Stora ord

I april kommer en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Och det är en betydligt tjockare bok än tidigare.   Språktidningen har tjuvkikat – och kan berätta varför språket växer.

Text: Patrik Hadenius

Det finns en seglivad myt om att det engelska språket skulle vara mer ordrikt än det svenska. Som bevis anförs att engelska ordlistor är tjockare än svenska. Vore myten sann kommer det svenska språket nu i en handvändning att bli betydligt rikare. I april kommer en ny utgåva av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Denna fjortonde upplaga innehåller fler uppslagsord än den förra, som kom 2006. Dessutom rymmer den mängder med annan ny information. Om vi mätte svenska språkets rikedom efter SAOL:s omfång, skulle det snart bli 40 procent mer uttrycksfullt.

Men myten är falsk – en ordlistas tjocklek säger ingenting om hur många ord ett språk består av. Att SAOL nu blir tjockare betyder alltså inte att svenskan har blivit ordrikare, däremot säger antalet ord och hur de beskrivs något om ordboksredaktionens principer och ambitioner. Orden som tillkommer säger också något om hur språket utvecklas och om vad som sker i samhället i stort.

Redan förra året blev det känt att det omskrivna könsneutrala pronomenet hen kommer med i SAOL 14. Det är talande för språkets utveckling, men även för den nya upplagan, som på flera punkter omarbetats för att bli mer i takt med tiden. Andra könsneutrala ord, som justeringsperson, det vill säga ett mer neutralt ord än det tidigare justeringsman, har också tagits med.

Ordlistan visar nu att en önskan om könsneutralitet och jämställdhet genomsyrar det svenska samhället. Vissa områden, som tidigare inte har synts i ordlistan, får nu fler representanter. Här märks ord som har med barnafödande och spädbarnsvård att göra, som bäckenbotten, foglossning, chefsbarnmorska, gravidyoga, ryggbedövning, babyskydd och bärsjal. Från kropps- och skönhetsvården kommer ord som concealer, fiskpedikyr, foundation och ansiktskräm.

Tidigare har ord som förfader och fadersroll funnits med, däremot inte förmoder och modersroll. Dessa två ord ska nu väga upp ojämställdheten. Av samma skäl har hockey fått sällskap av både damhockey och herrhockey. Sedan 1988 har vi i Vasaloppet sett en dalmas springa efter den kvinnliga segraren med en krans. Nu syns denna kransmas även i SAOL, tillsammans med den relativt välkända kranskullan, som brukar hänga en krans kring halsen på den manlige segraren. Förutom ord som speglar ett mer jämställt samhälle, finns andra trender som nu märks i SAOL. Många ord som har med miljö och klimat att göra har letat sig in, till exempel klimatsmart, askmoln, klimatflykting och utsläppstak.

Sammantaget har drygt 13 000 nya ord tagits med i den nya utgåvan, som kommer att vara lite över 1 600 sidor tjock och totalt innehålla 125 000 ord. Upplagan från 2006 är på 1 100 sidor och innehåller 123 000 ord. Det viktigaste skälet till att ordlistan växer har dock inte med de nya orden att göra. – Det är fler ändringar än det brukar vara, säger Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för SAOL. Det blir en bastant grej.

Sven-Göran Malmgren har arbetat med den nya upplagan sedan 2009. Det är både första och sista gången han står som huvudredaktör. Efter den här fjortonde utgåvan går han i pension.

Den viktigaste, stora förändringen han är med att införa i SAOL tror han är böjningsuppgifterna: – Alla substantiv, verb och adjektiv får böjningsuppgifter. Tidigare versioner av SAOL har bara angett böjning för ”enkla” – alltså icke-sammansatta – substantiv och adjektiv. Det har stått hur grop ska böjas, men inte hur man ska böja fallgrop. Förut stod det bara att fallgrop var ett substantiv. Nu anges böjning för bestämd form, fallgropen, och flertal, fallgropar. Det går förstås att bläddra till grop för att få informationen, men nu besparas läsaren det omaket. Och det är inte bara arbetsbesparande; nyordningen innebär också att ordlistan ger mer information. För det är inte alla sammansättningar som böjs på samma sätt som de enkla orden som ingår i dem. Ordet allmänmedicin kan till exempel inte stå i plural, vilket man ju kan förledas tro om man slår upp medicin – man kan ju säga mediciner, men inte allmänmediciner.

En annan viktig förändring i SAOL är att sambandet mellan sammansättning och grundord har återställs. Fram till och med den elfte upplagan, som kom 1986, presenterades många sammansättningar i samma stycke som sina grundord. Det betydde att valaffisch, valallians och valarbetare alla sorterades under grundordet val. Under detta val kom sedan ytterligare ett uppslagsord val, som innehöll sammansättningarna valdjur och valfångst.

Den stora fördelen med denna gamla ordning var att man direkt förstod att valaffisch och valarbetare hade med väljande att göra, medan valfångst hade med däggdjuret val att göra.

