Vägar till fruktbara gatunamn

Gatunamn ska ligga rätt i mun, vara lätta att stava och ha lokal förankring. Så här går det till när gator namnges.

Text: Eva Barkeman

Ringvägen, Järnvägsgatan och Storgatan. De allra vanligaste gatunamnen hittar man i många svenska städer.

– Namnskicket utgår från det naturliga. Den största gatan i staden är Storgatan, gatan som leder fram till kyrkan blir Kyrkogatan, gatan nära vattnet blir Strandgatan. Och så vidare. Det är så namnskick fungerar, spontant och genuint, säger Annette Torensjö, chef för Namnarkivet vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Nya gatunamn beslutas av kommunerna, och bör om möjligt knyta an till lokal historia. Ett vägnamn kan ibland vara det enda som avslöjar något om traktens kulturhistoria eller tidigare verksamhet på platsen.

Oavsett vad en gata heter har den sannolikt namngivits enligt god ortnamnssed. Adressnamn bör vara relevanta i sitt sammanhang, lätta att uppfatta, uttala och stava – samt unika för att kunna behandlas digitalt.

– Unika adresser är en förutsättning för att blåljus – räddningstjänsten och polisen – snabbt ska hitta rätt vid utryckning. Unika adresser är också viktiga för folkbokföring, postutdelning, färdtjänst och gps-mottagare. Adresser har fått en alltmer central betydelse i vårt digitala samhälle, säger Ebba Löndahl Åkerman, som arbetar med namnberedning i Södertälje kommun.

Hon är ordförande i kommittén för belägenhetsadresser inom Swedish standards institute, SIS, som nyligen har gett ut en handbok med rekommendationer för adressättning, när det gäller allt från gator till husbåtar, butiker i gallerior och campingplatser. Rekommendationer om hur många tecken och vilka tecken som får användas finns också beskrivet. Siffror bör till exempel inte förekomma alls. Har man en Första tvärgata bör namnet skrivas så och inte 1:a tvärgatan. När det gäller kunganamn används helst romerska siffror, som i Gustav III:s väg. Gatunamn kan också innehålla kolon, som i S:t Knuts väg.

Enligt god ortnamnssed ska vedertagna skrivregler följas. Ebba Löndahl Åkerman säger att det är många som har svårt att skriva gatunamn som består av mer än ett ord på rätt sätt.

Norra Sjögatan, till exempel, stavas med stort S, eftersom Sjögatan är ett egennamn, och med stort N eftersom Norra inleder namnet, trots att norra och södra normalt inte skrivs med versaler. Men om gatan heter Norra gatan, ska det vara litet g. Ett liknande exempel är Edeby allé, där Edeby är ett namn, medan allé bara är typen av väg.

Av tradition har många gator uppkallats efter lokala kändisar, så kallade memorialnamn. Ungefär 90 procent av alla gatunamn med personnamn i landet är uppkallade efter män. I Södertälje finns ett politiskt beslut om att nya gator ska namnges med fler kvinnliga namn. Det finns även beslut om att ta hänsyn till den invandring som har skett under åren.

– Södertälje är ju känt för sina kringlor, så ett par nya gator är nu uppkallade efter kringelbagarna Karin Sjöberg och Fina Svensén, säger Ebba Löndahl Åkerman.

Vad gäller namn med icke-svensk stavning är det knivigare. Enligt god ortnamnssed ska man inte använda utländska element, som boulevard, plaza och square, i svenska ortnamn, eftersom dessa kan vara svåra att uttala och uppfatta. Och det gäller även vissa personnamn.

– Det är alltid en balansgång. Är namnet välkänt och välmotiverat kan man välja det, annars bör man vara försiktig, säger Annette Torensjö.

Ändå har flera svårstavade tungvrickare slunkit igenom under åren. Eller vad sägs om Corfiz Beck-Friis väg i Trelleborg, Katarina Jagellonikas väg i Sigtuna och Ouchterlonygatan i Värnamo?

I stadsdelarna Hornsberg, Kristineberg och Fredhäll i Stockholm är många gator uppkallade efter nordiska författare, till exempel Hjalmar Söderbergs väg, Nordenflychtsvägen och Love Almqvists väg. Sådana teman för gatunamn har också en orienterande funktion.

– Då vet man – aha! – Hjalmar Söderbergs väg borde ligga i närheten av Love Almqvists väg. Det syftet kanske inte är lika relevant nu, när vi oftare orienterar oss med gps i mobilerna. Men att utgå från teman, eller namnkategorier, underlättar vårt jobb när vi ska föreslå nya gatunamn, säger Kristian Rosengren, lantmätare och tjänsteman i namnberedningen på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

I år planeras omkring 9 000 nya bostäder i Stockholm, vilket innebär många nya gator som ska ha namn. En del ligger i helt nya områden, men oftast handlar det om en förtätning av staden, där äldre kvarter rivs – ofta gamla industriområden – för att ge plats åt nya bostäder.

