Stava på svenska, please!

David har en dejt med en datakille. Inget konstigt med det. Eller reagerar du på ordet dejt? Det är den stavning som både Språkrådet och Svenska Akademiens ordlista, SAOL, rekommenderar – i stället för date. Varför de gör detta val blir tydligt om vi vill göra ett verb av date. Varken datea eller data fångar ju det svenska uttalet; ordet blir nästintill obegripligt. Då är det lättare med dejt och dejta. När vi efterliknar det svenska uttalet i stavningen blir orden helt enkelt smidigare att hantera.

Orden blir också lättare att skriva. Om vi tittar på äldre lånord finns det några där vi knappt ens minns den omständliga utländska stavningen. Ta till exempel löjtnant och fåtölj – visst är det väl fler än jag som är glada över att slippa memorera alla vokaler i lieutenant och fauteuil?

Fast, kanske någon invänder, just den franska stavningen är ju i en klass för sig. Men engelska kan väl alla i dag? Är det inte okej att behålla den engelska stavningen då? Jo, ibland. Det håller även den officiella språkvården med om.

För det finns en hel del ord som behåller sin engelska stavning. Bland annat verkar vi föredra den när ett ord är tydligt kopplat till namn på företag eller produkter. Vi skriver googla, inte gogla, och swisha, inte svischa, när vi använder betaltjänsten Swish – trots att svischa var den stavning som togs med på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2015. Men språkbrukarna valde så småningom ändå den engelska stavningen. Och nu är det också den som Språkrådet rekommenderar.

Andra intressanta exempel är skrolla/scrolla och skanna/scanna. Där har vi inga större uttalsproblem, trots ett lite osvenskt c efter s:et i början. Det är inte heller svårt att böja orden. Enligt våra normkällor bör vi ändå skriva dessa båda ord med k. Men hur är det med ordet screening? Där är det c som gäller – i alla fall just nu.

Det går alltså inte att på rak arm veta vilken stavning som anses vara den mest rätta. Som tur är kan du lätt kolla upp det i SAOL. Och i Språkrådets Svenska skrivregler får du mer utförliga förklaringar och rekommendationer.

Om din undran rör ett helt nytt ord, kanske det ännu inte finns i dessa publikationer. Då kan du vända dig direkt till Språkrådet och få aktuella råd.

Är du ändå orolig för att dina läsare ska ogilla den svenska stavningen eller tycka att ditt ordval låter svengelskt? Prova att formulera om med ett annat ord. Ofta finns det alternativ, som e-posta i stället för mejla och sållning i stället för screening.

Om du är nyfiken på hur normerna har förändrats kan du besöka sajten SAOL-hist. Där kan du söka i flera av SAOL:s fjorton upplagor sedan 1874. Till exempel ser du att dejt togs in i ordlistan första gången 2006. Då fanns även date, med beskrivningen ”variantform till dejt”. I nästa upplaga, 2015, fanns bara dejt med som uppslagsord.

En motsatt resa ser vi för juice, som även kan skrivas jos. Det togs in i SAOL 1973, med båda stavningarna. Vid uppslagsordet juice stod dock ”se jos”. Men 1986 var det i stället ordet jos som hänvisades till ”se juice”! Sedan 1998 finns bara juice som uppslagsord. Förklaringen får vi i Språkrådets frågelåda: Stavningen juice är ”betydligt vanligare”, trots att den varken är särskilt enkel eller återspeglar det svenska uttalet. (Men nu håller stavningen jos på att komma tillbaka, vilket Anders Svensson spanade om i Språktidningen 8/2021.)

Efter ett tag permanentas i regel en viss form av ett ord, och ibland vet vi inte varför. Men det betyder inte att normen inte kan ändras.

Min 11-åriga brorson fick nyligen frågan om han ville ha en muffins. Han reagerade spontant: ”Men det är ju bara en, du menar väl en muffin?” Enligt SAOL är en muffins helt korrekt. Men brorsonen är van vid engelska i sin digitala vardag, och då betyder s i slutet att det är flera.

Troligen kommer svenskans stavning och böjning att se annorlunda ut när han blir vuxen. Språket lever ju och utvecklas. Under tiden får vi göra vårt bästa för att följa de aktuella normerna – och vara begripliga för varandra.

Sara Rösare är språkkonsult.