Lättast är att kapa texten

Text: Hanna Sofia Rehnberg

Ikea hade aldrig nått en sådan framgång om de inte hade kunnat visa med bilder hur man skruvar ihop en bokhylla. Det säger Susanna Laurin, vd för Funka, ett kommersiellt bolag som arbetar med tillgänglighetsfrågor.

Hon ser det som ett problem att de som jobbar med information på myndigheterna nästan alltid är ”textmänniskor”.

– Webben blir full av bok­stäver och det är synd. I det digitala gränssnittet är det så lätt att också jobba med rörlig bild, stillbild, foton, illustrationer, grafik och ljud, säger hon.

Med stöd från Lunds tekniska högskola har Funka gjort en undersökning av hur lässvaga grupper bäst tar till sig information på internet.

– Vi samlade alla handikapporganisationer som representerar personer som har svårt att läsa eller förstå, och så testade vi vad det är användarna behöver – vad de föredrar och vad som faktiskt fungerar, säger Susanna Laurin.

Slutsatsen blev att man kan nå långt över 90 procent av användarna med en klarspråkstext om denna kompletteras med bild och ljud. Lägger man sedan till teckenspråk och lättläst når man ytterligare ett par procent.

– Det fanns de som föredrog den lättlästa texten, men de flesta ville ha den i kombination med bild eller ljud.

Susanna Laurin är kritisk till de webbtexter som publiceras under beteckningen lättläst. Hon hävdar också att mycket av den så kallat lättlästa informationen på internet är inaktuell. Dessutom påpekar hon att det är få som använder ingångarna för lättläst på webben.

– Om vi tittar på statistik ser vi en mycket låg klickfrekvens.

Det kan enligt Susanna Laurin bero på flera saker, som att få behöver lättläst på webben, att få vet vad det är, att få hittar dit och att de som provat en gång har lärt sig att informationen är flera år gammal.

– Det enda vi med säkerhet kan säga är att det inte funkar.

I vissa kretsar använder man helst inte ordet lättläst längre.

– Det går troll i ord. Lättläst blir en benämning som alla har sin egen lilla tolkning av. Därför talar vi hellre om begriplighet, säger författaren Torbjörn Lundgren, som är webbansvarig för portalen fungerandemedier.se, som bland annat drivs av Dyslexiförbundet FMLS. Torbjörn Lundgren har själv dyslexi.

– Texter som varken innehåller synonymer, metaforer, långa ord eller långa meningar blir förbaskat tråkiga. Många av våra medlemmar sparkar bakut om man försöker förenkla innehållet. Det är ju innehållet de vill komma åt.