”Isolering har bevarat språket”

Text: Staffan Eng

Foto: Staffan Eng

Biborka Bereczky-Veress är molekylärbiolog och nybliven ordförande i Ungerska riksförbundet.

Biborka Bereczky-Veress har alltid varit mån om att hennes barn ska tala god ungerska, trots att familjen har bott i Sverige sedan 1980-talet. Hon tror att det har att göra med att hon växte upp i Transsylvanien i Rumänien – det område som har flest ungersktalande utanför Ungern.

– För oss som har levt i minoritet är språket väldigt viktigt. Ju större assimilationstrycket är, desto starkare är viljan att behålla språket, säger hon.

Men hon tror också att ungersktalande värnar lite extra om sitt språk för att det saknar nära släktingar i Europa. Som ordförande i Ungerska riksförbundet märker hon att intresset för språkundervisning är stort.

– Vår lördagsskola för barn är lika populär hos nyinflyttade ungrare som hos ungersktalande från andra länder som har bott i Sverige länge.

Själv tycker hon att ungerskan är ett rikt och lekfullt språk på grund av den fria ordföljden och de stora möjligheterna till kreativa ordbildningar.

Men språket är också komplicerat och beskrivs ofta som svårt att lära sig. Biborka Bereczky-Veress tror att språkbarriärerna kan ha gjort att ungerskan har förändrats mindre av impulser utifrån.

– När man läser ungerska författare och poeter från 1800-talet är det precis samma språk som i dag, säger hon.

Beställ Språktidningen!

Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration

6 fakta om ungerska

Det ungerska uttalet är invecklat – men regelbundet i förhållande till skriften.

Antal talare: 12,5 miljoner, varav ungefär 24 000 i Sverige. Förutom i Ungern finns större ungersktalande grupper i de områden som landet förlorade efter första världskriget, bland annat 1,3 miljoner i Rumänien, 500 000 i Slovakien och 243 000 i Serbien. Ungerska är fortfarande officiellt språk i serbiska Vojvodina samt tre kommuner i Slovenien.

Historia: Ungerskan är det största av de uraliska språken, som har sitt ursprung i östra Sibirien och även omfattar finska, estniska och samiska. Likheten mellan ungerska och finska är dock inte större än den mellan svenska och persiska. På 1800-talet ersattes många utländska lånord av tusentals inhemska nyord. Många av dem används fortfarande.

Uttal: Uttalet är invecklat, men regelbundet i förhållande till skriftspråket. Bokstaven sz betecknar ”s”, medan s betecknar ”sj”, ”c” ”ts”, ”cs” och ”tj”. Bokstaven z betecknar tonande ”s” och zs tonande ”sj”. Såväl vokaler som konsonanter kan vara korta och långa. Korta konsonanter dubbeltecknas, långa vokaler skrivs med accent som i á och ő. Betoningen ligger alltid i början av ordet.

Grammatik: Ungerskan utmärks av en flitig användning av ändelser, suffix. Ordet verethetnélek, ’Jag skulle kunna låta dig bli slagen’, består till exempel av verbet ver, ’slå’, följt av suffixen et, ’orsaka’, het, ’kan’, né (konditionalisändelse) och lek, ’jag dig’. Substantiven har ett tjugotal kasus. Ordföljden är fri men inte godtycklig: i stället för grammatiska samband uttrycker den olika betydelsenyanser.

Personnamn: I personnamn anges familjenamnet först. Imre Kertész heter alltså på ungerska Kertész Imre och George Soros heter Soros György. Tidigare anpassades utländska personnamn till ungerskan, vilket lever kvar i namn på historiska personer, kungligheter och japaner.

Liten ordlista:

  • jó napot (kívánok)!/szia! = ’god dag!’/’hej!’
  • él = ’leva’, besläktat med finskans elää, ’leva’, ’bo’
  • paprika = ’spansk peppar’ – förmodligen vårt mest kända ungerska lånord
  • észak = ’norr’, av éjszaka, ’natt’ – väderstreck anges med den tid på dygnet då solen befinner sig i denna riktning
  • tenyérbemászó = ’uppkäftig person’, av tenyér, ’handflata’, och mászik, ’krypa’, det vill säga någon som man har en sådan lust att klippa till att det kliar i fingrarna – fyndiga sammansättningar är vanliga
  • az Isten háta mögött = ’bakom Guds rygg’ – uttrycker att något är mycket långt borta