Utan ortnamn förblir Gunnes öde en gåta

Text: Marit Åhlén

Runstenarnas korthuggna minnes­texter innehåller ytterst sällan upplysningar som kan knytas till kända historiska händelser. Genom en kort antydan om vad som förevarit kunde samtidens människor förstå vilken händelse som åsyftades, men vi står oss slätt i dag.

Ett exempel på detta är inskriften på en runsten som sitter inmurad i ytterväggen till Råda kyrka strax väster om Lidköping i Västergötland:

Torkel satte denna sten efter

Gunne, sin son. Han stupade

i striden då konungarna

kämpade.

Vilka konungar? vilken strid? Frågetecknen hopar sig då vi tusen år senare ska försöka förstå. Det skulle ju vara mycket intressant att veta i vilken strid som Gunne miste livet. Kan det möjligen ha varit i slaget vid Svolder? Det utkämpades omkring år 1000.

Islänningen Snorre Sturlasson­ berättar i sin till 1200-talet daterade krönika Heims­kringla­­ de norska kungarnas historia fram till 1100-talets slut. Han väver dock in många beskrivningar av viktiga händelser även i de andra nordiska länderna, inte minst i Sverige. I avsnittet Olav Tryggvasons saga kan man läsa att slaget vid Svolder utkämpades i Öresund mellan just kung Olav Tryggva­son av Norge på ena sidan och på den andra den danske kungen Sven Tveskägg, Olov Skötkonung­ från Sverige och den norske jarlen Erik. Snorre berättar att många män döda­des i striden. Var en av dem Gunne?

Eller kan det ha varit i slaget vid Helge å? Även om detta slag berättar Snorre i Heims­kringla, i Olav den heliges saga.

Detta slag utkämpades enligt sagan på 1020-talet och de stridande var denna gång Knut den store, kung av Danmark och England, mot Olav Haralds­son av Norge och sveakungen Anund Jakob.

Eller stupade Gunne i någon annan strid under den aktuella tidsperioden? Det kommer vi aldrig att få veta; uppgifterna­ är alltför knapphändiga. När Torkel lät rista och resa runstenen till minne av sin stupade son kunde han dock vara viss om att hans samtida som läste inskriften förstod precis i vilket ärofullt slag, ”då konungarna kämpade”, som hans son fallit.

Det är ofta dagens forskare beklagar att runristaren varit så sparsam med upplysningar. Ett enda litet ortnamn, och textens värde som historiskt dokument skulle ha varit avsevärt mycket större. Vi vet inte ens var runstenen ursprung­ligen restes. Kyrkväggen är den äldsta kända platsen.