Men principen hade en nackdel: det var svårare att hitta. Om du letar efter valjakt måste du förstå att du ska slå på det andra val. Ordet valkamp kommer till exempel före i listan, trots att det kommer efter i alfabetet. För att förenkla för den som slog i listan infördes i den tolfte upplagan av SAOL en helt alfabetisk struktur, där de två grundorden val och val kommer först och därefter valaffisch, valagitation, valdjur, valfångst och så vidare, oberoende av vilket grundord det hörde till, alltid i alfabetisk ordning.

Ordlistan blev lättare att slå i, men nu förlorade sammansättningarna kontakt med sina grundord. Hur skulle man veta att valjakt hörde till en val medan valkamp hörde till ett val? I den fjortonde upplagan har man därför återfört den informationen, och gjort det genom hänvisningar. Ordningen är alltså fortfarande strikt alfabetisk, men nu finns det hänvisningar till grundorden, så att man direkt kan se att valdjur och valförlust hör till olika val.

En tredje större förändring som Sven-Göran Malmgren vill lyfta fram är att så kallade löst sammansatta partikelverb. Ett löst sammansatt partikelverb är en fras med ett verb och en partikel, som i torka av och hålla med. Sådana fraser har oftast inte stått med i tidigare upplagor. Partikelverben har däremot stått med i sin sammansatta form, som i avtorka. Det stod dock inte att torka av är den vanliga formen, medan avtorka sällan används. Eftersom avtorka var den form som stod i ordlistan, såg det ju ut som om det var den vanliga och föreslagna formen.

Skälet till den här lite missvisande formen i tidigare upplagor är att man har försökt hålla ordlistan till en viss princip. Enligt den principen ska ett uppslagsord vara just ett ord och inte en fras. Men det är alltså en princip som kan leda användaren fel. Detta har som sagt korrigerats, och de löst sammansatta partikelverben står med. Man ska nu kunna slå på ordet torka och därunder bland annat hitta torka av, torka in och torka upp. Att detta är just löst sammansatta partikelverb markeras genom ett litet indrag. Drygt 2 000 löst sammansatta partikelverb tas med på detta sätt i den nya upplagan.

Förutom dessa tre förhållandevis stora förändringar finns det också några mindre. I den nya upplagan markeras till exempel så kallad tonaccent, eller musikalisk accent. På svenska uttalar man till exempel tomten (som kommer till jul) och tomten (där huset ligger) olika. Den första tomten har grav accent och den andra har akut accent. Men accenten har hittills varit osynlig i SAOL.

Av de nära 90 000 sammansättningarna som finns i SAOL har en överväldigande majoritet grav accent (tonen går ner som i daghem) och betoning på första stavelsen. Dessa får fortfarande ingen markering. Det är orden som avviker från detta uttal som är markerade. Till exempel kan man nu se att Uppland (det svenska landskapet , [up´-]) och uppland (område knutet till tätort , [up`-]) har olika uttal.

Ytterligare en förändring är att ett antal nya namn tas med i ordlistan. Redan i förra upplagan fanns landskapsnamnen med, som Skåne och just Uppland. Nu tas också landsnamn med, som Rwanda och Elfenbenskusten. Ett skäl till detta är att det i några fall är svårt att veta vad en person från ett land ska kallas. Den som kommer från Elfenbenskusten benämns ivorian, och det kan man numera hitta genom att slå på Elfenbenskusten, där det nu står ”jfr ivorian”.

En sista förändring i den nya upplagan är att man får väsentligt fler betydelseangivelser. SAOL ska ju vara en ordlista, och som sådan ska den i första hand lista ord – inte ange deras betydelse. För att få reda på vad ett ord betyder ska man slå i en ordbok, till exempel Svensk ordbok, utgiven av samma svenska akademi som ordlistan. Ändå behövs ibland definitioner i listan, till exempel vid flertydiga ord. Ordet musik är vanligt och allmänt bekant och behöver inte beskrivas. Det finns också bara en allmän betydelse. Men ordet affär har flera betydelser, till exempel ’butik’ och ’ekonomisk transaktion’. Affär ingår också i flera sammansättningar. Det behövs därför definitioner som visar att affärsidé och affärscentrum är två olika affärer.

Alla dessa förändringar har som sagt lett till att SAOL 14 har vuxit rejält. Om ordistan enbart hade varit elektronisk, kanske detta inte skulle vara något problem. Men nu ges SAOL:s nya upplaga än så länge bara ut i tryckt form – och då är omfånget viktigt. Ett sätt att hålla nere omfånget har varit att mönstra ut uppslagsord från föregående upplaga. Så har man också gjort – och det är inte bara ålderdomliga ord som har fått stryka på foten. Ett urval måste alltid göras bland alla tänkbara sammansättningar, av vilka många är ”självklara”. Det urvalet har gjorts något mindre generöst i den fjortonde upplagan än i den förra (se ruta på nästa uppslag).

Men det är förstås inte alla sammansättningar som är självklara. Några klassiska exempel är järnväg och jordgubbe, några nyare är dörrspegel och älgtest. Sådana sammansättningar ska givetvis vara med, och i många fall ska de förklaras. Det som annars uppmärksammas mest när en ny upplaga av ordlistan kommer, är just vilka ord som mönstrats ut.

