Hallå eller!

Hej är lite tryggare än goddag när du sätter dig bredvid någon på tåget. Både du och medresenären vet vad som förväntas. Samtalet kommer inte att fortsätta, men ni har uppmärksammat varandra.

- I Göteborg har man de senaste tio åren också kunnat höra den något märkliga frasen hallå eller, men det är knappast en seriös utmanare till hej, säger Lars-Gunnar Andersson,  62 år och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.

Enligt honom är ett annorlunda val av hälsningsfras antagligen en inbjudan till ett samtal som kommer att fortsätta.

- Säger du goddag måste det i dag sägas med glimten i ögat för att det ska tas emot på rätt sätt, säger han.

Annat var det för femtio år sedan. Då var goddag fortfarande den givna frasen. Hej ansågs vara ett lämpligt tilltal enbart till närstående. Övergången mellan goddag och hej skedde strax efter du-reformen under det sena 1960-talet. När titlar som herr och fru lades åt sidan blev systemet för hur man skulle umgås mindre strikt.

Sabina Gunnarsson är 54 år och förskollärare. Hon minns mycket väl att man när hon var barn hälsade på varandra genom att säga goddag. Men i dag hör hon det sällan. Studenten Karin Svensson, 26 år, håller med och tillägger:

- Ingen säger längre goddag på allvar. Men man kan använda det ironiskt med någon man känner väl. Man tar tillbaka ord och fraser, som använts mycket förr, men på egna villkor, och gör något roligt med dem. Kanske man säger goddag, goddag med en lite skämtsam ton. Det är avväpnande på något sätt.

Att goddag skulle vara  på utdöende tror dock inte Lars-Gunnar Andersson.

- I vissa sammanhang används fortfarande goddag och god afton. På dyrare restauranger, till exempel. Säger hovmästaren god afton när du kommer kan du räkna med att det kostar. Du har väl aldrig hört någon på McDonald's säga så?

Sabina Gunnarsson och Karin Svensson är överens om att det behövs normer för hur man använder hälsningsfraser i mötet med andra. Att det skulle vara skillnad mellan generationer i hur man använder fraserna är ingenting de tycker märks så mycket.

Karin Svensson jobbar extra som kafébiträde. Hon tycker att kunderna generellt är artiga och ser en större skillnad mellan individer än mellan generationer.

- Ha en bra dag, säger många när de lämnar kaféet. Det har mer med kundens humör än med ålder att göra.

Tack för senast, säger både Sabina Gunnarsson och Karin Svensson. Och de är överens om att det är situationen som styr, kanske också på vilken nivå man är bekant. Ju ytligare man känner varandra, desto viktigare blir det att säga tack för senast.

- Jag brukar inte tacka min syster för senast, säger Sabina Gunnarsson. Vi bor i samma trappuppgång och ses så ofta.

- Det finns ju andra sätt att uttrycka samma sak, säger Karin Svensson, som vad kul vi hade i går eller vad trevligt det var hos dig. Det beror också på vad man har gjort. Har jag varit på middag hos en vän så tackar jag för senast, men kanske inte om jag har varit där spontant och kollat på film.

God fortsättning är enligt Lars-Gunnar Andersson den fras som mest skiljer generationerna åt. Både god fortsättning och gott slut är uttryck som främst äldre använder sig av.

- Jag säger det bara till mina släktingar, säger Karin Svensson. Det kommer nog att dröja länge innan jag säger det till någon jämnårig.

De hälsningsfraser som Karin Svensson och Sabina Gunnarsson hör och använder oftast är hur är det? och hur är läget?

- Jag brukar försöka svara på dem också, säger Sabina Gunnarsson. Jag kan lägga till att jag känner mig lite trött.

- Ja, men det är inte alltid man hinner svara, säger Karin Svensson. Många förväntar sig inte något svar, och har redan gått vidare.

Just en sådan artighetsfras tycker båda två blir för mycket av artighetsfras - när ingen ändå bryr sig om svaret på frågan. Uttrycket har förlorat den omsorgsfulla undran som en gång kännetecknade det.

På frasen hur är det? finns etablerade svar. Hopp om livet och synd att klaga är två exempel. Inom språkvetenskapen kallas det konventionalisering när fraser används på ett förväntat sätt. Vi hör andra säga synd att klaga och känner oss trygga i att säga likadant utan att bli missförstådda. Svarar vi däremot ont i hela kroppen uppfattas svaret kanske inte som en hälsning utan som en inledning till ett samtal om hälsa.