Bild: 
Johanna Hanno

Nyordslistan 2012

Nätet och krisen styr

 
av: Per-Anders Jande

Nya nyordsredaktören Per-Anders Jande har begränsad makt. Det är vi som använder svenska som bestämmer. Och vi i vår tur styrs av vad som händer i världen.

Språkrådets årliga nyordslista är ett urval av de ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Vi har valt ut ord som säger något om samtiden och om språkliga trender. Vi har även tagit med ord som visar på språklig kreativitet.

Tidigare nyord inspirerar ofta till nya, och det finns en tydlig koppling mellan många av årets nyord och ord på förra årets lista. Förra årets mest uppmärksammade och minst populära nyord tjejsamla gav till exempel upphov till en del protestord som ”Jag tjejspyr på benämningar som tjejsamla, könade ord som enbart reproducerar stereotypa sinnebilder av kvinnor och män.” (Folket 5 januari). Även mer subtila refe­renser till ordet har förekommit: ”Och det vore väl tusan om denna krönika skulle kunna väcka anstöt i något läger ... Nu går vi och tar en tjejsemla, tycker jag.” (Gotlands Alle­handa 20 januari).

Förra året hade vi med sur­degsfaktorn och surdegshotell på nyordslistan. Nu är surdegen på väg ut och den egenstoppade korven på väg in, men det uppstår fortfarande surdegsord.  I år har vi till exem­pel hittat surdegseliten, som används för att referera till de storstadsmänniskor som bakar surdegsbröd och checkar in sina sur­degar på surdegshotell, degis. Men se upp! Som tidskriften Amelia skrev redan i slutet av 2011: ”Stå inte kvar på surdegsperrongen när korvtåget går!”

Vi flyttar allt mer av våra liv till cyberrymden och blir allt mer nervösa över att koppla ner, allt mer nomofoba (det vill säga rädda för att inte ständigt vara tillgängliga och uppkopplade mot nätet med våra mobiltelefoner). Vi spelifierar gärna vår vardag med olika appar. Vi kan låta våra telefoner spela upp ljudet av hungriga zombier som jagar oss, för att vi ska jogga snabbare, och vi kan ge oss själva en digital guldstjärna när vi varit duktiga och städat köket.

Ordet fysisk används för att referera till de prylar i världen utanför cyberrymden som nu är hopplöst ute: fysiska cd-skivor, fysiska butiker, fysiska tv-apparater, fysiska resor och till och med fysiska servrar. Förledet kött- används på liknande sätt: köttvärlden, ’den fysiska världen’, köttrymden, köttvaluta och så vidare.

Den ekonomiska krisen i Europa­ har uppmärksammats under året. Orden skuldkaos och eurobävning har använts för att beskriva situationen. Orsaken till kaoset är enligt många att vi nu lever i en bankokrati, styrd av bankstrar (bankster är en sammanslagning av bankir och gangster).

Uppmärksamheten kring ordet­ hen har lett till att flera nya ord bildats med hen som bas. Ett exempel är henifiera, som återfinns i årets nyords­lista. Andra exempel är henniska (alternativ till människa)­ och hensexa och henhippa, ’icke-könssegregerat firande för personer som ska gifta sig’.

En ordbildningstrend just nu är att bilda nya motsatsord med förledet o-. Företeelsen är förstås inte ny och har länge varit särskilt produktiv i norra Sverige. Men nu bildar vi motsatsord på detta sätt allt oftare, och det känns allt naturligare att lägga till ett o på vilket ord som helst, även sådana som redan har ett motsatsord: dålig blir obra, normal blir okonstig, tillfälligt jobb blir ofast jobb.

Det är kortare att säga ofinnas­ än inte finnas,­ och även när det finns ett motsatsord kan en vari­ant med produktivt motsats-o ge en annan betydelse­nyans. Vi har också hittat exempel som visar att det går bra att bara använda o för att säga att något är motsatsen till det önskvärda: ”det är verkligen o”. För att samman­fatta: o är oo.

Vi lånar gärna in och försvenskar engelska ord. Engelska verb kan snabbt göras till svenska dito med tillägg av ett -a och, vid behov, försvenskad stavning. Vi har bildat nya svenska ord på det här sättet länge, men just nu verkar det vara speciellt trendigt. Och när vi känner att det behövs kan orden nu genast få en svensk stavning, medan det tidigare kunde gå lång tid innan en sådan etablerades. Det engelska verbet create, ’skapa’, blir utan ansträngning svenska kriejta.

Många av lånen av denna typ är tillfälliga, men allt fler etablerar sig permanent. Vi språkvårdare klagar ibland över onödiga engelska inlån, men det är väl bara att fejsa verkligheten och inse att det är så här det fungerar.

 

Publicerad i nummer: 
1/2013