– Jag får en massa trevliga brev. SAOL är en ordlista som de flesta känner till, så det är till mig de hör av sig.

En del handlar om saknade ord, som tagits bort för att de är så ovanliga. Men lika ofta är det ord som någon tycker borde finnas med, men som missats av redaktionen. Några brev ger Sven-Göran Malmgren anledning att ompröva beslut om vilka ord som ska tas med, hur de ska förklaras eller presenteras.

– Det finns förstås ett mått av subjektivitet i listan, säger Sven-Göran Malmgren. Helt objektiv kan den aldrig bli. Vi måste göra ett urval.

Annars har processen som leder till vilka ord som kommer med blivit betydligt mer objektiv och systematisk i den nya utgåvan. Ordlistan är numera en bättre spegling av faktiskt språkbruk.

Skälet till att det har blivit så är de datorbaserade hjälpmedel som man har utvecklat, och de resurser som finns allmänt tillgängliga på nätet. Sven-Göran Malmgren är särskilt tacksam över den möjlighet det finns att smidigt kontrollera betydelser.

– Det är underbart att snabbt kunna kolla upp en betydelse i Nationalencyklopedin eller på Wikipedia, och inte minst att kunna kolla om till exempel ett statligt verk fortfarande finns kvar.

Bland de egna resurserna nämner Sven-Göran Malmgren SAOLhist. Det är en historisk databas som innehåller material från SAOL:s utgåvor 1, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 samt ur Ordbok öfver svenska språket, som gavs ut av Olof von Dalin 1850–53. Ur SAOLhist kan redaktionen inte minst se hur ordens böjningsmönster har förändrats.

Ännu viktigare är de digitala samlingarna med ord från nutida språkbruk. Den största och viktigaste heter Språkbanken. I den finns flera miljarder ord ur olika källor, till exempel svenska boksamlingar, dagstidningar och bloggar. Det är genom att köra egna program på samlingar med nutida språk som redaktionen kan se om ord är tillräckligt vanliga för att komma med i SAOL. Och det är också där man kan se hur de oftast används, hur de stavas och böjs. – Det finns ett jättefint program, där vi får listor med ord ordnade i frekvensordning, och där de ord som inte är med i SAOL markeras med rött.

Genom att gå igenom dessa listor, och komplettera med nyordslistor från Språktidningen och Språkrådet, samt tips från allmänheten, uppdaterar man ordlistan.

Och även om arbetet med listan till viss del är subjektivt, är det databassökningarna som har den tyngsta rösten.

– Bruket är viktigast, säger Sven-Göran Malmgren.

Det är hur vi faktiskt skriver som avgör hur SAOL ser ut. Och med nya förfinade metoder vågar Sven-Göran Malmgren lova att ordlistan nu bättre än någonsin speglar sin tid. Så när den fjortonde ordlistan får så många nya ”jämställda” ord är det helt enkelt ett tecken på att Sverige har blivit mer jämställt.

Patrik Hadenius är chefredaktör på Språktidningen.

SAOL:s senaste utgåvor

  • 6:e uppl. (1874), 40 000 ord.
  • 7:e uppl. (1900), 71 000 ord. Många lånord tas med.
  • 8:e uppl. (1923), 80 000 ord. 1906 års stavningsreform genomförd.
  • 9:e uppl. (1950), 155 000 ord – flest hittills!
  • 10:e uppl. (1973), 135 000 ord. Antalet vardagliga ord ökar.
  • 11:e uppl. (1986), 115 000 ord.
  • 12:e uppl. (1998), 120 000 ord. Strikt alfabetisk ordning.
  • 13:e uppl. (2006), 123 000 ord. W blir egen bokstav.
  • 14:e uppl. (2015), 125 000 ord.

Följ SAOL:s historia!

SAOLhist är en databas över samtliga uppslagsord som förekommit i minst en upplaga av SAOL (sedan 1874) plus Olof von Dalins ordlista från 1850. Den är fritt tillgänglig på nätet och tillåter en mängd sökningar som inte är möjliga i ordlistornas pappersversioner. SAOLhist innehåller över 200 000 olika uppslagsord. Varje uppslagsord är också försett med länkar till de sidor i de tryckta ordlistorna där uppslagsordet förekommer, så att man direkt kan se uppslagsordet där.

Några nya ord i listan:

kundpinne, plusgiro, fem-tvådiet, skybar, visselblåsare, kippavandring, läxrut, personkryss, frisparkssprej, tjejvasa, boförälder, drottningpar, förstelärare, ishotell, livspussel, selfie, zebralagen, överklassafari, samtyckesparagraf, åsiktskorridor

Några utmönstrade ord:

Atlantlinje, attackeskader, attrahering, bataljonsläkare, biljettång, chaufförsuniform, cosinusteoremet, dispaschkostnad, drätselkontor, feodaladel, filipper, gangsterchef, inmalningstvång, mörkalf, postbehandling, Romarbrevet, själsart, skällklang, tilläggsbestämmelse, tingsfrid, uppduka