Unikt är bara förnamnet

Min son August är åtta år. I hans bekantskapskrets finns en Manfred, en Mo, en Milian och en Mint. Det ropas Zion och Tage om vartannat över skolgårdar och fotbollsplaner och man höjer sällan på ögonbrynen över nutidens prunkande namnflora. Unika namn är en stark trend, och enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var 4 489 flickor och 4 199 pojkar helt ensamma om sina namn eller stavningar bland nyfödda under 2020. I Sverige får nu ett barn på tretton ett namn eller en stavning som ingen tidigare har.

Men varför väljer 55 svenskar att stava namnet Fhilip i stället för Filip? Och vad är grejen med att strössla med accenter?

Emilia Aldrin är docent i svenska vid Högskolan i Halmstad med inriktning mot namnforskning. Hon menar att ett namn berättar mer om oss själva än man kan tro.

– Ett namn är inte bara en praktisk etikett som gör det möjligt att identifiera och tala om personen, förklarar hon. Det uttrycker också en mängd känslomässiga, estetiska, ideologiska och sociala förhållningssätt.

Lagen säger att namn inte ska väcka anstöt eller leda till obehag för bäraren. Ändå hittar vi bland annat två Bimbo och en Caligula i folkbokföringen.

– Det är klart att vissa namn föranleder en diskussion, bekräftar Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

Klart är också att det finns en skiljelinje mellan bedömningen av namn på nyfödda och en ändring av namn på vuxna. Skatteverket utgår helt enkelt från att vuxna människor kan ta ansvar för sina val, medan ett barn bör skyddas från ett namn som potentiellt kan utgöra ett negativt inslag i hens framtida liv. Ett exempel är förnamnet Jihad, som också är en benämning på det heliga kriget inom islam och ofta förknippas med våldsbejakande extremism. 471 svenska medborgare bär redan namnet, men hur skulle Skatteverket förhålla sig till en ansökan om Jihad som namn på en nyfödd?

– Med tanke på läget i världen i dag skulle det nog, i bebisfallet, bli föremål för diskussion både på Skatteverkets rättsavdelning och hos Institutet för språk och folkminnen, tror Ingegerd Widell.

Institutet för språk och folkminnen fungerar i den här typen av frågor som en expertmyndighet som yttrar sig om namns lämplighet.

– Om en person däremot kommer till Sverige och det står så i hans hemlandspass gör vi ingen bedömning alls. Vi kan ju inte ändra på människors namn. Då får personen i så fall själv fatta ett beslut om att ändra det, säger Ingegerd Widell.

Det är alltså förklaringen till att vi hittar förnamn som Snor, Lik, Pung och Kiss. De hade knappast godkänts för nyfödda. Men när de bärs av personer som flyttar till Sverige görs ingen prövning av lämpligheten.

Andra skäl till avslag från Skatteverket kan bland annat gälla osäkerhet kring uttal av namnet ifråga, som i fallen Pharthunhathainaphatsorn eller Zcîærhãfhîdjyhæ, eller förslag som ger andra typer av associationer, som Prick, Evil, Kamikazi, Sexy, Degerfors, Young-Kuk och Tinder-Kourva.

Varken efternamn, titlar, varumärken, städer eller länder är nämligen tillåtna som förnamn enligt personnamnslagen.

Men vissa nöjer sig inte med Skatteverkets beslut, och vid överklagande hamnar ärendet i förvaltningsrätten. Med tanke på antalet ögonbrynshöjande namn som har godkänts sedan 2017 – bland andra Gud, Blåbär och Fan – är Ingegerd Widell tveksam till huruvida namnlagen efterlevs på bästa sätt i domstolarna:

– Intentionen med den nya namnlagen 2017 var att få ett gott namnskick. Vi känner att domstolarna i princip klubbar igenom vad som helst. Då har man missat förarbetena i lagstiftningen, menar hon.

Men pendeln kan vara på väg att svänga. Kanske är man inte lika lockad av att hitta på förnamn från noll längre:

– Nu kanske det handlar mer om stavningsvarianter på namn som vi känner igen sedan tidigare, tror Emilia Aldrin.

Enligt SCB finns det i dag till exempel 117 olika stavningar av namnet Therese. Katharina Leibring är docent och förste forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen. Hon tror att det finns olika skäl till att det är så populärt att ösa på med diakritiska tecken och andra udda stavningsvarianter.

– Det kanske bara är om man kan romanska språk som man inser att accenterna faktiskt gör skillnad för uttal och kön. En kombination av okunskap och ointresse kan leda till en friare hantering av diakritiska tecken – man tycker att det är snyggt, säger hon.

Keramikern och konstpedagogen Sofia Trönnberg intygar att både estetik och känslomässiga associationer spelade stor roll när hon valde namn till sin son Andrée 2015. Namnet var tänkt som en modifierad hyllning till den ryske filmregissören Andrej Tarkovskij.

