Lika för lika räddar röda tråden

Många olika ord för en och samma sak kan trassla till det för läsaren.

Text: Sara Rösare

De flesta texter mår bra av en röd tråd som läsaren lätt kan följa. Om den röda tråden är svag uppfattas texten ofta som spretig och därför svår att hänga med i.

Ett verktyg för att stärka den röda tråden är att vara konsekvent i valet av ord. Det blir du genom att använda samma ord när du syftar på samma sak, och olika ord när du syftar på olika saker.

Så här kan det se ut när ordvalet inte är konsekvent:

I huset finns vävspända målningar med förgyllningar. Vävmålningarna stals vid ett inbrott 2014. Originalmålningarna är nu återfunna och återställda.

Här används alltså tre olika uttryck fast det handlar om samma målningar. Det gör att den röda tråden försvagas. Troligen har skribenten gjort på detta sätt för att slippa upprepa det lite långa uttrycket vävspända målningar, vilket är en god tanke. Och kanske är vävspänd målning och vävmålning att betrakta som synonymer för den som är insatt i ämnet. Men variationen kan få vissa läsare att undra om det egentligen handlar om olika målningar.

Det går att variera och ändå vara tydlig, till exempel så här:

I huset finns vävspända målningar med förgyllningar. Målningarna stals vid ett inbrott 2014, men de är nu återfunna och återställda.

En lösning är alltså att välja den avslutande delen av uttrycket som du inte vill upprepa: målningarna. Det blir en tydligare syftning som inte för tankarna till några andra målningar än de som just nämnts. Ett annat sätt är att syfta tillbaka med ett entydigt pronomen – i detta fall de.

I nyhetstexter syns ibland en annan form av variation. I en notis kan samma person benämnas USA:s statschef, den nyvalde presidenten och 78-åringen. Det kan antingen bero på att reportern har skrivit snabbt eller på att skribenter ofta får höra att det är osnyggt att upprepa ord, att variation bidrar till en bättre läsupplevelse. Ja, vi kan behöva variera. Men vi får inte glömma tydligheten. Om läsaren inte förstår vad vi menar så skriver vi ju helt i onödan – eller möjligen bara för en speciellt införstådd krets.

Hur mycket det inkonsekventa ordvalet stör är starkt kopplat till läsarens förkunskaper. Den som är insatt i amerikansk politik reagerar nog inte på de olika benämningarna på Joe Biden. På samma sätt kanske någon som är psykologikunnig knappt märker om du växlar mellan orden terapi och behandling. Men för andra kan det väcka frågor och hindra läsningen: ”Har orden samma betydelse eller syftar de på olika saker?”

Du kan stöta på argumentet att det är bra att läsaren utmanas, till exempel lär sig synonymer för att bredda sitt ordförråd. Utmaning kan vara rimligt i texter med ett undervisande syfte, men inte nödvändigtvis annars. Att tolka otydliga syftningar kräver nämligen energi som läsaren kan behöva till någon annan del av läsprocessen. Ett konsekvent ordval är därför extra viktigt när du verkligen vill nå fram med ditt budskap eller när ämnet är svårt för läsaren.

En annan form av inkonsekvens är att låta samma ord syfta på olika saker. Ett exempel:

I uppdraget står det att leverantören löpande ska informera kunden om hur uppdraget fortlöper.

I det här fallet kan du enkelt ersätta en av förekomsterna med ett mer precist ord:

I uppdragsbeskrivningen står det att leverantören löpande ska informera kunden om hur uppdraget fortlöper.

Ett liknande problem kan uppstå när du vill använda metaforer och bildspråk. Det är då lätt hänt att du väljer bilder ur textens ämnesområde! Om du skriver om hus och byggnadsteknik kan det till exempel bli så här:

Grunden för ett långlivat hus är en stabil grund.

Du upptäcker säkert dubbleringen om du har tid att läsa igenom texten. Då kan du byta ut det ena grund mot en synonym:

Förutsättningen för ett långlivat hus är en stabil grund.

Här gör alltså variationen texten tydligare.

Gör det lätt för läsaren att följa din röda tråd. Variera inte ordvalet i onödan, men när du bedömer att variation är nödvändigt – se till att vara konsekvent.