Bild: 
Martin Stenmark
”De sånger jag väljer att tolka är de som jag gärna hade velat skriva själv”

Porträtt

Wiehe vrider Dylan som Rubiks kub

”Om jag inte får till refrängerna fungerar det inte”, säger låtskrivaren och sångaren Mikael Wiehe. Han har översatt över 50 av Bob Dylans sånger till svenska.

Den senaste av Bob Dylans låtar som Mikael Wiehe har översatt, Ring i alla klockor, släpptes bara några dagar innan nyheten kom om årets Nobelpris.

Att det blev Bob Dylan som tilldelades priset har retat många, men Mikael Wiehe blev desto gladare. Han är generationsbarn med Dylan och har djupdykt i hans texter.

– Det var överraskande, men väldigt roligt. Bob Dylan är en av vår tids stora sångskrivare, en av mina personliga favoriter och stora inspirationskällor. Han är respektlös och välformulerad, en uttolkare av vår tid. Att han får Nobelpriset är som en klapp på axeln till alla oss som delar hans yrke.

Bob Dylan var ofta arg på etablissemanget och orättvisorna, och han tog politisk ställning från vänsterkanten i sina låttexter. Detsamma gjorde Mikael Wiehe, som slog igenom på 1970-talet med det Malmöbaserade proggbandet Hoola Bandoola band.

Utöver sitt eget sångskrivande har Mikael Wiehe tolkat flera amerikanska artister, som Leonard Cohen, Woody Guthrie, Bruce Springsteen och andra. Men framför allt har han fastnat för Bob Dylan.

– Jag har väldigt lätt för att identifiera mig med Bob Dylans sånger, som med den rasande politiska Masters of war. I min översättning heter den ’Ni som tjänar på krig’.

Bob Dylan:

Come you masters of war
You that build the big guns
You that build the death planes
You that build all the bombs
You that hide behind walls
You that hide behind desks
I just want you to know
I can see through your masks

Mikael Wiehe:

Ni som tjänar på krig
och på att människor dör
Ni som tillverkar vapnen
som slår ihjäl och förstör
Ni som säljer gevären
och kanonerna med
Jag vet var ni finns
och jag vet vem ni är

– De sånger jag väljer att tolka är de som jag gärna hade velat skriva själv – de som uttrycker något viktigt, bättre än jag själv hade kunnat göra. Jag måste tycka mycket om både text och melodi.

Hur går han då till väga med sin tolkning? Att översätta är ju inte bara en fråga om att överföra ord från ett språk till ett annat.

– När man översätter sånger arbetar man med samspelet mellan ord och musik: vokalernas förhållande till tempot, konsonanternas förhållande till rytmen, textinnehållets förhållande till stämningen i musiken. Man arbetar med de textmässiga och musikaliska formernas ömsesidiga påverkan.

Mycket av det som Bob Dylan har skrivit är välkänt, nästan bevingade ord. I give her my heart but she wanted my soul; You better start swimming or you’ll sink like a stone; Helpless, like a rich man’s child; Ah, but I was so much older then, I’m younger than that now.

– Att tolka Bob Dylan är att översätta ett monument, en man som har beundrare och uttolkare över hela världen.

Ofta tänjer Bob Dylan fritt på sina melodier. Han ändrar rytmen i verserna för att få dem att gå ihop med texten. Det är något Mikael Wiehe försöker bevara, eftersom det skapar dynamik och ger livfullhet.

Det svåraste är refrängerna. Nästan alla Bob Dylans låtar är rimmade och har en refräng.

– Om jag inte hittar en bra översättning, eller en egen variant, så hjälper det inte hur bra resten av låten blir. Refrängen måste funka.

Den kanske mest kända Dylanstrofen: The answer, my friend, is blowing in the wind, blev i Mikael Wiehes version: ’I vinden, min vän, i vinden finns ditt svar’. Den ligger nära den ursprungliga betydelsen, medan The times they are a-changin’ blev: ’Vi låter oss inte besegras’.