– Andrej lät lite väl ryskt så jag kom på Andrée i stället, berättar hon. Varför jag ville det skulle vara två e:n var helt enkelt för att det kändes lite mer originellt än med ett.

I sin avhandling konstaterar Emilia Aldrin att äldre, välutbildade och föräldrar som bor i villa generellt väljer mer konservativt. Föräldrar som är yngre, har kortare formell utbildning och bor i lägenhet framställer sig i stället som mer kreativa – och väljer därför i större utsträckning unika namn.

Filmaren Roozbeh Behtaji och hans dåvarande fru Jasmine valde den kreativa vägen när dottern Kid Soleil föddes 2016:

– Någon gång i mitten av 1990-talet läste jag att Orups son hette Kid. Med åren kom jag att tycka det var bland de häftigaste namn jag hört berättar han.

Namnet Soleil – som betyder ’sol’ på franska – dök tidigt upp som flickalternativ:

– Morfars algerisk-franska rötter spelade viss roll, förklarar Roozbeh Behtaji. Men en månad före förlossningen kändes det glasklart att barnets tilltalsnamn skulle få bli både Kid och Soleil – oavsett kön.

Även Emma Karlsson och Oskar Lindvall ville vara gränsöverskridande i valet av sonens namn 2016. Att förnamnet Lumi tilltalade dem berodde på dess positiva innebörd på flera språk.

– Det gav associationer till ljus från latinets lumen, förklarar Emma. Det är också en variant av ordet lumtura som betyder ’lycka’ på albanska, och Albanien var speciellt för oss eftersom vi var där när vi var nykära och vi har många fina minnen därifrån, berättar hon. I Finland är Lumi dessutom ett flicknamn som betyder ’snö’, och på rumänska betyder det ’värld’.

Både Lumi och Kid Soleil är exempel på en trend där många väljer förnamn som inte tydligt är förknippade med ett visst kön. Genom ett särskilt ställningstagande från Skatteverket 2009 blev det även möjligt att välja könskonträra namn, alltså namn som traditionellt använts för motsatt kön, men som varken det ena eller det andra har blivit särskilt vanligt, noterar Emilia Aldrin.

– När det gäller att faktiskt ge sitt eget barn ett namn, landar man inte sällan i något som känns lite mer genusmässigt tryggt.

Då är i stället ett nybildat förnamn byggt på tidigare namn ett populärt alternativ.

– Vi ser varianter som Lovelia, Williot och Decibelle, som ger en modern känsla men ändå utgår ifrån existerande traditioner, berättar Katharina Leibring.

En ihållande strömning är att namn tenderar att komma tillbaka var tredje generation. Vi ger alltså inte våra barn våra egna föräldrars namn i tilltalsnamn, men gärna våra far- och morföräldrars.

– Just nu ser vi många namn som var populära för 80–100 år sedan, korta namn som Ture, Tage, Rut och Knut, konstaterar Katharina Leibring.

Lina Räftegård och Rebecca Evannes valde just äldre namn till sina döttrar Blanka och Vendla:

– Blanka är ovanligt, lätt att stava till och gångbart internationellt. Det är enkelt men ändå pampigt, tycker Lina.

– Vendla var Rebeccas mormors namn, men de flesta tror att hon heter Vendela så klart. Det får vi ta!

Elin Alander och Andrej Hude valde i stället att ge sina barn två starkt kontrasterande namn, där det ena andas tradition och det andra rockestetik:

– Vår äldre dotter heter Pixie efter Andrejs favoritband The Pixies, och hennes lillasyster heter Greta efter min farmor.

En mer flertydig mening låg bakom Instagramprofilen Veronica Alix Pedersens namnval för dottern Skyler, född 2021 – ett namn som dessutom, precis som Skyler själv, har både danskt och holländskt ursprung:

– Hon kom till mot alla odds och överlevde dessutom en stroke vid födseln. Så att namnet betyder ’liten krigare’ gör henne verkligen värd sitt namn, säger Veronica Alix Pedersen.

Katharina Leibring noterar att ”internationella” – ofta engelskklingande – namn tenderar att bli populära i många länder samtidigt:

– Ella, Oliver och Noah har ju funnits med ett tag. Men på den senaste listan över de 100 mest populära babynamnen dyker även Otis och Ted upp.

Klart är att vi trots ett alltmer globalt präglat samhälle fortsätter att inspireras av det som vi känner igen oss i. Döper medelsvensson sitt barn till Chloë eller Nike har det alltså oftare med västerländskt mode, sport eller dataspel att göra än med grekisk mytologi. På samma sätt är det sällan som ett enspråkigt svenskt föräldrapar väljer att kalla sitt barn Ahmed eller Eleftheria.

– Man går inte så långt än, nej, säger Emilia Aldrin. Men det kan också ta lite tid. Namntraditioner utvecklas långsamt och vi väljer gärna namn som passar in i vårt aktuella uttalsmönster.

Madeleine Jostedt Ulrici är frilansjournalist.