

Tiden då det fanns en social laddning i språket har passerat, menar Robin Chapman. I dag är det okej att inte tala kymriska även i de delar av landet där språktraditionen är som starkast. Samtidigt ser många unga att kunskaper i kymriska är en merit på arbetsmarknaden och en viktig del av den walesiska kulturen.

– Människor har blivit mer avslappnade i förhållandet till språket. Vi talar inte kymriska för att hålla någon utanför eller för att göra en politisk markering, säger Robin Chapman.

Institutionens chef Cathryn Charnell-White framhåller att det samtidigt kan vara svårt för den som har växt upp med kymriskan att få ett djup i samtalet på engelska. Hon berättar om en vän och kollega.

– När vi träffas privat talar vi kymriska med varandra, men i jobbet blir det engelska och då känns det ovant. Vi byggde vår vänskap på kymriska och delar en massa erfarenheter, säger Cathryn Charnell-White.

Gweneira Raw-Rees är kommundelschef. Faktum är att hon är den enda anställda i Aberystwyth town council, som ansvarar för bland annat lekplatser, rabatter och gatubelysning.

I sitt rum på andra våningen i en fastighet på Baker street ligger handlingarna på hög inför kvällens sammanträde i den styrande politiska församlingen. All information måste finnas på båda språken och Gweneira Raw-Rees översätter en hel del av den själv.

– Jag sitter ju ändå här, så då kan jag lika gärna göra det. Och jag har alltid älskat det kymriska språket. Det gör mig passionerad, säger hon. Litteraturen är så vacker – vi walesare är romantiska!

Även Gweneira Raw-Rees tycker att skådespelarna i Hinterland kunde dra lite mer på smilbanden, men som kommunchef är hon glad över det ljus serien har satt på Aberystwyth. Bland annat har det betytt en hel del för turismen, med guidade turer till några av brottsplatserna som tydligaste exemplet.

Hur det går till att spela in en scen har hon fått höra av sin dotter, som är skådespelare och var med i ett avsnitt.

– Hon var en av de misstänkta, men det var inte hon som gjorde det!

Det ringer i telefonen och Gweneira Raw-Rees svarar på kymriska. Annars har hon på senare tid ofta fört samtalen på engelska.

– Jag får samtal från folk i Midlands som vill komma och bo i Aberystwyth.

En av dem som slagit till och flyttat hit träffar vi i Borf, ett samhälle med 900 invånare strax norr om Aberystwyth. Här finns de flesta av de miljöer som Tom Mathias och hans medarbetare verkar i. De slitna fasaderna längs huvudgatan ger en passande relief åt mordgåtorna.

– I’m a Wallander man, säger George Romary, en av byns profiler, som läst de flesta av Henning Mankells deckare. Men han fyller genast på med att Hinterland gjort både honom och de flesta andra bybor stolta.

Han är en av många pensionärer från engelska Midlands som numera har Irländska sjön på badrocksavstånd. Tiden ägnar han åt att bevara hembygden – och när tillfälle ges – hoppa in som statist.

– Jag är ganska berömd, för mitt bakhuvud syntes i två sekunder i det första avsnittet av Hinterland. Det filmades i den lokal i Aberystwyth där jag och min fru gifte oss. Filmteamet använde huset som polisstation.

Tips!

De tre säsonger av Hinterland som hittills spelats in finns att köpa på dvd. Serien kan också ses på Netflix. En fjärde säsong har diskuterats, men ännu är det oklart om det blir en fortsättning.