Kineser ordleker på största allvar

Text: Jojje Olsson

Det råder inget tvivel om att internet förändrar och utvecklar det kinesiska språket. 网络语言, uttalat ”wangluo yuyan”, betyder ’internet-språk’, och är en vedertagen term bland allmänhet och medier i dagens Kina.

Flera nya uttryck har sett dagens ljus på internet, och används nu i hela landet. Den här typen av språkförnyelse skulle knappast ha kunna ske tidigare, bland annat på grund av landets storlek och eftersom kinesiskans olika lokala talspråk och dialekter skiljer sig så mycket åt.

De kinesiska skrivtecknen ser dock likadana ut över hela landet. Detta underlättar för kineser från olika delar av landet att kommunicera med varandra via internet, och ge liv åt nya uttryck – eller sprida nya betydelser av gamla. Ett exempel är ”niu”, 牛, som betyder ’tjur; oxe’. På internet har det kommit att betyda ’häftigt’ eller ’beundransvärt’. Det är en betydelse som har fötts på internet, och som nu används – även i talspråk – över hela landet. Fast många äldre kineser förstår den inte.

Ett annat exempel är ordet 彝族门, ”yizumen”, som betyder ’myrorna’, men som nu refererar till de miljontals migrantarbetare, som med uppoffring och slit bygger Kinas städer och producerar exportvaror.

Denna och andra termer som ironiserar över Kinas samhällsutveckling förekommer givetvis inte i Kinas statliga och reglerade medier, där formen ofta är stel och formell. Det snabbt växande internet har i stället blivit plattform för språkutvecklingen.

kinesiska skrivtecken uppmuntrar också till en hel del ordlekar. I vissa ord eller fraser byts ett eller flera skrivtecken ut mot något annat, som låter likadant. Detta för att själva tecknet är snyggare eller mer ”inne” än det ursprungliga. Det vanliga ordet 没有, ”mei you”, som betyder ’inte’ eller ’inget’, är just nu ersatt av 木有, trots att tecknet 木 betyder ’trä’. 木有 används ofta av tjejer med motiveringen att 木 är ”gulligare” än 没. Det är inget man skulle skriva i formella sammanhang, utan är ett slags slang, som visar att man hänger med sin tid.

Det händer också att man leker med andra språkliga symboler och bokstäver än de kinesiska tecknen. Den arabiska siffran 88 har till exempel kommit att betyda ’hej då’, eftersom uttalet av 88 på kinesiska påminner om engelskans bye bye. Siffran 88 kan förstås skrivas med kinesiska tecken, men de arabiska siffrorna har också blivit vanligare i Kina på grund av den digitala utvecklingen – de är helt enkelt lättare att få fram på tangentbordet.

Precis som med nätfödda slanguttryck eller förkortningar i väst, så är detta svårt att förstå för någon som aldrig är ute på nätet. Men en stor skillnad är att dessa ordlekar inte är något man pysslar med för nöjes skull – de sker på största allvar. Uppskattningsvis 50 000 ”internetpoliser” bevakar vad som skrivs på kinesiska på nätet. Att skriva något opassande har flera gånger lett till ett raderat konto, böter eller fängelse för kinesiska surfare.

Men nätanvändarnas fantasi vet inga gränser när det gäller att kringgå denna övervakning. Det är en språklig kamp på internet – mellan användare och myndigheter.

Då den lilla byn Wukan, 乌砍, i fjol gjorde uppror mot lokala myndigheter, censurerades sökningar på byns namn på internet och mikrobloggar. Namnet består av två tecken som i sitt uttal börjar på ”w” och ”k”, varpå användare i stället använde latinska bokstäver, och skrev WK, 乌K eller W砍. Det fanns också exempel på utlagda bildfiler av skrivtecken, som inte kan sökas upp av mjukvaror som skannar text.

Ett ännu mer uppmärksammat exempel kunde ses i april i år. Då avsattes Bo Xilai, tidigare borgmästare för storstadsregionen Chongqing, med cirka 30 miljoner invånare. Han avskedades i en politisk maktkamp, som har kallats Kinas största politiska tumult sedan Himmelska fridens torg 1989. Den vänsterradikale Bo Xilai förstatligade privata före­tag och fick skoleleverna att sjunga maoistiska sånger. Han hoppades öka sin popularitet, och segla upp i kommunistpartiets topp vid det ledarbyte som sker i oktober i år. I stället förlorade han alla sina positioner, bland annat på grund av korruption och tortyr för att tvinga fram erkännanden mot dem som utmanat hans politik.

Då internetanvändare ville veta mer om denna dolda maktkamp, blockerades genast Bo Xilais kinesiska namn, 薄熙来, som sökord på mikro­bloggarna. Informations­sökarna gick då i stället över till att använda latinska bokstäver. Men snart censurerades även Bo och BXL, tillsammans med namnet på Bos fru, son och den stad där Bo Xilai tidigare var verksam, Chongqing.

Detta hindrade dock inte Kinas internetanvändare från att debattera nyheten att Bo Xilai hade avsatts. Precis som i exemplet med Wukan, så användes skrivtecken med samma uttal som Bo Xilais namn. Man hänvisade även till händelsen som ”den stora nyheten”. Censuren gav motsatt effekt, och ledde till att rykten om en statskupp spreds på nätet. Till slut spärrades hela kommentarsfunktionen på landets två största mikrobloggar, Sina Weibo och Tencent Weibo helt. Över 300 miljoner användare kunde under tre dagar inte skriva alls, eller kommentera vad vänner och bekanta skrev.

Då kommentarsförbudet upphörde i början av april, debatterades givetvis Bo Xilai flitigare än någonsin. Tre av de tio mest populära ämnena på Sina Weibo i mitten av april handlade om Bo Xilai, vilket flera analytiker såg som ett bevis för att hur hårt myndigheterna än försöker, så kan de inte helt stoppa känslig information från att spridas. Då användare sätter ihop nya ord av skrivtecken som inte betyder något illa i sig, är det omöjligt att filtrera ut dessa med mjukvaror. Internetpolisen måste i stället läsa mikrobloggarnas otaliga miljoner poster var för sig. Och det är en omöjlighet.

– Tidigare har jag främst använt Facebook för att hålla kontakt med utländska vänner, eller kompisar som bara talar engelska. Men i och med ökad censur och begränsningar på Kinas sociala medier, har jag börjat använda Facebook även för att kommunicera med kinesiska vänner, säger Qin Lue.

Hon är från södra Kina och talar mandarin, kantonesiska och engelska. Det händer att Qin Lue blandar ihop språken på de sociala medierna, vilket har resulterat i en rad nya uttryck. Som exempel nämner hon 吃饭, som betyder ’äta mat’ på kinesiska. Genom att lägga till -ing i slutet, 吃饭ing, får det betydelsen ’hålla på att äta mat’.

– Denna utveckling sker sällan muntligt, då kinesiskt talspråk ofta är väldigt formellt. I och med internet har massor av uttryck kommit till, som används av mina vänner i såväl Kina som i väst, säger Qin Lue.

Läs mer:

En ordbok över vanliga kinesiska slanguttryck på internet finns på nyhetsportalen China Digital Times. Ordboken kallas Grass-mud-horse lexicon, eftersom tecknen för ’gräs-jord-häst’ har samma uttal som ’ligga med din morsa’ på kinesiska.