– Namnkaraktären i området får då prägla de nya namnen, så att man känner samhörigheten. Vi bygger på det som redan finns i närheten och låter det växa ut, säger Kristian Rosengren.

Så gick det till när nya bostäder byggdes kring Telefonplan, där LM Ericssons fabrik en gång låg. Det blev Telefonvägen, Mikrofonvägen och senare Mobilvägen. Just nu projekteras nya kvarter, där bland annat Diavoxvägen ska tillkomma. Knapptelefonen Diavox började serietillverkas 1978, och var unik eftersom den var först med att bara ha knappsats i stället för nummerskiva.

– Vi måste hela tiden göra avvägningar mellan begriplighet och historisk korrekthet. Gatunamnen ska vara långsiktiga och konsekventa, och förhoppningsvis gälla i flera hundra år.

Gatunamn ändras sällan. Dels gör bestämmelserna om god ortnamnssed det svårt att ändra hävdvunna namn, dels är det både besvärligt och kostsamt med alla nya skyltar och information till allmänheten.

Ett undantag är den gata i Göteborg som 2004 blev uppkallad efter friidrottstränaren Viljo Nousianien. När höjdhopparen Patrik Sjöberg i boken Det du inte såg sju år senare berättade om att han hade utsatts för sexuella övergrepp av Viljo Nousianien drog kommunen snabbt tillbaka namnet och bytte till Friidrottens väg.

Ett annat undantag är Osquldas väg på Kungliga tekniska högskolans campus i Stockholm. Osqulda är ett gammalt studentikost namn på kvinnliga teknologer. Det myntades på 1940-talet med Osquar som den manliga motsvarigheten. En professor på skolan uppmanade kommunen att byta gatunamnet eftersom det ansågs sexistiskt, och i våras ändrades namnet till Malvinas väg, efter det kvinnliga nätverket Malvina inom studentkåren.

När privatpersoner föreslår namn på kvarter och gator finns ofta en fäbless för ordlekar, berättar Kristian Rosengren. Kanske är det alltså ingen slump att det finns många ordvitsiga adresser i Sverige, som Tankegången, Melodislingan, Bättringsvägen och Krigsstigen. På namnberedningen i Stockholm är man dock försiktig med alltför finurliga namn.

– De behöver inte vara tråkiga eller oattraktiva för det, men de nya gatorna och kvarteren ska passa in i den befintliga namngivningen. Det blir som ”årsringar” i arkitekturen. De namn vi skapar i dag är resultat av vår tid, säger Kristian Rosengren.

Ett exempel är kvarteret Minneskortet i Högdalen – ett modernt begrepp som folk förstår i dag.

– När man byggde nytt i området ville man ha en koppling till det befintliga fototemat som redan fanns i kvarteren: Negativet, Mörkrummet, Förstoringen, Bildskärpan och Tonbadet. Minneskortet passar bra in bland dessa namn.

Gatusmarta fakta

Å löste problemet vid Bällstaån
Önskemål om att byta namn på en gata avslås oftast. Men företagare på Bällstaåvägen – en liten gatstump nära Bällstaån i ett nybyggt område i Bromma – fick problem. Deras leveranser gick ofta till den närbelägna Bällstavägen. Extra förvirrat blev det för posten när adressen på försändelser från utlandet var skriven utan å och ä. Kommunen löste det med att byta namnet till Bällstaågatan.

En väg eller en gata?
Vid namngivning av nya gator är det ibland svårt att variera efterleden. Här får namnberedaren vara lite klurig. Vad passar in i området? Vilka efterled har använts tidigare?

Här är några exempel på hur man kan signalera adressens karaktär och funktion:

Gata anses ofta lite mer stadsbetonat än väg, men båda är vanliga.

Gränd är en smal gata som går in mellan kvartersbebyggelse, ofta en återvändsgata.

Gång och stig kan användas för gångvägar eller bilfria gator.

Stråk kan vara lämpligt för långa cykelvägar genom kommunen.

En slinga kan vara en rundad villagata där husen är placerade så att man kan åka runt som i en slinga.

Terrass används där det finns en naturlig eller skapad terrassbildning.

Plats kan användas där torg är för stort, båda kan användas för öppna bilfria platser.

Lagen som styr valet av namn
Vid namngivning av gator bör kommunerna följa så kallad god ortnamnssed (Kulturmiljölagen kap 1. § 4.)

  • Hävdvunna ortnamn ändras inte utan starka skäl.
  • Ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat.
  • Påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn.
  • Namn på svenska, samiska, finska och meänkieli ska användas på skyltning och kartor i flerspråkiga områden.
  • Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form.

10 vanligaste gatunamnen i Sverige

  1. Ringvägen
  2. Skolgatan
  3. Björkvägen
  4. Järnvägsgatan
  5. Skogsvägen
  6. Strandvägen
  7. Ängsvägen
  8. Storgatan
  9. Skolvägen
  10. Parkvägen