Bild: 
David Magnusson
Simon Johansson är stolt över att få ”förstöra Facebook”.

Han ger Facebook ett svenskt ansikte

 
av: Mirjam Johansson

Möt Simon Johansson, killen som antagit kamikazeprojektet att styra översättningen av Facebook.

– Hur skulle du översätta wall? undrade min bror lite stressad i telefonen.

För några dagar sedan ringde han mig på jobbet.

– Är det ’vägg’, ’klotterplank’ eller ’anslagstavla’?

Simon, språkvirtuosen, behövde min hjälp. I vanliga fall gäller motsatsen. Bäst är han på att omvandla slarvigt formulerade förfrågningar till korrekt engelska för officiell korrespondens. Eller på att korrläsa allt från jobbansökningar till personporträtt. Alla frilansjournalister borde egentligen ha en egen bror Simon. Men nu var det alltså han som behövde stöd. Utan att vänta på svar fortsatte han:

– Vägg är ju närmast ursprungsordet. Klotterplank låter lättsamt, men nästan töntigt. Och anslagstavla är omständligt och tråkigt.

Simon är språkligt ansvarig för den svenska översättningen av Facebook. Fejsan. Ansiktsboken. Det mest omdebatterade sociala, webbaserade nätverket i Sverige.

Många som är med är också mycket hängivna. Tusentals arga användare startade till exempel en protestgrupp när det engelska ordet is (’är’) togs bort i den så kallade statusraden. På webben kan Facebook-användare skriva in vad de har för sig i en liten ruta, så att andra kan läsa det. Och ordet is kunde förut inte raderas. Där kunde stå sådant som ”Simon is städar garaget” eller ”Nathalie is längtar efter helgen”. En språklig soppa. Men den fick man inte röra. Då. Nu är ordet återigen borta, denna gång utan komplikationer.

En felaktig språklig manöver kan leda till än värre saker. Sveriges förra nätfluga, Myspace, förvandlades till en snustorr öken i samband med att den taffligt översattes till svenska. Det som en gång var ett aktivt socialt nätverk har nu renodlats till en sajt för musikutbyte.

Simon själv ser fram emot att bli uthängd som den som förstörde Facebook.

Nu har Facebook garderat sig. Man låter nämligen användarna själva göra jobbet, och man har startat en tjänst (eller ”applikation” som det heter på Facebook-språk), där allmänheten kan hjälpa till att översätta ord och fraser samt rösta på vilken översättning de gillar bäst. Arbetet går snabbare, språket blir mer avslappnat och användarna blir delaktiga i ett beslut som de annars kanske skulle ha svårt att acceptera.

I skrivande stund finns det 408 registrerade svenska översättare. Eller ”språknördar”, som Simon säger. Hans egen uppgift är att övervaka deras arbete och se till att språket blir korrekt och konsekvent – att wall inte heter gästbok på ett ställe och vägg på ett annat. Han ska också se till att inga skämtöversättningar röstas igenom. Självklart kommer han också med egna förslag på svenska ord.

– Jag misstänker att de som hjälper till med översättningen är hard core Facebook-junkies. Varför skulle de annars lägga så mycket energi på det? En kille som sitter i Ryssland hade översatt 4 000 ord när jag kollade en kväll. Nästa morgon låg hans statistik på 8 000. Jag förstår inte till hundra procent varför han gör det. Det måste ju ta mer tid än hans arbete.

Tävlar användarna om vem som kan översätta mest och bäst?

– Där finns en formell prestige. På forumet svänger sig alla med förfinade uttryck, och de gillar att käbbla om språkliga klavertramp. Jag är mer neutral i spörsmålen. Men ibland kan jag fråga efter en specifik term om det finns flera tänkbara alternativ. Då bollar vi lite fram och tillbaka.

Vem som helst kan delta i arbetet. Allt man gör är att lägga till applikationen Translations. När den är installerad välkommas man till ”Translations in Svenska” och sidan visar hur långt arbetet har fortskridit. När översättningen är spikad i månadsskiftet maj/juni kommer alla officiella meddelanden att stå på svenska. De Facebook-tillägg som användarna själva har utvecklat kommer dock fortfarande att vara på originalspråket.

Att avgöra vilket av två alternativ som är bäst för Facebook är inte alltid så lätt. Låter evenemang eller fester bäst? Ska det heta vänner eller kompisar? Och – det som Simon finner allra knepigast – uttrycket poke. I Facebook är poke något man kan göra åt sina egna vänner eller åt helt okända personer. Det kan vara en flirt, att blinka åt någon. Det kan också vara en koll om personen är den man tror, och om denna i så fall kan tänka sig att bli ens virtuella vän. Eller bara ett sätt att säga hej till någon som man inte har snackat med på länge. Ordet har försvenskats, och under de senaste månaderna har man hört fler och fler människor säga att de har pokat någon. Frågan är om de snart kommer snacka om att puffa på någon i stället.

– I början körde vi på peta, men det hör vem som helst hur dåligt det låter.

Det är ju möjligt att poka sig själv och då läser andra användare ”Anna petade på sig själv”.

– Men jag tycker att puffa är ett roligt ord som inte används så mycket i vardagligt tal. Och det är bra, för då går det att ge det en ny betydelse.

– Ordet får mig att tänka på Piff och Puff, att huffa och puffa, kalaspuffar och hiphop-artisten Puff Daddy. Men även puff, puff, pass (lite pothead-jargong – att ta ett bloss och sedan skicka jointen vidare).

Det är lite barnslang, smånaivt Teletubbies-snack. Det sammanfattar Facebooks emotionella innehåll. Precis som poke gör.

Simon menar att en av hans viktigaste uppgifter är att bevara just Facebooks attityd. Men oavsett om puffa signalerar samma sak som poke kommer folk att bli besvikna. Facebook-användare är konservativa, bra på engelska och hyser en förkärlek för att protestera mot saker och ting. De kan ha svårt att acceptera att sajten nu underkänner deras kompetens.

Mirjam Johansson är frilansjournalist.

Publicerad i nummer: 
3/2008