Även första raden, själva öppningsfrasen, är viktig. Det är ofta den som slår an stämningen i låten.

– Vill man vara trogen originaltexten ska man kanske leta efter 1960-talsord. Men vill man behålla stinget från 1965, så måste det omformas med nya ord, säger Mikael Wiehe.

Samtidigt poängterar han att man måste ta hänsyn till personen Bob Dylan. Vilka ord och ordvändningar skulle han ha kunnat tänkas använda på svenska?

– Om Dylan säger att det är ’svart’, vad menar han? Färgen svart? Eller menar han deppigt eller hopplöst? Kan man översätta det direkt, eller kan man använda motsatsen: inte vitt, inte ljust, inte hoppfullt? Så där kan man hålla på med nästan allt han säger.

Mikael Wiehe försöker även uppfatta skämt, ironier och dubbeltydigheter, och tolka namn på personer eller platser som kanske säger amerikanska lyssnare något speciellt. I låten Tears of rage, ’Bittra dagar’, blev Independence day till ’Svenska flaggans dag’.

– Så småningom börjar det utkristallisera sig rim och rader som följer melodin. Bob Dylan rimmar mycket och bra. Jag vänder bak och fram och ut och in på meningar. ’I morgon kommer jag’ blir ’jag kommer i morgon’ eller ’när natten har tagit slut’ eller ’när dagen gryr’ och så vidare. Ibland byter jag plats på rader eller låter en rad från en vers byta plats med en annan.

För Mikael Wiehe är översättningarna en rolig fritidssyssla. Han beskriver det lite som att sitta med Rubiks kub, vända och vrida på olika formuleringar.

– Det är så himla kul, mycket roligare än sudoku eller korsord när man sitter på stranden. Och så ger det så klart idéer och uppslag till mitt eget arbete.

men känslan är egentligen viktigare än orden. Mikael Wiehe försöker ligga så nära som möjligt det Bob Dylan vill uttrycka.

– Det är omöjligt att översätta exakt. Man tolkar och lägger in något nytt själv.

Ett exempel finns i It’s all over now, Baby Blue, ’Sakta lägger båten ut från land’. Där sjunger Bob Dylan: The highway is for gamblers, better use your sense. Take what you have gathered from coincidence, som Mikael Wiehe översatte med ’Kasinot är för dom som tror att dom har en chans. Har man genomskådat bluffen får man gå nån annanstans’.

– Det är jag mycket nöjd med, att säga samma sak fast på ett annat sätt. När jag skulle översätta just den låten hade jag inte texten framför mig, och då blev det mer fokus på själva känslan i låten. Den blev friare än andra låtar.

Han har sett ordagranna översättningar av Bob Dylans texter till svenska.

– Så kan man ju göra, men det går inte att sjunga.

Och det är just det som är meningen för Mikael Wiehe. Han vill att Bob Dylans sångskatt ska finnas tillgänglig på svenska, och berika det svenska språket med Dylans värld på något sätt.

– Jag tror att man förstår saker bättre på sitt eget språk. Häromdagen fick jag mejl från en man som tackade för att jag översatt Bob Dylan: ”Nu förstår jag vad han ville säga.”

Totalt har det blivit 51 Dylantolkningar av Mikael Wiehe på svenska, varav 38 är utgivna på skiva. Det finns också planer på att ge ut merparten av tolkningarna i bokform, men han vet inte när det blir av.

Ännu har Mikael Wiehe inte fått träffa Bob Dylan – men han omnämnde faktiskt Mikael Wiehe i en intervju i en tysk tidning 1982. Det var när Wiehes första Dylanskiva, Dom ensligas allé, hade kommit ut: ”En kille i Norge har gjort en syntplatta med mina sånger. Det låter för djävligt.”

Dessutom har Mikael Wiehe sett sin gamle idol på flera konserter, och de har till och med spelat samtidigt på olika festivaler, bland annat Kalvøya utanför Oslo 1991. Där fick Mikael Wiehe inspiration till sin sång Trollkarlen, som handlar om Bob Dylan: ”Och så står han där på scenen: en levande legend, och härmar nåt han lärde sej en gång för länge sen.”

Mikael Wiehes senast utgivna Dylantolkning är ’Ring i alla klockor’, Ring them bells, på nya skivan med samma namn. Under hösten har han jubileumsturnerat med skivan för att fira sin 70-årsdag.

Mikael Wiehe erkänner att han inte är någon Bob Dylan-expert. Framför allt lyssnade han på Dylan under 1960- och 70-talen och var inte särskilt förtjust när Bob Dylan kom in i sin religiösa period. Men när Totta Näslund, och senare Ebba Forsberg, bad honom översätta fler, nyare låtar, upptäckte han nya sidor hos Dylan.

Låten Every grain of sand, som han översatte till Ebba Forsberg, har ett stråk av andlighet och förtröstan, och den har nått utanför den typiska Dylanpubliken.

Bob Dylan:

In the time of my confession, in the hour of my deepest need
When the pool of tears beneath my feet flood every newborn seed
There’s a dyin’ voice within me reaching out somewhere
Toiling in the danger and in the morals of despair
Don’t have the inclination to look back on any mistake
Like Cain, I now behold this chain of events that I must break
In the fury of the moment I can see the Master’s hand
In every leaf that trembles, in every grain of sand

Mikael Wiehe:

När mitt mörker är som djupast
och min nöd som allra störst
när dom tårar som jag fäller
skulle kunna släcka varje törst
kan jag höra nåt djupt inom mej
en svag och bräcklig röst
som vill mildra förtvivlan
och försöker ge mej tröst
Jag är sällan den som ångrar nåt
eller räknar mina fel
Men nu ser jag tydligt mönstret
som jag måste bryta ner
Och i maktlöshetens vrede
i min ångest och min skam
och i aspens löv som skälver
anar jag din hand

– Ofta bygger spänningen i Bob Dylans texter på något som skett eller ska ske, något som lyssnaren inte känner till, ett slags tomrum som centrum. Det där tycker jag att Bob Dylan har utvecklat genom åren, att han drar upp olika meningar som var för sig kanske inte är så märkvärdiga, men som tillsammans bildar en märkvärdig helhet.

Kanske är det den öppenheten, det tomrummet, som gör att så många fascineras av Bob Dylans musik och vill tolka den på sitt eget sätt.

Eva Barkeman är vetenskapsjournalist.

Mikael Wiehe

Född: 1946.

Yrke: Sångare och låtskrivare. Bland hans låtar märks Flickan och kråkan, Titanic, Mitt hjärtas fågel, Ska nya röster sjunga och Vem kan man lita på? Mikael Wiehe har tolkat över 50 av Bob Dylans sånger till svenska.

Karriär: Spelade tillsammans med brodern Thomas Wiehe och vännen Göran Skytte i jazzorkestern Blunck’s Lucky Seven 1964–67. Senare i Spridda Skurar med bland andra Jacques Werup. År 1971 bildade Wiehe tillsammans med Björn Afzelius och Peter Clemmedson Hoola Bandoola band. Mikael Wiehe har sedan dess gett ut flera skivor, ensam eller tillsammans med andra artister.

Aktuell: Mikael Wiehe turnerade under hösten med sin senaste skiva Ring i alla klockor, som bland annat innehåller Dylanlåten med samma namn.

Wiehe + Dylan

Wiehes Dylanskivor: Dom ensligas allé (1982), Dylan (med Totta Näslund, 2006), Dylan på svenska (med Ebba Forsberg, 2007), En dubbel Dylan på svenska (2015).

Första kontakten med Bob Dylan: Låten Visions of Johanna, från skivan Blonde on Blonde, som han gav sin bror Thomas Wiehe i julklapp 1966.

Kuriosa: Skrev 1972 ironiskt om Robert Zimmerman som ”flytt till landet med miljonerna” i sången ”Vem kan man lita på?”. Beskrev Dylan som en trollkarl som inte kan trolla längre i låten Trollkarlen (1994). 

Publicerad i nummer: 
1/2017